Nyheter på lagstiftningsområdet redovisas helårsvis i notisform med referenser till SFS och annat offentligt tryck. Ett urval görs av de nyheter som bedöms vara av största intresse för läsekretsen. Det innebär att de allra flesta nyheterna på inkomst- och mervärdesskattens områden samt på socialavgiftsområdet uppmärksammas, medan exempelvis ändringar i punktskattelagstiftningen endast noteras sporadiskt.
Se SN nr 12/2000 för en sammanfattning av nyheter för perioden 1 januari–30 juni 2000.
Denna nyhetssammanfattning är inriktad på perioden 1 juli 2000–30 juni 20011. Först redovisas den skattelagstiftning som riksdagen antagit under denna period. Särskilda övergångsregler uppmärksammas inte annat än undantagsvis. Efter avsnittet om lagstiftning redovisas framlagda propositioner, lagrådsremisser och utredningsbetänkanden, vilka vid pressläggningen ännu inte lett fram till någon lagstiftningsåtgärd.
LAGSTIFTNING
Inkomstskatt
Kompensation för allmän pensionsavgift
SFS 2000:1003, Bet 2000/01:FiU1, Prop. 2000/01:1
Kompensationen för allmän pensionsavgift har utformats som en kombination av två åtgärder. För det första får skattskyldiga som betalar allmän pensionsavgift en skattereduktion motsvarande 50 % av avgiften. För år 2000 uppgick denna andel till 25 %.
Samtidigt medges vid beräkning av underlaget för kommunal och statlig inkomstskatt avdrag med 50 % av avgiften. För år 2000 var avdragsrätten begränsad till 75 % av avgiften.
Nya skiktgränser
SFS 2000:1003, Bet 2000/01:FiU1, Prop. 2000/01:1
Vid uttaget av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering sätts den nedre skiktgränsen till 252 000 kr och den övre skiktgränsen till 390 400 kr.
Särskild skattereduktion
SFS 2000:1006, Bet 2000/01:FiU1, Prop. 2000/01:1
För år 2000 ska, liksom för år 1999, en särskild skattereduktion till personer med pensionsgrundande inkomst utgå. Denna skattereduktion förlängs till att gälla även för år 2001 (2002 års taxering).
Reduktionsbeloppet uppgår till 1 320 kr för sådana inkomster upp till 135 000 kr och trappas därefter av med 1,2 % för överskjutande inkomst, vilket innebär att reduktionen upphör vid en inkomst på 245 000 kr.
Allmänna och särskilda grundavdraget
SFS 2000:1003, Bet 2000/01:FiU1, Prop. 2000/01:1
Det allmänna grundavdraget höjs med 1 200 kr. Grundavdraget kommer därmed att för skattskyldiga med en taxerad förvärvsinkomst under 1,86 prisbasbelopp eller över 5,615 prisbasbelopp motsvara 27 % av prisbasbeloppet.
Även det särskilda grundavdraget höjs med ett belopp motsvarande 2,7 % av prisbasbeloppet för gift skattskyldig och 3 % av prisbasbeloppet för annan skattskyldig.
Reseavdragen höjda
SFS 2000:1003, Bet 2000/01:FiU1, Prop. 2000/01:1
Det avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats, för resor i tjänsten och i näringsverksamhet har höjts från 15 kr per mil till 16 kr per mil från och med inkomståret 2001.
Avdrag för resor med förmånsbilar har höjts från 8 kr till 9 kr per mil. För dieseldrivna förmånsbilar har avdraget höjts från 5 kr till 6 kr.
De nya reglerna gäller första gången vid 2002 års taxering.
Reavinstbeskattningen för fastigheter och bostadsrätter
SFS 2000: 1003, Bet 2000/01:FiU1, Prop. 2000/01:1
För privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter ska två tredjedelar av kapitalvinsten (mot tidigare 50 %) tas upp till beskattning. Det innebär att skatten, som en andel av vinsten, höjs från 15 till 20 %.
Uppkommer en kapitalförlust vid försäljning av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt får 50 % av förlusten dras av.
För näringsfastighet och näringsbostadsrätt ska 90 % av kapitalvinsten tas upp till beskattning.
Uppkommer en kapitalförlust vid försäljning av näringsfastighet eller näringsbostadsrätt får 63 % av förlusten dras av.
De nya bestämmelserna gäller från och med den 1 januari 2001.
Beskattningen av sjömän i det nordiska skatteavtalet
SFS 2000:1165, Bet 2000/01:FiU1, Prop. 2000/01:1
Den skattefrihet, som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31 punkt 3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som uppbär ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik, har förlängts till att gälla också vid 2002 års taxering.
Beskattning av anställda ombord på färjor mellan Sverige och Danmark
SFS 2001:411, Bet. 2000/01:SkU22, Prop. 2000/01:89
Danmark har infört en möjlighet att registrera färjor mellan Sverige och Danmark i det internationella skeppsregistret (DIS). För ombordanställda med hemvist i Sverige som arbetar på en dansk färja innebär detta att de får en s.k. nettolön, som inte beskattas i Danmark. I Sverige beskattas denna nettolön enligt vanliga regler. Enligt den nya lagstiftningen tas denna lön inte upp till beskattning vid 2002 års taxering.
