Skattenytt nr 4 2001 s. 171

Utredningen om vissa internationella skattefrågor

Utredningen om vissa företagsskattefrågor föreslår i SOU 2001:11 ett avskaffande av kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade aktier från år 2002. Samtidigt föreslås i samma betänkande av utredningen om vissa internationella företagsskattefrågor införande av väsentligt skärpta cfc-regler från år 2003. I denna artikel refereras förslagen i den senare delen.

Inledning

Parallellt med det fortsatta omfattande utredandet av centrala företagsskattefrågor som omstruktureringsregler m.m., vilket beskrivs i separat artikel av Ingrid Melbi i detta nummer av SkatteNytt, fann regeringen att även internationella företagsskattefrågor behövde ses över. Det gällde framförallt beskattning av utdelning på näringsbetingade aktier, men också mindre frågor som en eventuell övergång av till konventionell beskattning av utländska skadeförsäkringsföretag.

För att samordning skulle ske med övrigt företagsskatteutredande tillsattes samma utredare i båda utredningarna, den synnerligen erfarne utredaren Klas Herrlin. I övrigt tillsattes ett antal experter och sakkunniga.

Utredningen om vissa internationella skattefrågor skulle vara klar senast vid utgången av juni år 2000. Utredningen försenades dock drygt sju månader, framförallt beroende på att utredningsuppdraget utvidgades på ett ovanligt sätt till att omfatta också kapitalvinstbeskattning av näringsbetingade andelar. Utredningen lades i stället fram i februari 2001.

Förslagen beskrivs och analyseras inte i alla detaljer i den här artikeln. Jag finner det, bortsett från att artikeln inte får bli alltför omfattande, inte meningsfullt att göra det redan på utredningsstadiet.

Skattebefrielse för utländsk utdelning

Enligt direktiven för utredningen om vissa internationella företagsskattefrågor, dir. 1998:74, gällde för utredaren:

”En särskild utredare tillkallas med uppgift att göra en översyn av reglerna om svenska företags möjlighet att skattefritt ta emot utdelning på andel i utländsk juridisk person. Utredaren skall lägga fram förslag till regelutformning som förhindrar kedjebeskattning, ökar regelsystemets förutsebarhet och underlättar dess tillämpning med iakttagande av behovet att motverka internationell skatteflykt.”

Enligt gällande rätt är ett svenskt företag frikallat från skattskyldighet för utdelning på andel i utländsk juridisk person under förutsättning dels att utdelningen skulle ha varit skattefri enligt 24 kap. 20 § IL om den utdelande personen hade varit svensk, dels att den inkomstbeskattning som personen är underkastad är ”jämförlig” med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt IL om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag (jämförelsekravet).

Enligt direktiven till utredningen har jämförelsekravet föranlett stora tillämpningssvårigheter. I verkligheten är det nog framförallt skattemyndigheterna som haft dessa svårigheter.

I proposition 1990/91:107 s. 29 f. angavs att med hänsyn till dels de skillnader som föreligger mellan skattesystemen i olika länder, dels att den bas som utgör underlag för beräkning av skatten i Sverige avsevärt breddats borde man kunna acceptera en skatt på 15 procent på ett underlag beräknat enligt svenska regler för beskattning såsom jämförlig. Det angavs att jämförelsen skulle ske genom att ett ”fiktivt” beskattningsunderlag beräknat enligt svenska regler skulle fastställas för den utländska juridiska personen. Denna 15-procentsgräns har därefter gällt som rättesnöre för rättstillämpningen.

I 24 kap. 21 § IL finns en särskild regel som innebär att utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med vilka Sverige ingått dubbelbeskattningsavtal skall anses underkastad jämförlig beskattning (den s.k. presumtionsregeln). Detta gäller emellertid endast om intäkten är underkastad normal inkomstskatt i det land eller de länder där verksamheten bedrivs.

Då presumtionsregeln är tillämplig krävs inte någon särskild beräkning i det enskilda fallet av det faktiska skatteuttaget i utlandet med beaktande av det fiktiva beskattningsunderlaget. I praktiken kan därför merparten av utdelning från utländska dotter- och intressebolag tas emot skattefritt i Sverige utan denna i många fall komplicerade beräkning.

