Skattenytt nr 10 2001 s. 605

Rättsfall

Inkomstskatt

Väsentlig anknytning till Sverige

Fråga om innehav av 10 procent av aktierna i ett bolag skulle anses utgöra ett sådant ekonomiskt engagemang som gav ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige efter utflyttning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Obegränsad skattskyldighet gäller enligt 3 kap. 3 § IL bl.a. för den som har väsentlig anknytning till Sverige och tidigare har varit bosatt här. Enligt 3 kap. 7 § skall man för att avgöra om en person som tidigare varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit beakta bl.a. om han ”är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här”.

A och hans hustru avsåg att flytta till land B. A skulle efter utflyttningen inte komma att äga några andra tillgångar i Sverige än 10 procent av aktierna i ett bolag (AB). Av resterande aktier ägdes 80 procent av ett utländskt börsnoterat bolag (C) och 10 procent av en systerson till A:s hustru. Systersonen var också VD i AB. C förvärvade sina aktier år 1996. Samtliga aktier i AB hade lika rösträtt. A arbetade som administrativ chef i AB och var även styrelseledamot i bolaget. De övriga styrelseposterna innehades av två representanter för C samt av den verkställande direktören. Inför utflyttningen skulle A avsäga sig styrelseuppdraget och sluta sin anställning i AB.

A önskade besked om han efter utflyttning skulle ha sådan väsentlig anknytning till Sverige som avses i 3 kap. 3 och 7 §§ IL.

SRN ansåg att när A avsagt sig styrelseuppdraget och slutat sin anställning i AB skulle hans aktieinnehav i AB inte leda till att han fick sådan väsentlig anknytning till Sverige som avses i 3 kap. 3 och 7 §§ IL.

RSV överklagade förhandsbeskedet.

RR anförde bl.a. följande: ”I ansökningen har angetts att sökanden äger 10 procent av aktierna i ett svenskt aktiebolag och att hans hustrus systerson har ett lika stort aktieinnehav i samma bolag och är dess verkställande direktör samt att resterande aktier ägs av ett holländskt börsnoterat bolag. Dessa omständigheter medför inte i sig att han efter utflyttning till land B har en sådan väsentlig anknytning till Sverige att han skall anses obegränsat skattskyldig här. Inte heller har i målet som förutsättningar angetts några andra omständigheter som medför att sådan anknytning föreligger. Förhandsbeskedet skall därför fastställas.”

(RR:s dom den 10 juli 2001, mål nr 1219-2001)

Rättsfallsredaktörens kommentar: SRN ansåg alltså att A inte skulle ha väsentlig anknytning till Sverige när han avsagt sig sitt syrelseuppdrag och slutat sin anställning i AB. Några motsvarande förutsättningar lades inte till grund för RR:s bedömning. I detta sammanhang kan också hänvisas till RR:s dom den 15 mars 2001; se rättsreferat i SN s. 469 (häfte nr 7–8/2001).

Underprisöverlåtelse

Fråga om undantagsregeln i 22 § andra stycket UPL angående koncernbidragsrätt är tillämplig på en överlåtelse från kommanditbolag till aktiebolag inom samma koncern. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

AB A var moderbolag i en koncern vars verksamhet avsåg uthyrning av inventarier. Avsikten var att två i koncernen ingående kommanditbolag, i vilka AB A var komplementär, skulle avyttra sina respektive ägda inventarier. Avyttringarna skulle ske till underpris till det av AB A helägda dotterbolaget AB B. Koncernbidragsrätt förelåg mellan A och B.

Frågan i förhandsbeskedsärendet var om uttagsbeskattning kunde underlåtas. Frågan aktualiseras av att AB A hade s.k. gammalt underskott. Enligt 22 § första stycket UPL medges nämligen inte undantag från uttagsbeskattning om underskott uppkommit hos förvärvaren eller, såsom var fallet i ärendet, hos företag till vilket förvärvaren kan lämna koncernbidrag med avdragsrätt det år överlåtelsen sker. Enligt 22 § UPL andra stycket utgör dock det nu sagda inte hinder mot att underlåta uttagsbeskattning om överlåtaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren det år då överlåtelsen sker (se numera 23 kap. 27 och 28 §§ IL).

SRN ansåg att undantagsregeln i 22 § andra stycket var tillämplig, eftersom komplementären A hade rätt att med avdragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren; se närmare om motiveringen för SRN:s förhandsbesked i SN 2000 s. 77.

RSV överklagade förhandsbeskedet och hemställde att det skulle fastställas.