Detta är emellertid en åtgärd av så extraordinärt slag att den endast gäller under en begränsad tid av ett år med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2001. Av detta skäl begränsas skattefriheten också till att endast avse personer som någon gång under januari månad år 2001 var anställda ombord på ett danskt skepp.
Beskattning av utländska nyckelpersoner
SFS 2000: 1161–1164 och 1341, Bet. 2000/01: SkU 6, Prop. 2000/01:12
Vissa skattelättnader för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige har införts.
75 % av lönen ska tas upp som intäkt. I övrigt sker beskattning av löneinkomsten helt enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen. Vissa ersättningar för utgifter har undantagits från skatteplikt. Övriga inkomster behandlas enligt de regler som gäller för obegränsat skattskyldiga personer. Motsvarande underlag, 75 % av lönen, ska användas vid beräkning av socialavgifterna.
Detta innebär att rätt föreligger till ränteavdrag, allmänna avdrag och grundavdrag samt skattereduktion för underskott av kapital.
Sådana utgiftsersättningar som betalas av arbetsgivaren och som kan undantas från beskattning ska vara relaterade till den tidsbegränsade vistelsen i Sverige och i princip vara ersättningar för utgifter som föranletts av att den anställde flyttat hit.
Skattefriheten omfattar ersättningar för dels utgifter för flyttning till och från Sverige, dels utgifter för barns skolgång i fråga om grundskola och gymnasieskola. Vidare undantas från beskattning ersättning från arbetsgivaren för utgifter för två hemresor per år till tidigare hemland för såväl arbetstagaren som dennes maka eller make och övriga familjemedlemmar. Med tidigare hemland avses såväl det land som arbetstagaren lämnade före anställningen i Sverige som annat land där han tidigare varit bosatt.
För sådana utgifter som är avsedda att täckas av skattefria ersättningar ska avdrag inte få göras.
Skattelättnaderna gäller för utländska experter, forskare, företagsledare och andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige. Endast en person som inte är svensk medborgare kan komma i fråga för dessa skattelättnader. En ytterligare förutsättning är att personen i fråga inte är eller har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som närmast föregått det år då det tillfälliga arbetet påbörjades.
De särskilda beskattningsreglerna gäller under de första tre åren av en tidsbegränsad vistelse i Sverige, som inte är avsedd att vara mer än högst fem år. Arbetsgivare ska vara en svensk privat eller offentlig arbetsgivare eller ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige.
De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2001. De forskare som vid bestämmelsernas ikraftträdande har ett beslut från Forskarskattenämnden enligt tidigare lagstiftning får behålla de redan beviljade förmånerna. De kan emellertid välja att i stället ansöka om tillämpningen av de nya bestämmelserna.
Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-rätten
SFS 1341–1349, Bet. 2000/01:SkU 9, Prop. 2000/01:22
I lagstiftningen regleras vissa nationella regler som vid inkomstbeskattningen tidigare har gynnat svenska företag i förhållande till utländska företag i samma situation eller gynnat investeringar i Sverige framför investeringar i utlandet.
Om ett utländskt företag bedriver verksamhet i Sverige från ett fast driftställe här, kan det skattefritt ta emot utdelning på andelar som är knutna till driftstället under de förutsättningar som hade gällt om utdelningen i stället tagits emot av ett svenskt företag. Det utländska bolaget måste dock höra hemma inom en stat inom EES och motsvara ett sådant svenskt företag som kan ta emot skattefri utdelning.
Lex Asea har utvidgats till att gälla även när ett utländskt bolag, som hör hemma i en stat inom EES eller i en stat med vilken Sverige ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om ömsesidigt informationsutbyte, delar ut dotterbolagsandelar.
Utländska ekonomiska föreningar som hör hemma i en stat inom EES ska behandlas på samma sätt som svenska föreningar.
Vid tillämpning av koncernbidragsreglerna ska förekomsten av ett utländskt bolag någonstans i ägarkretsen inte påverka möjligheten att ge koncernbidrag med avdragsrätt mellan två svenska företag, om det utländska bolaget hör hemma i en stat inom EES.
Vidare ska ett utlandsägt fast driftställe i Sverige likställas med ett svenskt dotterföretag, om verksamheten bedrivs av ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom EES.
Bestämmelserna om kommissionärsföretag har utvidgats, så att de också omfattar utländska bolag som motsvarar svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar, om de bedriver verksamhet i Sverige vid ett fast driftställe och det utländska bolaget hör hemma i en stat inom EES.
Avdrag för beräknade egenavgifter för beskattningsåret får göras även för egenavgifter som belöper sig på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet som bedrivs utomlands.