Utredaren fick tämligen fria händer att se över detta system, med syfte att underlätta tillämpningen och öka förutsebarheten.

Arbetet i utredningen

Ganska raskt i utredningsarbetet uppkom en diskussion om s.k. ränteavdragsarbitrage. Detta skulle gå ut på att ett svenskt företag antogs låna upp stora belopp. Beloppet skulle sedan tillskjutas ett utländskt lågbeskattat dotterbolag som kapitaltillskott. Efter att beloppet hade förräntats där antogs avkastningen delas ut till det svenska moderbolaget skattefritt.

Om moderbolaget inte beskattas för den mottagna utdelningen, blir resultatet att svensk bolagsskatt på hela eller en del av rörelsevinsten växlats ut mot den låga eller obefintliga skatten hos dotterföretaget. Numera torde ränteavdragsarbitrage genom utdelning inte vara särskilt lönsamt bl.a. på grund av jämförlighetsvillkoret.

Samtidigt fann utredningen att det var svårt att förändra jämförlighetsvillkoret.

Parallellt erinrades i utredningen om att Företagsskatteutredningen i SOU 1998:1 funnit att många problem som har med omstruktureringar att göra skulle lösas om kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade aktier avskaffades. Ett fullständigt avskaffande skulle emellertid innebära att skattesystemet förlorade ett skydd mot just ränteavdragsarbitrage. Att behandla detta låg dock utanför den utredningens uppdrag, varför Företagsskatteutredningen föreslog halv kapitalvinstbeskattning, till en beräknad kostnad av 1,5 miljarder. Regeringen instämde i utredningens bedömning, men lämnade inte något förslag på grund av den statsfinansiella kostnaden.

Den nu aktuella utredningen fann att det var relevant att åter ta upp en diskussion om avskaffande av kapitalvinstbeskattningen. Två skäl fanns för detta. Det första var att finansdepartementet efter nya beräkningar hade kommit fram till att staten snarast tjänade på ett avskaffande av kapitalvinstbeskattningen. Det andra var att jämförlighetsvillkoret i reglerna om utdelning sannolikt skulle kunna ersättas av förändrade cfc-regler. Dessa cfc-regler även skulle kunna motverka ränteavdragsarbitrage vid kapitalvinstbeskattningen.

Alla tänkbara alternativ till jämförlighetsvillkoret som skulle kunna motverka ränteavdragsarbitrage genom försäljning undersöktes i utredningen, men inget visade sig vara lämpligt. De alternativ som diskuterades och avvisades var primärt inskränkt avdragsrätt för räntor, åtgärder med knytning till soliditeten samt schablonbeskattning av beräknad avkastning. Den första avvisades på den dubbla grunden att vara näringspolitiskt felaktig och taxeringstekniskt svårhanterlig. De två andra avvisades såsom varande alltför udda i ett internationellt perspektiv.

Då återstod bara förändrade cfc-regler.

Brev till finansministern

Utredaren tog sedan det något ovanliga steget att, med instämmande av deltagarna i utredningarna, i ett brev till finansministern den 17 april 2000 anmäla att han avsåg att förändra inriktningen av arbetet i båda utredningarna i den riktning som beskrivits ovan. Samtidigt aviserade utredaren att utredningarna skulle vara klara först vid utgången av januari 2001. Något formellt svar erhölls inte från ministern, vilket egentligen inte heller behövdes eftersom utredaren enbart gjort en anmälan. Något svar erhölls emellertid överhuvudtaget inte, åtminstone såvitt mig är bekant.

Motiven till förlängningen var att det visat sig svårare än beräknat att utforma nya cfc-regler. Reglerna skulle dels motverka skatteplanering, dels inte bli alltför besvärliga att hantera för företagen och skatteförvaltningen.

