Skattenytt nr 12 2000 s. 728

Rättsfall

Inkomstskatt

Differentierad utdelning

Aktieägarna i ett företag övervägde att införa ett system med differentierad utdelning sinsemellan beroende på resultatet av de olika verksamhetsgrenar där resp. delägare var verksam. Fråga var om utdelningen skulle beskattas i inkomstslaget tjänst utöver vad som följde av bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

A var anställd och aktieägare i bolaget X AB (jfr RÅ 1997 ref. 81). Bolagets delägare övervägde ett nytt alternativ för utdelning av delägarnas ”interna resultat”. Alternativ 1 innebar att aktieägarna genom ett aktieägaravtal skulle förbinda sig att på kommande bolagsstämmor besluta om och acceptera olika stor utdelning per aktie beroende på varje delägares ”interna resultat”. Enligt alternativ 2 skulle alla aktier ge samma utdelning, men antalet aktier per delägare varieras efter vars och ens ”interna resultat”.

I en ansökan om förhandsbesked rörde frågorna främst om någon beskattning i inkomstslaget tjänst kunde aktualiseras utöver den som följde av reglerna i 3 § 12 mom. SIL.

SRN besvarade denna fråga nekande såvitt avsåg alternativ 1 men lämnade beskedet avseende alternativ 2 att förvärvet innefattade en sådan förmån som skulle beskattas enligt 41 § anv. p. 4 fjärde stycket KL.

RSV överklagade svaret såvitt avsåg alternativ 1.

RR anförde bl.a. följande: ”Enligt det alternativ som nu är föremål för bedömning (alternativ 1 i ansökningen om förhandsbesked) skall bara ett aktieslag förekomma i bolaget. Utdelningen på aktierna kommer att variera beroende på aktieägarnas interna resultat. Styrelsen avser att fastställa olika internresultatnivåer som skall ligga till grund för utdelning. Storleken på föreslagen utdelning visst år avgörs av styrelsen varvid hänsyn tas bl.a. till årets resultat samt bolagets fria vinstmedel. Bolagsstämman fastställer sedan den differentierade utdelningen. Aktieägarnas godkännande och åtagande att följa styrelsens förslag regleras i ett aktieägaravtal (konsortialavtal).

Med hänsyn till att samtliga aktier enligt bolagsordningen skall vara av samma slag kan en tillämpning av det beskrivna systemet med differentierad utdelning inte anses medföra att en aktie skall anses avyttrad. Regeringsrätten gör således samma bedömning som Skatterättsnämnden i detta hänseende.

Det saknas i allmänhet anledning att behandla belopp som enligt beslut på bolagsstämma betalas ut till aktieägarna som annat än utdelning. Principen att vad ett bolag betecknat som utdelning också skall behandlas som utdelning vid beskattningen kan dock inte upprätthållas undantagslöst. Regeringsrätten har i ett tidigare mål gjort undantag från principen och behandlat utdelning, som riktats endast till en av flera aktieägare, som vederlag för aktier som dragits in från denna aktieägare (RÅ 1998 ref. 19). Principen bör inte heller upprätthållas i den aktiebolagsrättsligt säregna situation som nu är föremål för bedömning och som innebär att aktier av samma slag skall ge olika utdelning beroende på vem som äger dem.

Enligt förutsättningarna för förhandsbeskedet föreligger det en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelningen på dennes aktier. Med hänsyn till detta och till vad nyss sagts om differentierad utdelning bör det belopp varmed utdelningen på en aktie överstiger den lägsta utdelningen på någon aktie ses som ersättning för en arbetsprestation. Skillnadsbeloppet utgör därför en inkomst i inkomstslaget tjänst.

Sedan förhandsbeskedet meddelades har kommunalskattelagen (1928:370) och lagen om statlig inkomstskatt upphävts och ersatts av inkomstskattelagen (1999:1299) som, med vissa undantag, skall tillämpas fr.o.m. 2002 års taxering. Skäl att på grund härav begränsa giltighetstiden för beskedet föreligger inte eftersom dessa författningsändringar inte påverkar svaren på frågorna.”

Regeringsrätten förklarade, med ändring av förhandsbeskedet i de delar det överklagats, att det belopp varmed utdelningen på en aktie överstiger den lägsta utdelningen på någon aktie skall tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst.

(RR:s dom den 6 september 2000, mål nr 6472-1999)

Avyttring av aktier

Fråga om en ändring i bolagsordningen, som innebar att tidigare företrädesrätt till utdelning för vissa aktier slopades, innebar att aktierna skulle anses avyttrade. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Aktier i en bank bestod av dels A-aktier dels B-aktier. Enligt bolagsordningen skulle aktier av serie B framför aktier av serie A ”äga företrädesrätt till utdelning på sätt bolagsstämman beslutat. Sedan beslut fattats i frågan om utdelningen till B-aktier skall beslut fattas om eventuell utdelning på A-aktier”. Aktieägarna var överens om att skillnaden mellan de båda aktieslagen skulle avskaffas. Detta avsågs ske genom en i vederbörlig ordning företagen ändring i bolagsordningen. I ett ärende om förhandsbesked var frågan om den avsedda ändringen i bolagsordningen innebar att en skattepliktig avyttring av aktierna skulle anses ha skett.

SRN ansåg att ändringen i bolagsordningen inte skulle föranleda avyttring av aktierna.

RSV överklagade förhandsbeskedet.