Bestämmelserna i lagen om avräkning av utländsk skatt, AVrL, har utvidgats till att omfatta även begränsat skattskyldiga, som bedriver verksamhet här från ett fast driftställe.
Ändringarna i bland annat inkomstskattelagen och i avräkningslagen trädde i kraft den 1 januari 2001.
Inkomstskatteregler vid ändrad skattskyldighet till moms
SFS 2000:1355 och 1356, Bet. 2000/01: SkU 10, Prop. 2000/01:30
Lagstiftningen föranleds av de nya momsreglerna beträffande frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler. Genom den lagstiftningen infördes bland annat ändrade regler beträffande jämkning respektive avdrag i efterhand för den ingående moms som belöper sig på utgifter för ny-, till- eller ombyggnad.
I den nya lagstiftningen har införts uttryckliga regler för hur det jämkade eller retroaktivt avdragna momsbeloppet ska hanteras vid inkomstbeskattningen. Som huvudregel gäller att avskrivningsunderlaget justeras med beloppet.
Särskilda skatteregler har införts beträffande moms som jämkas eller dras av i efterhand. Om det jämkade eller avdragna momsbeloppet avser utgifter som har ökat anskaffningsvärdet på inventarier eller byggnader ska avskrivningsunderlaget justeras. Om beloppet avser utgifter som har dragits av omedelbart vid inkomstbeskattningen, ska beloppet omedelbart dras av alternativt tas upp.
De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2001.
Beskattning av andelsägare i utländska värdepappersfonder
SFS 2000: 1354, Bet. 2000/01:SkU 9
Andelsägare i en utländsk värdepappersfond som motsvarar en svensk värdepappersfond ska beskattas för kapitalvinst vid avyttring av fondandelar och för utdelning från fonden och inte för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.
Ändringarna i inkomstskattelagen trädde i kraft den 1 januari 2001.
Förmögenhetsbeskattning
Höjda fribelopp
SFS 2000:1422 och 1421, Bet. 2000/01:SkU 11 och 13, Prop. 2000/01:31
Fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt har höjts från och med 2002 års taxering från 900 000 kr till 1 000 000 kr för ensamstående och till 1 500 000 kr för sambeskattade par.
Ändringen i lagen om statlig förmögenhetsskatt trädde i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
Värdering av bostadshyreshus vid 2001 års förmögenhetstaxering
SFS 2000:1012, Bet. 2000/01:FiU1, Prop. 2000/01:1
Vid beräkning av skattepliktig förmögenhet vid 2001 års taxering ska bostadsdelen i hyreshus värderas till det lägsta av taxeringsvärdena vid 1999 respektive 2000 års utgång.
Mervärdesskatt
Sänkt moms på tillträde till djurparker
SFS 2000:1357, Bet. 2000/01: SkU 7, Prop. 2000/01:23
Momsen på entréavgifter till djurparker har sänkts från 25 till 6 %. Sänkningen gäller inte bara entréavgiften till djurparken utan även guidning vid tillträde till djurparken. Andra tjänster och varor i samband med djurparksverksamhet, som tillhandahålls mot betalning, ska dock beskattas enligt allmänna regler.
Ändringarna i momslagen trädde i kraft den 1 januari 2001.
Momsen för personbefordran sänkt
SFS 2000:1357, Bet. 2000/01:SkU 7, Prop. 2000/01:1
Riksdagen har beslutat att momsen för personbefordran sänks från 12 till 6 %.
Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2001.
Den lägre skattesatsen tillämpas även på ersättning för färdbevis som säljs den 15 december 2000 eller senare, om färdbeviset endast gäller personbefordran som tillhandahålls den 1 januari 2001 eller senare. Färdbevis som kan utnyttjas såväl före som efter årsskiftet omfattas således inte av den sänkta momsen.
Moms vid uthyrning till kommunalförbund
SFS 2000:1358, Bet. 2000/01:SkU 7, Prop. 2000/01:23
En möjlighet har införts till frivillig skattskyldighet för uthyrning av fastighet och upplåtelse av bostadsrätt till kommunalförbund för verksamhet som inte medför skattskyldighet enligt momslagen.
Exempel på enligt momslagen skattefria verksamheter som kommunerna i vissa fall lämnat över till kommunalförbunden är räddningstjänst, vatten- och avloppsverksamhet, utbildning, vård och behandling.
Ändringarna i momslagen trädde i kraft den 1 januari 2001.
Tidsbegränsad regel om utträde ur det frivilliga momssystemet vid fastighetsuthyrning m.m.
SFS 2000:1358, Bet.2000/01:SkU 7, Prop. 2000:23
Den som den 31 december 2000 är frivilligt skattskyldig för upplåtelse eller annan uthyrning av fastighet ska under tiden fram till och med den 31 december 2001 kunna ansöka om att den frivilliga skattskyldigheten ska upphöra.
Vidare har vissa ändringar av teknisk art införts i reglerna om beräkning av korrigeringstiden vid jämkning och i reglerna om frivillig skattskyldighet, då fastigheten ägs av näringsidkare som ingår i en mervärdesskattegrupp.