Det andra skälet till att den tidigare planeringen frångicks var den omfattande reformeringen av bl.a. företagsbeskattningen i Tyskland. De dåvarande (nu antagna) förslagen innefattar bl.a. en enhetlig bolagsskattesats, reducerad skatt hos hushållen för utdelningar och andelsvinster, regler för skattefrihet för utdelningar och kapitalvinster på andelar i dotterföretag o.d. samt reformerade cfc-regler. Lagstiftningen har nu genomförts med ikraftträdande av kapitalvinstskattefriheten från 2002. De nya cfc-reglerna är dock inte klara, de förväntas presenteras först sommaren 2001.

Dessutom har diskussionerna kring EU:s uppförandekod för företagsbeskattning visat sig ha relevans för utredningsarbetet.

Avskaffande av kapitalvinstbeskattningen

Företagsskatteutredningen föreslår som ovan angetts ett totalt avskaffande av kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingande aktier från år 2002. Samtidigt föreslår den internationella utredningen med utgångspunkt i kapitalvinstskattefriheten väsentligt skärpta cfc-regler, fast först från år 2003. En förutsättning för avskaffandet av kapitalvinstbeskattningen anges dock vara att EU:s uppförandekod inte lägger hinder i vägen.

Ränteavdragsarbitrage

Utredningen uppdrog åt Krister Andersson, Industriförbundet, att utreda frågan om ränteavdragsarbitrage ur ekonomisk synvinkel. Han kom fram till att valutarisker, räntespreadar och andra transaktionskostnader gör att det är tveksamt om ränteavdragsarbitrage på marknadsmässig grund lönar sig.

I stället synes det vara fråga om åtgärder av annat slag än marknadsmässiga. Enligt utredaren är det sannolikt att ett avskaffande av kapitalvinstbeskattningen utan systemmässigt motverkande av ränteavdragsarbitrage skulle skapa kontrollproblem för skatteförvaltningen som inte skulle kunna lösas med rimliga resurser. Samtidigt kan uppförandekoden tänkas ställa krav på någon form av åtgärd.

EU:s uppförandekod för företagsbeskattning

Den 1 december 1997 antogs inom EU en uppförandekod för företagsbeskattning. Avsikten med koden är att medlemsländerna inte med skatteåtgärder på ett ”illojalt” sätt skall locka till sig investeringar. Arbetet med uppförandekoden har fortsatt inom den s.k. Primarologruppen, ledd av Storbritanniens biträdande finansminister Dawn Primarolo. Gruppen presenterade i slutet av 1999 en första rapport, den s.k. Primarolorapporten.

Ett antal åtgärder ifrågasattes där med majoritetsbeslut såsom stridande mot koden, bl.a. har i sju fall regler för holdingbolag fällts. Generellt låga bolagsskattesatser har dock inte fällts.

Arbetet med koden fortsätter i Primarologruppen, med inriktning på att hela skattepaketet skall vara klart till utgången av 2002. Övriga delar i skattepaketet är för övrigt, förutom uppförandekoden även sparandedirektivet och ränte- och royaltydirektivet.

För utredningen har detta betytt att man inte kunnat få annan ledning än att exempelvis Danmarks holdingbolagsregler, med kapitalvinstskattefrihet efter tre års innehav, har fällts.

Utredarens uppfattning är att tämligen säkert skulle kapitalvinstskattefrihet utan begränsande regler fällas. Det följer av Primarolorapportens p. 51 där gruppen med majoritetsbeslut rekommenderat att i det fall kapitalvinstbeskattningen är borta bör noteras punkt L i koden.

Punkt L lyder:

Rådet konstaterar att bestämmelserna mot missbruk och de motåtgärder som finns i skattelagar och dubbelbeskattningsavtal spelar en grundläggande roll i kampen mot skatteflykt.

Det betyder att gruppen rekommenderar att någon form av motåtgärder bör finnas för att förhindra missbruk av kapitalvinstskattefrihet. Den huvudsakliga motåtgärd i skattelagar som det internationella samfundet för närvarande är inriktat på är just cfc-lagstiftning.

Samtidigt måste man komma ihåg att utvecklingen rör sig, fler och fler länder tar bort kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade aktier, och det som var tämligen säkert för sex månader sedan kanske inte är det om ytterligare sex månader.

