Bakgrunden till fåmansföretagslagstiftningen är bekant. Bristen på intressemotsättningar mellan ägare och anställda i företaget – de förmodas ju delvis vara desamma – har föranlett lagstiftaren att införa ett antal stoppregler för att stävja transaktioner mellan bolaget och dess delägare som framförallt har skatteundandragande eller privatekonomiska syften.
Regler med den här inriktningen har funnits sedan länge och bl.a. infördes på sjuttiotalet särskilda bestämmelser om låneförbud, interna aktieöverlåtelser, förlustavdrag och inte minst de allmänna stoppreglerna som kom 1976.
Det är självfallet av största vikt, när man inför regler av detta slag – riktade mot en speciell målgrupp – att de begrepp och definitioner som används är distinkta och klara och bl.a. inte vållar några avgränsningsproblem.
Så blev emellertid inte fallet. Tvärtom infördes ett flertal snarlika begrepp där det var svårt att finna motiverade förklaringar till olikheterna.
Vi tvingades därför parallellt arbeta med begrepp som familjebolag, fåmansbolag och fåmansföretag. Alla med olika definitioner.
Detta vållade självfallet en hel del problem och det var inte bara de skattskyldiga som hade svårt att hålla isär begreppen. Även inom skatteförvaltningen blandade man ihop begreppen i t.ex. handledningar och remissvar.
När så den stora skattereformen kom med sina delvis nya begrepp och definitioner låg det självfallet i sakens natur att omotiverade begreppsförvirringar skulle rensas bort. Det berodde inte minst på att vissa av de lagrum som tillämpade de olika begreppen skulle försvinna. Några av ovannämnda begrepp har också mycket riktigt försvunnit och därmed borde allt ha blivit bra.
Så blev emellertid inte fallet i alla avseenden. I stället för att ha snarlika begrepp med olika definitioner infördes ett begrepp med olika definitioner beroende på vilken situation som avsågs.
Jag syftar på fåmansföretagsbegreppet i 32 § anv. p 14, 8 st. KL respektive 3 § 12 mom. 9 st. SIL. Exakt samma begrepp har i två lagrum fått olika definitioner beroende på om man avser de ”allmänna” stoppreglerna eller de nytillkomna avseende utdelningar och reavinster.
Det är min bestämda uppfattning att olikheterna i definitionerna inte har nått fram till de berörda. Även bland fackfolk råder stora brister i kännedomen om dessa olika definitioner. Jag har exempelvis sett nyhetsbrev med mycket stor spridning där författaren har förbisett den utvidgade definition begreppet fåmansföretag fått i 3 § 12 mom. 9 st. SIL. Det torde således ha förbigått många att samtliga i företaget verksamma personer med ägarandelar skall ses som en enda person vid beräkningen huruvida aktierna ägs av ett fåtal personer.
Om det var olyckligt med flera snarlika begrepp måste det självfallet anses än olyckligare med olika definitioner av samma begrepp. Nog hade det varit bättre med olika begrepp om det nu ansågs nödvändigt med distinktionen. I och för sig kan man fråga sig om det verkligen är erforderligt med utvidgningen av den grupp av fåmansföretagare som de nya utdelnings- och reavinstreglerna skall träffa, men det är en annan sak.
Fåmansföretagsreglernas innehåll har i vissa avseenden blivit något av ett lapptäcke med ibland svårbegripliga utformningar för dem som inte är särskilt insatta, dvs. dem de berör. Se t.ex. bestämmelserna avseende fastighetsaffärer mellan företaget och delägarna eller avseende nedskrivningar av gamla lån från bolaget till delägarna jämfört med den praxis som tillämpas vid obestånd hos låntagaren. Ännu värre är förstås att man under en tid inte får veta vilka regler som gäller överhuvudtaget – men då är vi inne på fåmansägda handelsbolag och överlåtelser av andelar.
RSV har i och för sig i sina meddelanden RSV Dt 1991:15 på ett mycket förtjänstfullt sätt beskrivit fåmansföretagsreglerna men det hjälper inte om själva lagstiftningen är tillkrånglad.
Tid efter annan görs utredningar och lämnas betänkanden avseende fåmansföretagen. Kanske kan man hoppas på att de äntligen skall leda till en genomgripande och heltäckande översyn av regelsystemet.
Jan Ahlén
Jan Ahlén är skattejurist vid Lindebergs Revisionsbyrå AB.