Ändringen i momslagen trädde i kraft den 1 januari 2001.
Betalning av moms vid införsel
SFS 2000:1427, Bet. 2000/01:Sku 11 och 13, Prop. 2000/01:31
Skyldigheten att betala punktskatt och moms vid införsel av varor från områden utanför EG:s skatteområde ska vara densamma, oavsett om området ligger inom eller utanför EG:s tullområde.
Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2001.
Fastighetsbeskattning
Fastighetsskatten för småhus och bostadshyreshus
SFS 2000:950, Bet. 2000/01:FiU 1, Prop. 2000/01:1
Fastighetsskatten för småhus har sänkts från och med den 1 januari 2001 till 1,2 % och för bostadsdelen i hyreshus till 0,7 % av taxeringsvärdet. (Regeringen har i 2001 års budgetproposition föreslagit att fastighetsskatten sänks retroaktivt från och med den 1 januari 2001 för småhus till 1,0 % och för bostadsdelen i hyreshus till 0,5 %.)
Allmän fastighetstaxering år 2003 av småhus
SFS 2001:546, Bet. 2000/01:SkU 25, Prop. 2000/01:121
Vissa ändringar har genomförts i bestämmelserna om fastighetstaxering inför 2003 års allmänna fastighetstaxering av småhus.
En bestämmelse har införts som innebär att om det inom ett värdeområde inte har sålts några fastigheter eller har sålts för få fastigheter för att värdenivån med säkerhet ska kunna bestämmas, får ledning hämtas från försäljningar inom andra värdeområden, där förutsättningarna för prisbildningen kan antas vara likartade.
Indelningen för standardbedömning i småhus i huvudområdena exteriör, energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör samt möjligheterna att jämka standardpoängen har lagreglerats.
Värdefaktorn speciell belägenhet har fått beteckningen närhet till strand. Det ska finnas minst tre och högst sju klasser. En klass ska utgöra strand, en eller flera klasser strandnära och en klass inte strand eller strandnära.
Beloppsgränsen för justering för säregna förhållanden har sänkts från 50 000 till 25 000 kr. Beloppsgränsen har kompletterats med en procentuell gräns för när justering ska få ske.
De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 augusti 2001 och tillämpas första gången vid 2003 års fastighetstaxering.
Socialavgifter
Ny socialavgiftslag
SFS 2000: 980–997, Bet. 2000/01: SfU 5, Prop. 2000/01:8
Riksdagen har beslutat om en ny socialavgiftslag som är självständig i förhållande till lagen om allmän försäkring. Den nya lagen innebär främst en lagteknisk och språklig bearbetning av nuvarande bestämmelser om socialavgifter.
Skyldigheten att betala socialavgifter har anpassats till den nya socialavgiftslagen, så att avgifter betalas på arbetsinkomster för personer som omfattas av den arbetsbaserade socialförsäkringen.
För arbetsgivare som sysselsätter sjömän har sjömanspensionsavgiften slopats och nedsättningen av sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften upphört.
Det undantag som gällt för lönetillägg vid utlandsarbete vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och underlaget för arbetsgivaravgifter har avskaffats. Dessa ersättningar är nu således avgiftspliktiga och förmånsgrundande.
Den nya socialavgiftslagen trädde i kraft den 1 januari 2001.
Socialavgiftsnivåerna har förändrats något. De nya nivåerna för arbetsgivar- och egenavgifter i procent från och med år 2001 är följande.
Arbetsgivaravgifter i procent | |
Ålderspensionsavgift | 10,21 |
Efterlevandepensionsavgift | 1,70 |
Sjukförsäkringsavgift | 8,80 |
Arbetsskadeavgift | 1,38 |
Föräldraförsäkringsavgift | 2,20 |
Arbetsmarknadsavgift | 5,84 |
Allmän löneavgift | 2,69 |
Totalt: | 32,82 |
Egenavgifter i procent | |
Ålderspensionsavgift | 10,21 |
Efterlevandepensionsavgift | 1,70 |
Sjukförsäkringsavgift | 9,53 |
Arbetsskadeavgift | 1,38 |
Föräldraförsäkringsavgift | 2,20 |
Arbetsmarknadsavgift | 3,30 |
Allmän löneavgift | 2,69 |
Totalt: | 31,01 |
Övrigt
Prisbasbeloppen för 2001 och 2002
SFS 2000:702 och SFS 2001:647
Prisbasbeloppet för år 2001 är 36 900 kr och för år 2002 är det 37 900 kr.
Det förhöjda prisbasbeloppet för år 2001 är 37700 kr och för år 2002 är det 38 700 kr.
Förenklad skattedeklaration för privatpersoner
SFS 2000:1000–1002, Bet. 2000/01:SkU:4, Prop. 2000/01:7
En fysisk person eller ett dödsbo, som betalar ut ersättning för arbete till en annan fysisk person, får redovisa skatteavdrag och arbetsgivaravgifter i en förenklad skattedeklaration. Detta gäller inte, om ersättningen utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet eller betalas ut till en person som har F-skattsedel.