RR beslöt den 7 februari 2001 i plenum att ett sådant överklagande från RSV:s sida får uppfattas som en begäran att RR överprövar SRN:s beslut och lämnar förhandsbesked i enlighet med utfallet av denna prövning.

Vid prövningen av målet i sak ändrade RR förhandsbeskedet och förklarade att förutsättningarna för undantag från uttagsbeskattning i 22 § andra stycket UPL inte var uppfyllda. RR anförde bl.a.: ”Som Skatterättsnämnden konstaterat är andra stycket enligt ordalydelsen inte tillämpligt i förevarande fall eftersom överlåtarna är kommanditbolag och därmed inte självständiga skattesubjekt som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag. Den omständigheten att delägare i kommanditbolag kan ha sådan rätt medför enligt Regeringsrättens mening inte att andra stycket blir tillämpligt.”

(RR:s dom den 25 juni 2001, mål nr 8006-1999)

Rättsfallsredaktörens kommentar: När det gäller frågan om RR kan ändra ett förhandsbesked när RSV överklagat och yrkat att förhandsbeskedet skall fastställas hänvisas till SN 2001 s. 473 f. (häfte 7–8/ 2001)

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivarbegreppet

Fråga i avgiftshänseende om ishockeyspelare varit anställda hos den idrottsförening där de spelat ishockey eller hos ett utländskt bolag och av detta bolag hyrts ut för att spela för föreningen. Arbetsgivaravgifter för uppbördmånaderna augusti och oktober–november 1995.

Under spelåret 1995/1996 var tre utländska medborgare engagerade för att spela ishockey för Brynäs. Till skattemyndigheten uppgav de att de var anställda hos Nordic Star Management Ltd på Isle of Man (NSM). De deklarerade lön från detta företag och betalade egenavgifter på de deklarerade beloppen. Brynäs betalade ersättning till NSM med belopp som avsevärt översteg de deklarerade lönerna.

Skattemyndigheten fann i två beslut den 19 december 1995 att Brynäs var att anse som arbetsgivare för de tre ishockeyspelarna och att hela den ersättning som föreningen hade gett ut till NSM skulle räknas in i föreningens underlag för arbetsgivaravgifter.

Länsrätten i Gävleborgs län undanröjde skattemyndighetens beslut men Kammarrätten i Sundsvall fastställde myndighetens beslut.

Huvudfrågan i målet var om Brynäs under den aktuella tiden var att anse som arbetsgivare för de tre ishockeyspelarna i den mening som avses i lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL). RR:s domskäl är utförliga (13 sidor) och kan här bara återges i huvuddrag.

RR redogjorde bl.a. för tillämpliga regler, de avtal som åberopats i målet, parternas inställning och den s.k. montörsregeln i OECD:s modellavtal för dubbelbeskattning beträffande inkomst och förmögenhet samt de problem som regeln gett upphov till genom användning av uthyrning av arbetskraft. Därefter anförde RR följande: ”Till belysning av rättsförhållandena mellan Brynäs, spelarna och NSM har i målet åberopats fyra olika typer av avtal, nämligen beträffande varje spelare ett Contract Agreement och ett spelaravtal, båda ingångna mellan Brynäs och spelaren, ett avtal mellan NSM och Brynäs samt ett International Contract of Employment mellan NSM och spelaren. Det har inte framkommit något som ger anledning att utgå från annat än att avtalen har varit civilrättsligt giltiga i den meningen att parterna haft skyldighet att uppfylla de förpliktelser som de åtagit sig genom avtalen. Den uppfattning om rättsförhållandena som Brynäs hävdar i målet, nämligen att spelarna skall anses uthyrda av NSM till Brynäs och att NSM och inte föreningen skall anses som arbetsgivare för dem under uthyrningstiden, överensstämmer med rubriceringen av föreningens och spelarnas avtal med NSM. Den omständigheten att dessa avtal i enlighet med det nyss sagda i princip bör tillerkännas civilrättslig giltighet betyder emellertid inte att den av parterna valda rubriceringen måste följas vid tillämpningen av SAL. Regeringsrätten har att med utgångspunkt i avtalens materiella föreskrifter och övriga omständigheter i målet avgöra om rättsförhållandet mellan Brynäs och spelarna har en sådan faktisk innebörd att det vid en tolkning och tillämpning av SAL skall klassificeras som ett anställningsförhållande, som en inhyrning av arbetskraft som är anställd endast hos uthyraren eller på något annat sätt.

Av det senast sagda framgår att Regeringsrätten i första hand har att göra en helhetsbedömning av de omständigheter i målet som kan anses ha betydelse för klassificeringen av rättsförhållandet mellan Brynäs och spelarna.

