13 Internationell skatterätt

13.1 Inledning

Det i särklass viktigaste målet på den internationella skatterättens område under 1991 är Shell-målet, som gällde tillämpningen av korrigeringsregeln i 43 § 1 mom. på oljeköp och oljefrakter. Målet har upptagit en stor del av RR:s tid under våren 1991 och är en bidragande orsak till att RR:s skatterättsliga praxis är tunnare under 1991 än annars. Eftersom Shell-domen behandlats av professor Nils Mattsson i en särskild artikel i Skattenytt (1991:12 s. 757) kommenteras den inte här. Målet behandlas dessutom i korthet i avsnitt 9.

13.2 Dubbel bosättning

RÅ 1991 not 219 gällde en kvinna, som var bosatt i Nairobi i Kenya med man (SIDA-anställd) och tre barn. I mars 1985 flyttar hon till Årjäng tillsammans med två barn, eftersom hon inte kunde få tjänstledighet längre. Då mannen i oktober 1985 avslutat sin anställning i Kenya bosätter sig hela familjen i en gemensam bostad i Karlstad.

Frågan i målet var om den skattskyldiga skall kunna få avdrag för ökning i levnadskostnaden på grund av dubbel bosättning enligt 33 § anv. p 3 4 st. KL under Årjängtiden. För avdrag fordras dels att bosättningen förorsakats av den skattskyldigas arbete, dels att hon varit bosatt på annan ort än familjen. Den första förutsättningen fann RR klart uppfylld. Den andra frågan ansåg RR mer problematisk, eftersom tre familjemedlemmar bodde i Årjäng och endast två i Nairobi efter den skattskyldigas hemkomst. RR fann emellertid även denna förutsättning uppfylld. Avgörande kunde enligt RR inte endast vara var de flesta familjemedlemmar bodde utan även andra omständigheter som att familjen före Årjängtiden haft en gemensam bostad i Nairobi och sedan flyttade till en gemensam bostad i Karlstad. RR beviljade således avdrag för dubbel bosättning. Den omständigheten att familjen inte hade några kostnader för bostaden i Kenya ansågs inte kunna påverka storleken av den skattskyldigas rätt till avdrag.

13.3 Beskattning av en i utlandet bosatt persons svenska inkomst (inskränkt skattskyldighet)

I RÅ 1991 not 140 var en i Norge bosatt skattskyldig under en del av beskattningsåret 1982 ägare till en fastighet i Lessebo kommun. RR medgav avdrag för räntekostnader, vilket medförde att någon fastighetsinkomst vid den statliga taxeringen inte uppkom. Däremot påverkades inte garantibeloppet vid den kommunala taxeringen. Rättsfallet är som framgår av referatet överspelat av 1990 års skattereform.

13.4 Dubbelbeskattningsavtalen

Ett betydelsefullt fall om tolkning av dubbelbeskattningsavtal är RÅ 1991 not 228 (förhandsbeskedsärende). Det tidigare gällande svenska dubbelbeskattningsavtalet med Belgien (SFS 1968:568) skiljde sig i ett betydelsefullt avseende från övriga svenska avtal. Det normala är att realisationsvinster på fastigheter beskattas där de är belägna. I det svensk-belgiska avtalet kan det endast ske när fastigheten är att hänföra till anläggnings- eller driftkapital i ett fast driftställe i källstaten.

Den skattskyldige var bosatt i Belgien. Han avsåg att avyttra en andel i en svensk fastighet. Fastigheten utgjorde omsättningstillgång i en verksamhet avseende handel med fastigheter. Rättsnämnden fann skattskyldighet föreligga enligt interna svenska regler, eftersom fast driftställe enligt intern rätt omfattar bl.a. ”fastighet som utgör omsättningstillgång i rörelse”. När det sedan gällde om beskattning i Sverige var medgiven enligt det svensk-belgiska avtalet var frågan om fastigheten kunde hänföras till ”anläggnings- eller driftkapital i ett fast driftställe” (Artikel 13 § 1). Rättsnämnden fann att innehavet av fastigheten medförde att den skattskyldige fick anses inneha lager i Sverige. Det kunde inte anses att lagret uteslutande var avsett för ”lagring, utställning eller utelämnande” (Artikel 5 § 3b). Lagret kunde därför konstituera ett fast driftställe, om det utgjorde ”en stadigvarande affärsanordning, i vilket företagets verksamhet helt eller delvis utövas” (Artikel 5 § 1). Rättsnämnden fann att en fastighet måste utgöra en sådan affärsanordning, även om inte företaget hade personer på plats för skötseln av den löpande verksamheten. Rättsnämndens majoritet ansåg därför att den skattskyldige även enligt det svensk-belgiska avtalet kunde beskattas i Sverige. RR gjorde ej ändring.

Rättsnämnden och RR har således gjort en extensiv tolkning av begreppet fast driftställe i avtalet.

Gustaf Lindencrona