I skattedeklarationen behöver utbetalaren endast redovisa nödvändiga identifikationsuppgifter för sig och mottagaren, uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas, ersättningens storlek samt storleken på skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.
En förenklad skattedeklaration ska lämnas för varje mottagare av ersättning för arbete och bara för de redovisningsperioder som ersättning betalas ut.
På ersättningar som redovisas i en förenklad skattedeklaration ska skatteavdrag göras med 30 %.
Vid en beräkning av arbetsgivaravgifter, som redovisas i en förenklad skattedeklaration, ska avdrag göras med 5 % av avgiftsunderlaget. Hänsyn ska inte tas till sådant avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter som redovisas i en vanlig skattedeklaration eller vid beräkning av egenavgifter.
Värdet av bostadsförmån och kostförmån, som en fysisk person får av en annan fysisk person och som ges ut i dennes hushåll, ska beräknas till 600 kr för hel kalendermånad eller 20 kr per dag för del av kalendermånad för fri bostad och 50 kr för två eller fler fria måltider per dag. Förmån av en fri måltid per dag ska inte tas upp.
De nya reglerna om förenklad skattedeklaration trädde i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelserna om förenklad skattedeklaration ska dock tillämpas först under beskattningsåret 2002. Den låga schablonmässiga värderingen av bostadsförmån och kostförmån tillämpas dock redan från och med ikraftträdandet.
Skattereduktion för bredbandsanslutning
SFS 2000:1380–1382, Bet. 2000/01:SkU 8, Prop. 2000/01:24
En ny lag om skattereduktion för bredbandsanslutningar har införts.
Berättigade till skattereduktion är juridiska personer, enskilda näringsidkare och fastighetsägare. Skattereduktion får ges för utgifter för en anslutning för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till småhus, hyreshus och, i fråga om fasta driftställen, även annan stadigvarande plats för affärsverksamhet, varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.
Skattereduktion ges till juridiska personer och enskilda näringsidkare, även om utgiften kan dras av i näringsverksamheten. Skattereduktion för ett handelsbolag får begäras för delägarna.
Den som får skattereduktion ska samtidigt inte kunna dra av kostnaden vid inkomstbeskattningen.
Skattereduktion ska göras vid debiteringen av slutlig skatt vid taxeringen 2002 eller 2003.
I underlaget för skattereduktionen ingår utgifter för en anslutning som tas i bruk under perioden den 1 januari 2001–den 31 december 2002 och som är betalda senast vid tidpunkten för ansökan.
Skattereduktion får göras med ett belopp som motsvarar 50 % av den del av underlaget som överstiger 8 000 kr. Skattereduktionen utgår med högst 5 000 kr.
I fråga om hyreshus får skattereduktion göras med 50 % av den del av underlaget som överstiger 8 000 kr per bostad eller lokal som omfattas av anslutningsarbetet, dock högst 5 000 kr per bostad eller lokal.
En ansökan ska ha kommit in till skattemyndigheten senast den 1 mars 2003. Om en ansökan har kommit in senast den 1 mars 2002, ska skattereduktionen tillgodoräknas vid debitering av slutlig skatt på grund av taxeringen samma år.
Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången i samband med 2002 års taxering.
Ansvaret för inregistrering av bouppteckningar och för arvsbeskattning
SFS 2001:95–98, Bet. 2000/01:JuU 7, Prop. 2000/01:21
Riksdagen har beslutat att föra över ansvaret för bouppteckningsverksamheten och för arvsbeskattningen till skattemyndigheterna. Vidare ska beslut om arvsskatt och gåvoskatt överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2001.
Arvs- och gåvoskattens infogning i skattekontosystemet
SFS 2001: 322–329, Bet. 2000/01:SkU 27, Prop. 2000/01:97 och 117
Bestämmelser har införts för skattemyndigheternas hantering av bouppteckningsärenden samt debitering och betalning av arvs- och gåvoskatt från och med den 1 juli 2001, då ansvaret för verksamheten övertas från tingsrätterna. Skattekontosystemet har utvidgats till att även omfatta arvs- och gåvoskatten.
LAGRÅDSREMISSER
Vissa kostnadsersättningar vid arbete utomlands skattebefrias
Privat anställda som arbetar utomlands en längre tid beskattas normalt inte i Sverige för lön och kostnadsersättningar på grund av internationella beskattningsregler. Statligt anställda beskattas däremot i Sverige även vid utlandsarbete. För anställda vid utrikesförvaltningen och anställda i biståndsverksamhet finns därför sedan tidigare särskilda regler om skattebefrielse för kostnadsersättningar. Någon sådan regel finns däremot inte för övriga statligt anställda.
I lagrådsremissen föreslår regeringen att vissa kostnadsersättningar och förmåner till statligt anställda som är stationerade utomlands inte ska tas upp till beskattning. Förslaget gäller endast andra statligt anställda än anställda vid utrikesförvaltningen eller i biståndsverksamhet. Skattebefrielsen vid utlandstationering ska gälla ersättningar eller förmåner som avser bostad, skolavgifter, resor till och från tjänstgöringsorten, medföljandetillägg samt grundtillägg.
