Skattenytt nr 6 1997 s. 335

A Inkomstskatt

9 Koncernbeskattning

En förutsättning för koncernbidragsrätt enligt 2 § 3 mom. 1 st. SIL är, att moderföretaget är ett svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Det innebär normalt, att öppna koncernbidrag är uteslutna mellan två svenska systerbolag, om deras moderföretag är ett utländskt företag. Diskrimineringsregeln i ingångna dubbelbeskattningsavtal kan dock innebära, att avdrag för koncernbidrag ändå kan medges i situationer liknande denna, se RÅ 1993 ref 91. I RÅ 1996 ref 69 (Fb), prövades diskrimineringsregeln i 1960 års dubbelbeskattningsavtal med Tyskland. Artikel 22 § 4 i detta avtal innebar i korthet att ett företag i en stat som helt eller delvis kontrollerades av personer med hemvist i andra staten inte fick bli föremål för någon hårdare beskattning än den beskattning som andra liknande företag i den förstnämnda staten underkastas. Frågan gällde, om ett svenskt aktiebolag med ett tyskt Kommanditgesellschaft auf Aktien (KGaA) som moderbolag kunde anses som ett ”liknande företag” i förhållande till ett svenskt aktiebolag med svenskt moderbolag.

En skillnad mellan ett svenskt aktiebolag och ett KGaA som Skatterättsnämnden fäste avgörande vikt vid är, att ett KGaA har en eller flera obegränsat ansvariga bolagsmän. Regeringsrätten däremot undersökte om ett KGaA kan likställas med ett svenskt aktiebolag i de hänseenden som främst är relevanta vid koncernbeskattningen. Man konstaterade då att civilrättsligt är den huvudsakliga skillnaden den ovannämnda personliga ansvarigheten för en eller flera bolagsmän. Vidare konstaterades att ett KGaA och dess aktieägare skattemässigt behandlas som ett Aktiengesellschaft, och att ett KGaA kan ingå i ett så kallat Organschaft, dvs den tyska motsvarigheten till koncernbidragsreglerna. Konklusionen blev, att ett svenskt aktiebolag med ett KGaA som moderföretag skall anses som ett ”liknande företag” i förhållande till ett svenskt aktiebolag med ett svenskt aktiebolag som moderföretag. Det innebar att två svenska aktiebolag med ett KGaA som gemensamt moderföretag kan ge varandra koncernbidrag.

Det var naturligtvis betydelsefullt att ett KGaA kan ingå i en sådan intressegemenskap som med stöd av Organschafts-reglerna kan leda till resultatutjämning. Däremot torde det inte vara ett tillräckligt rekvisit, eftersom det i andra rättsordningar (och för den delen också i den tyska) finns möjligheter till skattemässig resultatutjämning (eller bättre uttryckt skatteutjämning) mellan subjekt som inte skulle kvalificera sig för koncernbidrag enligt 2 § 3 mom. SIL om de vore svenska. Det kan tex gälla fysiska personer. Därtill torde krävas, vilket synes framgå av Regeringsrättens motivering, att det utländska subjektet också civilrättsligt och i andra skatterättsliga hänseenden är att likna vid ett aktiebolag (eller något av de subjekt som uppräknas i 2 § 3 mom. 1 st. SIL). Rättsfallet kommenteras utförligare av Lindencrona i avsnitt 13.

Bertil Wiman

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...