Vid en sådan bedömning är det enligt Regeringsrättens mening av väsentlig betydelse vad som har gällt i fråga om behandlingen av spelarna i ekonomiskt och socialt hänseende. Det är då att märka att Brynäs på ett tidigt stadium gentemot Statens invandrarverk uppgett sig som blivande arbetsgivare för spelarna och därigenom framträtt som en garant för att de under vistelsen i Sverige skulle ha sin försörjning och sina bostadsförhållanden tryggade (jfr ovan avsnitt 4) (anm. RR syftar på sin redogörelse för avtalen). Någon anmälan om ändring i dessa förhållanden har inte gjorts av föreningen. Brynäs har sedermera gentemot NSM åtagit sig att i ekonomiskt och socialt hänseende behandla de tre spelarna på samma sätt som övriga – anställda – spelare i föreningen. Av vad som uppgetts i målet framgår också att föreningen ansett sig ha ett fortlöpande ekonomiskt och socialt ansvar för spelarna så länge de var engagerade för spel i föreningen.

Ett annat viktigt förhållande gäller rätten till arbetsresultatet samt ansvaret och risken för detta, dvs. det som i OECD-kommentaren har lyfts fram som huvudkriterium. I detta hänseende kan konstateras att NSM – att döma av vad som sägs i International Contract of Employment – får antas ha haft ett allmänt intresse av att spelarna lyckas i sin karriär. Det omedelbara resultatet av spelarnas prestationer under tiden för deras engagemang hos Brynäs har emellertid kommit föreningen till del. Enligt avtalet mellan NSM och Brynäs är det också föreningen som i stort sett ensam har burit risken för att spelarna under nämnda tid kunde drabbas av formförsämring eller av sjukdom eller annat hinder mot spel.

Även övriga kriterier som anges i OECD-kommentaren – liksom de nära överensstämmande kriterier som brukar tillämpas vid den internrättsliga avgränsningen av arbetstagarbegreppet – bör naturligtvis beaktas i sammanhanget. Det kan visserligen sägas att flera av de omständigheter som dessa kriterier pekar ut inte är betecknande bara för anställningsförhållanden utan normalt kan väntas föreligga också när det är fråga om inhyrning av personal som förblir anställd endast hos uthyraren. Kriterierna har ändå sin givna betydelse i sammanhanget, inte minst på det sättet att en bristande uppfyllelse av något eller några av dem kan utgöra ett argument mot att anse ett anställningsförhållande föreligga. Vad beträffar det aktuella fallet kan konstateras att Brynäs har uppfyllt bl.a. de kriterier som gäller rätten för en arbetsgivare att ge instruktioner, anvisa arbetsuppgifter, utöva kontroll och kräva personliga arbetsinsatser samt skyldigheten för en arbetsgivare att tillhandahålla bl.a. materiel och utrustning.

Det hittills sagda har avsett omständigheter som har en direkt anknytning till rättsförhållandet mellan Brynäs och spelarna. Vid den helhetsbedömning som skall göras i målet är det emellertid också av intresse att närmare undersöka vilka funktioner NSM har fyllt i samband med att spelarna var engagerade hos föreningen.

De som International Contract of Employment rubricerade avtalen mellan NSM och spelarna innehåller vissa moment som närmast för tanken till rättsförhållandet mellan en idrottsutövare och hans agent. När det gäller spelarnas engagemang hos Brynäs synes NSM dock inte ha fullgjort några uppgifter som agent eller förmedlare. Det framgår av handlingarna att Brynäs och spelarna hade etablerat kontakt med varandra redan innan NSM kom in i bilden och att det i själva verket var Brynäs som rekommenderade åtminstone två av spelarna att anlita NSM.