Som en konsekvens av den föreslagna regleringen kan den särreglering som finns i inkomstskattelagen för nationella experter med flera upphävas.
Förändringen berör endast ett begränsat antal personer, men antalet kan antas komma att öka i takt med att den statliga verksamheten utomlands tilltar. Förslaget innebär att villkoren för arbete utomlands blir mer lika för olika grupper anställda.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.
Begränsningsregel för fastighetsskatten
En skattereduktionsregel införs som innebär att fastighetsskatten för ett småhus, som utgör den skattskyldiges permanenta bostad, begränsas så att den under vissa förutsättningar inte överstiger 5 % av inkomsterna.
Finns det fler i den skattskyldiges hushåll, begränsas skatten så att den inte överstiger 5 % av hushållsmedlemmarnas sammanlagda inkomster. Detsamma gäller om fastigheten ägs gemensamt av hushållsmedlemmarna. Vid beräkning av hushållsinkomsten ska hänsyn tas till hushållets sammanlagda förmögenhet.
Skattereduktionen kan aldrig leda till att fastighetsskatten efter skattereduktionen är lägre än den skatt som utgår på ett taxeringsvärde om 230 000 kr (i dag 2 760 kr). Fastighetsskatt, som beräknats på ett underlag som uppgår till 3 miljoner kr eller högre, kan inte reduceras. Regeln är konstruerad så att fastighetsskatten aldrig kan reduceras, om hushållsinkomsten uppgår till 720 000 kr eller mer.
Skattereduktionen kan bara motsvara den fastighetsskatt som beräknats på ett underlag mellan den nedre och den övre underlagsgränsen. Den maximala skattereduktionen uppgår således till 33 240 kr (1,2 % av 3 000 000-230 000).
Skattereduktionen ska beräknas utifrån hushållets andel av fastighetsskatten för taxeringsenhetens samtliga småhusenheter med tomtmark.
I ett hushåll ska anses ingå de personer som kan sambeskattas enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt (SFL). Detta innebär att makar som lever tillsammans och föräldrar med hemmavarande barn ska anses ingå i samma hushåll. Detsamma gäller för sambor som tidigare varit gifta med varandra eller som har eller har haft barn tillsammans.
Även om vissa rättviseskäl talar för en utvidgning av hushållsbegreppet, anser regeringen att övervägande skäl talar för att använda det hushållsbegrepp som formas av sambeskattningsreglerna i SFL. I lagrådsremissen förslås därför inget utvidgat hushållsbegrepp.
Skattereduktionen ska kunna göras utifrån fastighetsskatten för den skattskyldiges permanenta bostad. Den skattskyldiges permanenta bostad ska vara ett småhus på den fastighet där den skattskyldige varit folkbokförd eller ska ha varit folkbokförd under hela beskattningsåret.
Om den skattskyldige inte kan sambeskattas med någon, utgörs hushållsinkomsten av summan av hans egna beskattningsbara förvärvsinkomst och inkomsten av kapital. Underskott i inkomstslaget kapital beaktas inte.
Hushållsinkomsten ska vidare ökas med 15 % av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet, efter det att taxeringsvärdet på permanentbostaden dragits av. Är taxeringsvärdet högre än 3 miljoner kr, får den del av taxeringsvärdet som överstiger detta belopp inte dras av.
Om fastighetsägaren kan sambeskattas enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt, ska hänsyn tas till övriga hushållsmedlemmars inkomster och förmögenheter, när den totala hushållsinkomsten beräknas. Detsamma gäller om fastigheten ägs av flera hushållsmedlemmar tillsammans.
Om halv fastighetsskatt betalas, ska taxeringsvärdet överstiga 460 000 kr för att rätt till skattereduktion ska föreligga. Fastighetsskatt som beräknas på ett underlag som uppgår till 3 miljoner kr eller mer reduceras inte.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 december 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering. Reglerna ska gälla för fastighetsskatt som tagits ut från och med den 1 januari 2001. Det är alltså fråga om retroaktiv lagstiftning till den skattskyldiges fördel. När skattereduktionen ska beräknas är det alltså fråga om att beakta den fastighetsskatt som påförts för hela år 2001.
Skattereduktion för fackföreningsavgifter
I lagrådsremissen föreslås en skattelättnad för den delen av en medlemsavgift till en arbetstagarorganisation som beräknas gå till allmänfackligt arbete, dvs. sådant arbete som på arbetsgivarsidan utförs i servicebolag och utgör serviceutgifter som får dras av. Skattelättnaden föreslås få formen av en skattereduktion och uppgår till 25 % av den sammanlagda avgift som en medlem under beskattningsåret har betalat till arbetstagarorganisationen, under förutsättning att avgiften överstiger 400 kr på ett år.