Nya cfc-regler

Med cfc-beskattning avses beskattning hos en ägare till en utländsk juridisk person, som han har kontroll över, för hans andel av resultatet i den utländska juridiska personen. Cfc står för controlled foreign company. Beskattningen sker oberoende av om överskottet tas ut eller inte. Slarvigt uttryckt kan man säga att det sker ett slags handelsbolagsbeskattning.

Vanligen sker cfc-beskattning bara av viss typ av inkomst, oftast passiv inkomst. Inom utredningen diskuterades såväl sådan typ av beskattning, som generell cfc-beskattning. Utredaren stannade dock för den första typen av cfc-beskattning.

Cfc-förslaget i sammandrag

Utredaren föreslår att bruttot av lågbeskattade passiva intäkter cfc-beskattas (huvudregeln). Till lågbeskattade passiva intäkter räknas intäkter som beskattas med mindre än 70 % av den svenska skattesatsen. Skatteunderlaget utgörs av 70 % av de passiva intäkterna till den del de överstiger 10 % av totala intäkter.

Huvudregeln kompletteras med en alternativregel av innebörd att den skattskyldige alltid skall ha rätt att välja cfc-beskattning av hela verksamhetens resultat, dock då efter den vanliga skattesatsen på 28 %.

Dessutom föreslås ytterligare en regel innebärande att om det inte kan utredas om förutsättningar för cfc-beskattning föreligger, och det inte framstår som osannolikt att dessa förutsättningar finns, måste en delägare i en utländsk juridisk person som inte är marknadsnoterad ta upp en schablonintäkt till beskattning.

Personer som kan cfc-beskattas

Cfc-beskattning föreslås ske hos en skattskyldig fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt äger andelar i en utländsk juridisk person med minst 10 % av kapitalet. Internationellt varierar procentsatsen mellan 10 och 50 %, men utredaren stannade således för 10 %. Vid beräkningen av dessa 10 % läggs till andelar som den skattskyldige direkt eller indirekt genom här icke skattskyldiga juridiska personer äger. Enbart förhållandena vid utgången av räkenskapsåret är avgörande.

Ett exempel. Ett svenskt företag A heläger det svenska företaget B. B äger den utländska juridiska personen C till 60 % och den utländska juridiska personen D till 5 %. C äger i sin tur 10 % av D. Cfc-beskattning kan då uppkomma hos B av C:s inkomster, liksom också av inkomsterna i D. Direkt och indirekt äger B 11 % (5 + 0,6 × 10) av D.

Om det finns flera svenska företag i en kedja, blir det det företag (B) som ligger närmast den utländska juridiska personen som kan cfc-beskattas.

Vid beräkningen av de 10 % skall dessutom läggas ihop andelar som här skattskyldiga juridiska personer i intressegemenskap äger.

Det nu gällande villkoret att minst 50 % av rösterna skall kontrolleras av obegränsat skattskyldiga för att cfc-beskattning skall kunna ske föreslås slopat.

Förslaget innehåller också ett nytt intressegemenskapsbegrepp.

Lågbeskattade passiva intäkter

Som passiva intäkter skall anses:

  1. mottagen utdelning, om denna skulle ha varit skattepliktig om den erhållits av ett svenskt aktiebolag,

  2. mottagen ränta på andra fordringar än fordringar för varor och tjänster som den utländska juridiska personen sålt till köpare som inte är i intressegemenskap med personen,

  3. ersättning på grund av upplåtelse av nyttjanderätt till materiella eller immateriella tillgångar,

  4. ersättning på grund av överlåtelse av nyttjanderätt till materiella eller immateriella tillgångar,

  5. en positiv skillnad mellan kapitalvinster och kapitalförluster på värdepapper, om dessa skulle ha varit skattepliktiga respektive avdragsgilla om de gjorts av ett svenskt aktiebolag, och

  6. ersättning på grund av överlåtelse av andra värdepapper än sådana som avser fordringar som anges vid 2, om ersättningen skulle ha utgjort intäkt av näringsverksamhet om den erhållits av ett svenskt aktiebolag.