Avtalen mellan NSM och spelarna har rubricerats som anställningsavtal och innehåller också många moment som är betecknande för sådana avtal. Enligt sin lydelse innebär dessa avtal att den arbetsgivarroll som i ett tidigare skede innehades av Brynäs övertagits av NSM, som därefter genom avtalen med Brynäs hyrt ut spelarna till den förutvarande arbetsgivaren. Frågan är vad som kan ha föranlett detta arrangemang. Ett huvudsyfte med NSM:s verksamhet har uppgetts vara att genom ett långsiktigt sparande av överskottet av anställda idrottsutövares verksamhet trygga idrottsutövarnas försörjning, utbildning m.m. under tiden efter det att deras aktiva idrottsutövande har upphört (överskottet har i målet angetts till 50 eller 60 % av den ersättning som NSM uppbär från sin ”klient”). Det har uppgetts att överskottet överförs från NSM till dess moderbolag, som för idrottsutövarnas räkning antingen placerar medlen i en s.k. trygghetsfond eller för över dem till en vinstandelsstiftelse. Vidare har möjligheter till individuella pensions- och försäkringsarrangemang nämnts. Det framstår i och för sig som anmärkningsvärt att de ifrågavarande avtalen – som påståtts vara de enda avtal som träffats mellan NSM och spelarna – inte på något sätt återspeglar det uppgivna huvudsyftet att skapa en långsiktig ekonomisk trygghet för spelarna (avtalen ger båda parter rätt till fri uppsägning med iakttagande av en kortare uppsägningstid och föreskriver att en individuell pensionsplan inrättas endast efter NSM:s gottfinnande). Med hänsyn till vad som förekommit i målet finns det dock – alltså trots avsaknaden av uttrycklig reglering i de åberopade avtalen – skäl att ta uppgifterna om avtalens huvudsyfte samt om förvaltning och medelsanvändning för goda. Vid sådant förhållande och med beaktande av vad som i övrigt uppgetts om NSM:s verksamhet finner Regeringsrätten att det finns fog för bedömningen att bolaget under den i målet aktuella tiden mindre fyllt arbetsgivarfunktioner i gängse mening gentemot de tre spelarna än haft ställning som en av spelarna anlitad förvaltare, som haft till uppgift att uppbära, långsiktigt placera och i en framtid till spelarna betala ut den del av ersättningen från Brynäs som inte gått åt för att bestrida deras kontantlöner och kostnaderna för NSM:s verksamhet.

På grundval av det hittills anförda gör Regeringsrätten sammantaget följande bedömning. De förhållanden som har konstaterats föreligga såvitt gäller det ekonomiska och sociala ansvaret för spelarna samt nyttan och risken med avseende på deras prestationer är omständigheter som starkt talar för att Brynäs har haft ställning som arbetsgivare. Resultatet av prövningen mot övriga allmänt tillämpade kriterier på ett anställningsförhållande pekar i samma riktning. Med hänsyn till detta och med beaktande av det som har kunnat utläsas om NSM:s funktion under den tid då spelarna var engagerade hos Brynäs finner Regeringsrätten att det finns grund för att vid tillämpningen av SAL karakterisera rättsförhållandet mellan Brynäs och spelarna som ett anställningsförhållande och att följaktligen betrakta föreningen som arbetsgivare för spelarna i SAL:s mening.”

RR fann vidare att den ersättning som Brynäs har betalat till NSM inte till någon del kunde uppfattas som ersättning för förmedling eller liknande tjänst som bolaget tillhandahållit Brynäs. Det fick i stället antas att ersättningen från föreningens synpunkt till hela sitt belopp motsvarat det av föreningen uppskattade ekonomiska värdet av spelarnas prestationer under den aktuella tiden. Mot denna bakgrund och med den bedömning av rättsförhållandet mellan Brynäs och spelarna som gjorts i föregående avsnitt fann Regeringsrätten att ersättningen i sin helhet borde anses som en sådan ersättning för arbete som avses i 2 kap. 3 § första stycket SAL.

Härefter tog RR ställning till vad som ligger i kravet på att arbetsgivaren enligt nyssnämnda bestämmelse skall ha ”utgett” ersättningen under året. RR anförde ”I förarbetena till SAL har frågan inte uttryckligen behandlats men enligt uttalanden i senare lagstiftningsärenden ger kravet uttryck för kontantprincipen, vilket sägs innebära att avgiftsredovisningen skall omfatta ”vad som kontant utbetalats, blivit tillgängligt för lyftning eller på annat sätt faktiskt kommit arbetstagaren tillgodo under perioden” (prop. 1983/84:167 s. 53) eller, med en annan formulering, att en lön skall redovisas när den ”kunnat disponeras av arbetstagaren” (a. prop. s. 87 och prop. 1986/87:107 s. 22).

Brynäs har som grund för sitt andrahandsyrkande, dvs. yrkandet att endast de till spelarna utbetalade kontantlönerna skall räknas in i avgiftsunderlaget, anfört att återstoden av ersättningen från Brynäs inte till någon del har varit tillgänglig för lyftning för spelarna. Till stöd för detta har Brynäs åberopat ett intyg av NSM:s revisor. I intyget sägs bl.a. att de enda anspråk som en anställd hos NSM har eller kan ha på tillgångarna i NSM-koncernen är de som följer av anställningsavtalet med NSM samt att medel som kan komma de anställda till del innehas av en oberoende vinstandelsstiftelse som ligger utanför de anställdas, NSM:s eller annat koncernföretags kontroll. Vidare har föreningen i Regeringsrätten åberopat ett av en bank utfärdat intyg, enligt vilket endast ledande befattningshavare (directors) inom NSM har behörighet att förfoga över bolagets konton hos banken.