I lagrådsremissen föreslås dessutom en skattereduktion för avgiften till en arbetslöshetskassa. Denna reduktion ges med 40 % av den sammanlagda avgift som under beskattningsåret har betalats till arbetslöshetskassan. Samtidigt avskaffas den nuvarande avdragsrätten för dessa slags avgifter.
De föreslagna skattereduktionerna omfattar även avgifter som näringsidkare har betalat samt avgifter till motsvarande utländska organisationer.
Slutligen föreslås en kontrolluppgiftsskyldighet för svenska arbetstagarorganisationer och arbetslöshetskassor i fråga om de avgifter som en medlem har betalat under beskattningsåret.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering.
Sänkt förseningsavgift
I lagrådsremissen om vissa punktskattefrågor m.m. föreslås att förseningsavgiften i skattebetalningslagen ska vara 500 kr i stället för 1 000 kr. Förseningsavgiften ska dock även i fortsättningen vara 1 000 kr i fall den deklarationsskyldige inte följt ett föreläggande om att deklarera eller tidigare har slarvat med att lämna deklaration inom föreskriven tid för minst en av de tre närmast föregående redovisningsperioderna. Detsamma gäller om förseningen avser en periodisk sammanställning.
Ändringen i skattebetalningslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.
Utländska företagares moms i Sverige
Lagrådsremissen, som är baserad på ett EG-direktiv (2000/65/EG), innebär administrativa förenklingar för företag som har momspliktig omsättning här i landet, men som är etablerade i ett annat land än Sverige.
Reglerna innebär att det inte längre ska kunna krävas av en utländsk företagare att han utser en särskild skatterepresentant som ombesörjer inbetalningen av skatten till de svenska myndigheterna. I ställe ska köparen vara betalningsskyldig för säljarens moms, när den som omsätter varan eller tjänsten är en utländsk företagare, s.k. omvänd skattskyldighet. Detta innebär att den utländske företagaren i de flesta fall inte behöver vara registrerad till moms i Sverige. Hans köpare redovisar i stället momsen på omsättningen. Kravet på skatterepresentant finns dock kvar för de företagare som är etablerade i länder med vilka Sverige saknar särskild överenskommelse om administrativt samarbete på skatteområdet.
Regeringen föreslår även vissa ändringar i reglerna om moms vid import. Ändringarna medför att det blir möjligt för företag som importerar varor till Sverige att i större utsträckning än förut använda sig av särskilt ombud vid importen.
Förändringarna som avser slopandet av kravet på särskild skatterepresentant samt ändringarna som avser importbeskattningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2002. Övriga ändringar föreslås träda i kraft från den 1 juli 2002.
UTREDNINGSBETÄNKANDEN
Förslag för att motverka skalbolagstransaktioner
Finansdepartementets promemoria Ds 2001:35
I promemorian föreslås bestämmelser om skalbolagstransaktioner. Innebörden av regleringen är att den som säljer skalbolagsandelar ska ta upp kapitalvinsten som inkomst av aktiv näringsverksamhet.
Säljaren blir inte beskattad, om skalbolaget eller, i förekommande fall, delägaren har betalat de skatter som belöper sig på bolaget vid avyttringstidpunkten. Bestämmelserna tillämpas inte heller om vinsten har uppkommit på grund av att bolaget trätt i likvidation eller försatts i konkurs. Det finns dessutom en möjlighet att underlåta att tillämpa bestämmelserna, om särskilda skäl talar mot det. De föreslagna reglerna kan komma att tillämpas när ägaren till ett småföretag säljer sitt bolag.
Avskattningsregeln förutsätter att en preliminär självdeklaration, grundad på ett särskilt bokslut, ska lämnas in. Bokslut upprättas regelmässigt vid företagsöverlåtelser och den föreslagna bestämmelsen kan därför i den delen inte sägas medföra extra arbete för de skattskyldiga. Att upprätta en preliminär självdeklaration medför däremot extra arbete och kostnader.
I promemorian föreslås ett ikraftträdande den 1 januari 2002.
Uppskov med beskattning av kapitalvinst vid bostadsbyten i vissa fall
Finansdepartementets PM Fi 2001/2899
Den som säljer sin bostad – ett småhus eller en bostadsrätt – kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. En av förutsättningarna är att den skattskyldige förvärvar en minst lika dyr bostad tidigast året före och senast året efter försäljningen och bosätter sig där. Uppskov kan också medges den som inom de angivna tidsramarna förvärvar en tomt och där uppför en bostad. Den som däremot förvärvat en tomt tidigare än året före försäljningstillfället och på denna tomt uppför en ny bostad kan inte få uppskov med beskattningen.
I promemorian föreslås att reglerna ändras på så sätt att det blir möjligt för den skattskyldige att få uppskov med kapitalvinstbeskattningen även i de fall han eller hon förvärvat en fastighet tidigare än året före det år då bostaden avyttras och där utför ny-, till- eller ombyggnad av ett småhus.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 31 december 2001 och tillämpas retroaktivt på avyttringar från och med den 1 januari 2001.
