Innehåll

Skattenytt nr 7–8 1998 s. 518

Någonting måste ha hänt

Med (ungefär) rubrikens innebörd skrev Joseph Heller 1974 boken ”Something Happened”, vars titel syftade på huvudpersonens slutsats att något måste ha hänt i det förflutna, som utgjorde den psykologiska förklaringen till vissa beteenden och reaktioner senare i livet hos honom själv och hos hans omgivning.

I detta fall åsyftar jag med min rubrik riksskatteverket som ”huvudperson”. Någonting betydelsefullt måste ha hänt inom verket, som utgör förklaring till en remarkabel beteendeförändring i den fråga som detta inlägg åsyftar, nämligen verkets inställning till övertagande av skattegäldenärsrollen i samband med s k bolagsbildning, såvitt avser vissa lagreglerade s k obeskattade reserver (uppskovsbelopp, skatteutjämningsreserver, periodiseringsfonder).

År 1994, den 15 juni, meddelade skatterättsnämnden förhandsbesked på ansökan av en enskild näringsidkare rörande vissa ev effekter i samband med s k bolagsbildning av avskattningsöverflyttning till ett AB beträffande det s k uppskovsbeloppet.

På fråga 1 fick sökanden svaret att uttagsbeskattning inte skulle ske. (Av ansökan framgick att överlåtelsepriset väsentligt skulle understiga aktuellt marknadsvärde.)

Svaret på sökandens övriga frågor blev följande (citat):

Beskattning av uppskovsbeloppet får ske hos bolaget. Vid bestämmandet av vederlaget för de till bolaget överlåtna tillgångarna skall uppskovsbeloppet inte beaktas. Förfarandet aktualiserar inte någon utdelningsbeskattning av E.

Så här hade sökanden frågat:

Kan köparen – byggnadsaktiebolaget – överta byggnadsfirmans tillgångar till ovan redovisade skattemässiga restvärden och erlägga likvid genom övertagande av skulder exklusive det i byggnadsfirman under obeskattade reserver redovisade uppskovsbeloppet å kronor 8.305.074, för att härefter via deklarationsförfarandet vid 1995 års taxering såsom tillkommande post redovisa uppskovsbeloppet ifråga?

Kan säljaren analogt härmed som sista post i byggnadsfirman över resultaträkningen upplösa uppskovsbeloppet ifråga och såsom icke skattepliktig inkomst via deklarationsförfarandet vid 1995 års taxering redovisa denna upplösning?

Kan ett dylikt förfarande ske utan att hos säljaren utlöses utdelningsbeskattning motsvarande den latenta skatteskulden på uppskovsbeloppet ifråga? Detta med tillämpning av regler i 3 § 12 mom Lagen om statlig inkomstskatt?

(Enligt min mening strider en dylik utdelningsbeskattning mot lagstiftningens andemening. Detta i och med att lagstiftaren godtagit gäldenärsbyte.)

Ovanstående förhandsbesked överklagades inte av riksskatteverket. Nu har riksskatteverket med beteckningen RSV Dnr 3464-98/900 (RSVs skrivelser 980403) gett tillkänna dess uppfattning beträffande ”Periodiseringsfond vid ombildning av enskild näringsverksamhet och handelsbolag till aktiebolag”. Det är innehållet i den skrivelsen som fått mig att sätta rubriken ”Någonting måste ha hänt”. Alltså inom riksskatteverket.

I skrivelsen torgförs uppfattningen att bolagsbildning med bland annat resultatet att periodiseringsfonden inte beaktas vid bestämmandet av vederlaget på in-kråmsöverlåtelsen, bör medföra utdelningsbeskattning hos aktieägaren. Med andra ord tvärtemot innebörden i det förhandsbesked från 1994 som riksskatteverket lät vinna laga kraft.

Visserligen har lagtexten för rätten till avskattningsövertagande vid företagsombildning något annorlunda utformning i Lagen om återföring av obeskattade reserver jämfört med i Lagen om periodiseringsfonder. I det hänseende varom här är fråga kan dock inget olika synsätt motiveras.

Enligt min uppfattning kan man på goda grunder ifrågasätta riktigheten i riksskatteverkets numera redovisade uppfattning. Lika med verket kan man visserligen notera att regeringsrättens dom 1997-12-18 avsåg en benefik överlåtelse. Dock måste man väl ändå dra slutsatsen att dess innebörd är giltig även för onerösa överlåtelser, såvitt gäller konstaterandet att periodiseringsfonden inte måste bokföras i AB. Men har inte därmed indirekt utsagts också att ingen avräkning mellan parterna förutsätts behöva ske vid vederlagsbestämningen för belopp motsvarande ”avsatta” periodiseringsfonder hos den enskilde näringsidkaren? Om priset skulle minskas med, inte bara övertagna externa skulder, utan även med belopp motsvarande den periodiseringsfond, vars avskattning AB övertar, torde detta ofrånkomligen medföra att AB måste redovisa beloppet på passivsidan i balansräkningen, dvs bokföra periodiseringsfonden. Men än en gång: Detta krävs ju inte enligt regeringsrätten.

Riksskatteverkets uppfattning synes mig delvis kunna motsvara innebörden i även en annan boktitel av Joseph Heller, nämligen ”Moment 22”.

Stig Olsson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...