RR anförde bl.a. följande: ”En omvandling som innebär att aktier ges rätt till ökad eller minskad utdelning har i praxis bedömts som en sådan förändring i andelsrätten som i princip leder till att aktierna enligt 24 § 2 mom. SIL anses avyttrade (se RÅ 1997 ref. 81). Den omständigheten att den i bolagsordningen föreskrivna särbehandlingen av aktier tillhörande serie B förutsätter medverkan från bolagsstämmans sida motiverar enligt Regeringsrättens mening inte att den nämnda principen frångås. Ett genomförande av den tilltänkta ändringen av bolagsordningen medför därför att en avyttring skall anses ha skett. RSV:s talan ska vid sådant förhållande bifallas.”

RR förklarade därför, med ändring av Skatterättsnämndens förhandsbesked, att ett genomförande av den tilltänkta ändringen av bolagsordningen innebär att en avyttring skulle anses ha skett.

(RR:s dom den 6 september 2000, mål nr 2044-1999)

Avdragsrätt för ränta

Fråga om medlem i bostadsföretag, som för innehavstiden iklätt sig solidariskt betalningsansvar för föreningens gäld, hade rätt till avdrag för räntebetalningarna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Inom en bostadsrättsförening planerade man att låta medlemmarna tillsammans med föreningen ikläda sig solidariskt ansvar för föreningens lån. Föreningens fastighet skulle utgöra säkerhet för lånen. Det solidariska ansvaret för varje medlem skulle begränsas till en andel som motsvarade bostadsrättens andelsvärde i föreningen. Varje medlem skulle erlägga belopp motsvarande de räntor och amorteringar som belöpte på det lånebelopp som svarade mot dennes andel. När medlemmen avyttrade sin bostadsrätt skulle denne utan förpliktelser befrias från sitt betalningsansvar, varvid ansvaret för lånet helt skulle återgå på föreningen.

I ansökan om förhandsbesked frågade A, som var medlem i föreningen, bl.a. om hon var berättigad till avdrag för den ränta hon skulle erlägga på den del av föreningens lån för vilka hon iklätt sig solidariskt betalningsansvar. Hon undrade också om det gjorde någon skillnad om hon betalade till föreningen, som i sin tur betalade till långivarna, eller om hon betalade direkt till långivarna.

SRN ansåg att A inte hade rätt till avdrag som för ränta för de utgifter hon skulle komma att erlägga på del av föreningens lån. Svaret ändrades inte om utbetalningarna skedde direkt till långivarna.

A överklagade förhandsbeskedet och yrkade att RR skulle förklara att hon var berättigad till avdrag för ifrågavarande räntebetalningar.

Regeringsrätten anförde bl.a. följande: ”Av handlingarna framgår att det planerade förfarandet i huvudsak innebär att den bostadsrättshavare som så önskar ikläder sig solidariskt betalningsansvar vid sidan av föreningen för viss del av föreningens fastighetslån och att detta ansvar upphör när bostadsrätten övergår till annan. Förfarandet kan inte anses innebära att bostadsrättshavaren får den gäldenärsställning som enligt praxis fordras för ränteavdrag (jfr det i målet åberopade rättsfallet RÅ 1983 Aa 33 samt de uttalanden om kravet på gäldenärsställning som Regeringsrätten gjort i bl.a. RÅ 1988 ref. 121 och RÅ 1992 ref. 17). Skatterättsnämndens förhandsbesked skall därför fastställas.”

(RR:s dom den 13 september 2000, mål nr 122-2000)

Reaförlust vid avyttring av aktiebolag

Fråga om hur realisationsförlust vid avyttring av aktier i dotterbolag skall beräknas när värdeöverföringar förekommit till och från dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

I ett ärende angående förhandsbesked var frågan hur realisationsförlusten skulle beräknas när sökandebolaget likviderat ett helägt dotterbolag som under innehavstiden erhållit aktieägartillskott, likvid vid nyemissioner och koncernbidrag men också under samma tid lämnat koncernbidrag och utdelningar.

SRN fann att moderbolaget var berättigat till avdrag för realisationsförlust. Vid beräkningen av avdraget reducerades det med skillnaden mellan å ena sidan summan av de koncernbidrag och utdelningar som dotterbolaget givit och å andra sidan summan av de koncernbidrag som dotterbolaget mottagit; se närmare om SRN:s beslut i SN 1999 s. 584.

RSV överklagade förhandsbeskedet.

RR, som fastställde förhandsbeskedet gav följande skäl för sitt avgörande: ”I rättsfallet RÅ 1998 ref. 53 hade ett dotterbolag från sitt moderbolag erhållit aktieägartillskott och koncernbidrag. De erhållna koncernbidragen uppgick till större belopp än den utdelning som lämnats till moderbolaget. Regeringsrätten fann att utdelningen inte skulle föranleda någon reducering av realisationsförlusten vid avyttring av aktierna i dotterbolaget. I det nu aktuella målet har dotterbolaget erhållit koncernbidrag från andra bolag än moderbolaget. Varken den omständigheten eller vad som i övrigt förekommit i målet ger anledning att göra en annan principiell bedömning än i rättsfallet. Realisationsförlusten skall därför inte reduceras med större belopp än som skett genom Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Sedan förhandsbeskedet meddelats har lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt upphävts och ersatts av inkomstskattelagen (1999:1229) som, med vissa undantag, skall tillämpas fr.o.m. 2002 års taxering. Författningsändringarna påverkar inte svaret på de frågor som målet avser. Det saknas därför anledning att begränsa giltighetstiden för förhandsbeskedet.”

(RR:s dom den 29 september 2000, mål nr 4191-1999)

Redaktör Christer Silfverberg

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...