Avdrag för reparationer och underhåll på byggnad i näringsverksamhet
Finansdepartementets PM Fi 2001/2438
I promemorian föreslås att bestämmelsen i 19 kap. 2 § första stycket inkomstskattelagen (IL) förtydligas beträffande möjligheten för skattskyldiga att göra omedelbart avdrag för utgifter för reparation och underhåll på byggnader, även till den del utgiften har fördelats på flera år i den bokföringsmässiga redovisningen.
Eftersom utgifter som omfattas av det s. k. utvidgade reparationsbegreppet behandlas som utgifter för reparationer och underhåll gäller även för dessa slags utgifter att de får dras av omedelbart, även om utgiften har fördelats på flera år i den bokföringsmässiga redovisningen.
Förslaget föranleder ett tillägg till 19 kap. 2 § första stycket IL. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas retroaktivt på utgifter för arbeten som påbörjats den 1 januari 2001 eller senare.
Nya regler om skattetillägg
SOU 2001:25
Skattetilläggskommittén anser att skattetillägg ska tas ut bara när det kan antas att en oriktig uppgift har lämnats uppsåtligen eller av oaktsamhet, som inte kan anses ursäktlig.
I konsekvens med detta ska skattetillägg inte utgå om oriktigheten kan antas bero på att den skattskyldige felbedömt skattereglerna eller de faktiska förhållandena som haft samband med uppgiften. Detta gäller dock bara om felbedömningen inte är oförsvarlig och den skattskyldige har lämnat det underlag som man skäligen kan begära.
Skattetillägg ska inte heller tas ut om faran för ett felaktigt beslut varit ringa med hänsyn till uppgiftens beskaffenhet eller till det kontrollmaterial som normalt är och i det särskilda fallet också har varit tillgängligt för skattemyndigheten.
Automatiskt påförande av skattetillägg till följd av skönstaxering ska inte längre göras.
En enhetlig uttagsnivå om 40 % av den undandragna skatten föreslås för skattetillägg över hela fältet. I dag är uttagsprocenten 40 % när det gäller inkomstskatt och 20 % på moms-, punktskatte- och socialavgiftsområdena.
Så kallade periodiseringsfel, dvs. där en förskjutning av skattskyldigheten skett från en redovisningsperiod till en annan, ska behandlas förmånligare i fortsättningen. Skattetillägg ska tas ut med 2 % alternativt 10 % av den undandragna skatten.
En möjlighet till jämkning föreslås. Sådan jämkning ska kunna bli aktuell när en beräkning av skattetillägget enligt vanliga principer skulle leda till ett resultat som står i uppenbart missförhållande till den oriktiga uppgiftens art och omständigheterna kring dess lämnande eller den vinning som den oriktiga uppgiften skulle ha kunna leda till. Vidare ska jämkning kunna ske när ärendet har tagit alltför lång tid.
Enligt förslaget ska den som påförs skattetillägg, på begäran få ett automatiskt anstånd med betalning av skattetillägget, dock längst till dess att frågan om anstånd har prövats av kammarrätt. Säkerhet ska inte längre krävas som förutsättning för anstånd.
Kommittén föreslår att ändringarna träder i kraft den 1 januari 2002.
Kapitalvinster på aktier i dotterföretag ska vara skattefria
SOU 2001:11
Huvudförslaget är att kapitalvinster (reavinster) på aktier i dotterföretag ska vara skattefria och förluster inte vara avdragsgilla.
Utredaren föreslår att den s.k. cfc-lagstiftningen ska effektiviseras. Förslaget innebär att även inkomst hos ett indirekt ägt utländskt företag ska kunna beskattas hos en svensk skattskyldig och att villkoret att kapital- eller röstmajoriteten ska ligga i svenska händer slopas.
Förslaget om skattefrihet för kapitalvinster avser närmare bestämt näringsandelar (en motsvarighet till dagens begrepp ”näringsbetingade andelar”). En onoterad andel ska alltid vara en näringsandel. En noterad andel ska vara en näringsandel bl.a. om ägarföretaget innehar andelar med minst 10 % av rösterna i det ägda företaget.
Om det sålda företaget är ett skalbolag, ska hela köpeskillingen tas upp till beskattning hos det säljande företaget.
Utdelningar på näringsandelar ska vara skattefria. Enligt gällande regler krävs det för skattefrihet att andelsinnehavet representerar minst 25 % av rösterna i det utdelande företaget. Ett villkor för skattefrihet både för utdelningar och kapitalvinster på noterade andelar är att andelen har innehafts minst ett år.
Förslaget gäller även företag som inte själva driver rörelse. Det innebär att riskkapitalföretag kan ta emot utdelning och göra förändringar i sitt andelsinnehav utan beskattning.
Om lagstiftning på grundval av förslagen sker under år 2001, bör denna träda i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas då eller senare. Förslaget avseende nya cfc-regler bör dock tillämpas först på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 2003 eller senare.
Redaktör Christer Åstrand