Regeringsrätten gör i den nu behandlade frågan följande bedömning. Det i lagtexten använda uttrycket ”utgett” synes enligt vanligt språkbruk innefatta ett krav på att ersättning som skall utgå i pengar har betalats ut av arbetsgivaren. De propositionsuttalanden om kontantprincipens innebörd som nyss redovisats torde ta sikte på normalfallet att det är arbetstagaren själv som är betalningsmottagare och innebär för det fallet en viss utvidgning i förhållande till lagtexten, eftersom avgiftsskyldigheten förutsätts kunna inträda redan när ersättningen hålls tillgänglig för lyftning. Den situation som är aktuell i målet är en annan, nämligen att ersättningen visserligen har betalats ut av arbetsgivaren men inte direkt till arbetstagaren utan till tredje man. Vid inkomstbeskattningen har denna situation inte sällan vållat problem. Det har gällt att avgöra om arbetstagaren redan genom att som ett anställningsvillkor godta ett arrangemang, som inneburit att viss del av ersättningen för hans arbete betalas ut till tredje man för placering och förvaltning, skall anses ha disponerat över medlen på ett sådant sätt att skattskyldighet inträtt eller om beskattningen skall skjutas upp till dess arbetstagaren får betalning från tredje man (se angående denna problematik bl.a. rättsfallen RÅ 1996 ref. 92, RÅ 2000 ref. 4 och RÅ 2000 ref. 28). Beträffande det i målet aktuella fallet bör särskilt beaktas att arbetsgivaren/Brynäs har verkställt betalning till ett företag som – i enlighet med bedömningen i föregående avsnitt – har anlitats av arbetstagarna/spelarna själva som förvaltare av de medel som arbetsgivaren betalat ut. Enligt Regeringsrättens mening föreligger därmed en sådan situation att det i 2 kap. 3 § första stycket SAL uppställda kravet att föreningen skall ha ”utgett” ersättningen måste anses uppfyllt beträffande hela ersättningsbeloppet. Det förhållandet att spelarna inte gentemot NSM haft befogenhet att fritt förfoga över de förvaltade medlen påverkar inte den nu gjorda bedömningen.

Det andrahandsyrkande som Brynäs framställt innefattar en begäran om att spelarnas kostnader skall beaktas vid beräkningen av avgiftsunderlaget. Som framgått av redogörelsen för tillämpliga regler (avsnitt 2 ovan) ger 6 § första stycket USAL visst utrymme för att beakta kostnader som arbetstagaren har haft ”i arbetet”. Det är upplyst i målet att den av Brynäs erlagda ersättningen till viss del (20–30 %) har tagits i anspråk för att bestrida kostnader för NSM:s förvaltande verksamhet och för andra tjänster som bolaget tillhandahållit spelarna. Dessa kostnader kan emellertid inte anses som kostnader i spelarnas arbete hos Brynäs. Det har inte visats att spelarna i övrigt haft några kostnader som kan beaktas vid beräkningen av avgiftsunderlaget. Yrkandet om kostnadsavdrag kan således inte bifallas.

Slutligen har Brynäs begärt att hänsyn skall tas till de egenavgifter som spelarna har betalat. Det finns emellertid inte någon laglig möjlighet att i förevarande mål, som gäller uttag av arbetsgivaravgifter hos Brynäs, pröva frågan om återbetalning av egenavgifter som påförts någon annan. Yrkandet om hänsynstagande till spelarnas egenavgifter skall alltså avvisas.”

Regeringsrätten avslog föreningens överklagande.

(RR:s dom den 20 juni 2001, mål nr 3580)

Rättsfallsredaktörens kommentarer: Frågan huruvida idrottsverksamhet kan utövas genom utländska bolag har diskuterats i flera artiklar; se bl.a. Jerker Löfgren: Några funderingar kring spörsmålet om en idrottsutövare kan sätta sin verksamhet på bolag; Svensk Skattetidning (SST) 1999 s. 723, Peter Sundgren, Idrottsutövare som sätter sin verksamhet på utländska bolag, SST 2000 s. 283. Se också Urban Rydin, Idrottsmäns möjligheter att periodisera sina inkomster, Skattenytt 1999 s. 23 och Ronald Adolfsson, Advokat och hockeyspelare, artist eller knegare, Skattenytt 1999 s. 637.

Christer Silfverberg

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...