Numera hänförs all inkomst av näringsverksamhet som bedrivs av en fysisk person eller ett handelsbolag till en och samma förvärvskälla.

Reglerna avseende uppskovsbeloppen i skogskontolagen har ej ändrats. I fall 2 § c) anges ”saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagits ut för förädling i annan förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet”.

En skogsägare och företagare som förädlar skogsprodukter kan numera knappast tillämpa denna bestämmelse. Om t.ex. sågtimmer förädlas till sågat virke och säljs som detta sortiment sker detta i samma förvärvskälla. Intäkten i förvärvskällan utgörs av försäljningspriset för det sågade virket. Med skogsprodukter menas normalt sågtimmer, massaved och annan råvara från skogsbruket.

En möjlighet för att kunna erhålla uppskov enligt skogskontolagen är att förädlingsverksamheten ombildas till ett handelsbolag. Skogsbruket blir kvar som enskild näringsverksamhet. Skogsbruket blir då en förvärvskälla och förädlingsverksamheten blir en annan förvärvskälla. I så fall måste ytterligare minst en delägare ingå i handelsbolaget. Skogsbruket som levererar skogsprodukter till handelsbolaget kan få uppskov enligt skogskontolagen.

Är det lagstiftarens mening att dylika företagsformer skall bildas för att man skall kunna tillämpa tidigare bestämmelser?

Både nu och tidigare gäller att skogsprodukter som uttages för eget bruk (virke för husbehov) ej ger rätt till uppskov enligt skogskontolagen. Enligt bestämmelserna för skogsavdrag (KL anvisn. till 23 § punkt 9) får skogsprodukter för eget bruk ingå i den avdragsgrundande skogsintäkten. Motsvarande borde gälla i skogskontolagen.

Regel c) avseende uppskovsbelopp i skogskontolagen borde ändras enligt följande: fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret har förädlats i näringsverksamheten eller tillgodogjorts för eget bruk.

Vid avverkning p.g.a. skogsskador gäller femtio procent.

Per Kullberg är byrådirektör vid Skogsstyrelsen.

Per Kullberg