Observera att det är bruttot som beskattas i samtliga fall utom i det femte. Utredarens motiv till bruttobeskattningen är att det är problematiskt att fördela kostnader korrekt, särskilt just när det gäller passiva intäkter. I stället tas hänsyn till detta vid skattläggningen genom att det är 70 procent av intäkten som beskattas och därtill endast till den del de passiva intäkterna överstiger 10 % av de totala intäkterna.

Till passiva intäkter räknas således exempelvis skattepliktiga utdelningar, ränteintäkter, royalties, leasingintäkter, fastighetsintäkter och kapitalvinster på värdepapper.

Som lågbeskattade passiva intäkter anses sådana passiva intäkter som, om de hade utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag, de hade beskattats lindrigare än 70 % av svensk skatt. Dagens nivå på jämförlig beskattning om 15 % höjs därmed till ca 20 %.

Utredaren resonerar om införande av en dispensmöjlighet för att undvika cfc-beskattning i ömmande fall. men lägger inte fram något förslag om detta.

Mellanliggande cfc-beskattning

Vi antar att ett bolag A i Sverige är delägare i bolag B i ett annat land. Bolag B är delägare i bolag C. Om både bolag A och bolag C skulle cfc-beskattas för intäkter i C föreslår utredaren att Sverige i så fall träder tillbaka och avstår från cfc-beskattning. Detta förutsätter dock att bolag B finns i ett land på den s.k. vita listan. Denna lista beskrivs nedan.

Presumtionsregel om tillräcklig beskattning

Intäkter av passiv verksamhet skall inte anses lågbeskattade, om

  1. den utländska juridiska personen hör hemma i en stat på en vit lista, och

  2. intäkterna är hänförliga till den staten, till ett fast driftställe i en annan stat vars inkomster beskattas i den stat där personen hör hemma eller till ett fast driftställe i Sverige, och

  3. intäkterna har beskattats med den inkomstskatt som normalt tillämpas på juridiska personer i den stat eller de stater till vilka intäkterna är hänförliga.

Observera att samtliga villkor måste var uppfyllda för att presumtionsregeln skall kunna tillämpas. Listan upptar samtliga avtalsländer utom Australien, Barbados, Cypern, Estland, Irland, Island, Kazakstan, Kroatien, Luxemburg, Malaysia, Malta, Mauritius, Schweiz, Spanien, Thailand, Tunisien och Ungern. Det som framförallt motiverar borttagande av länder från listan är offshorelagstiftning eller låg generell skattesats.

Intäkterna av passiv verksamhet måste ha viss omfattning

Cfc-beskattning av passiva intäkter föreslås bara ske om lågbeskattade intäkter av passiv verksamhet överstiger såväl 10 % av totala intäkter som av genomsnittet av året och året dessförinnan. Genom att få ta hänsyn också till genomsnittet blir det möjligt att ta viss hänsyn till varierande resultat. För att så skall ske krävs dock ägande vid utgången av båda åren.

Särskilt skattegynnad aktiv verksamhet – skadlig skattekonkurrens

Avsikten med cfc-förslagen är primärt att slå till mot intäkter av passiv verksamhet. I utredningen förs dock ett resonemang om att även aktiv verksamhet skall kunna angripas. Det gäller då primärt i fall då industriländer erbjuder särskilda skattelättnader för att locka till sig exempelvis tillverkningsverksamhet. Dessa företeelser kallas numera ofta för skadlig skattekonkurrens. Däremot avses inte samma regler tillämpas på utvecklingsländer.

OECD presenterade 1998 en rapport betitlad: Harmful Tax Competition – An Emerging Global Issue, som var inledningen till ett omfattande arbete på området. Närmast förväntas i juli 2001 presenteras en lista på de av skatteparadisen, initialt 47 stycken, som inte avser delta i OECD:s arbete med att avskaffa de skatteregimer som bedömts medföra skadlig skattekonkurrens.

Eftersom OECD för närvarande redan bedriver ett aktivt arbete för att motverka s.k. skadlig skattekonkurrens anser utredaren att det är lämpligt att OECD:s arbete avvaktas. Genom den av utredaren föreslagna senareläggningen av ikraftträdandet av cfc-reglerna i förhållande till avskaffande av kapitalvinstbeskattningen hinner också ytterligare erfarenheter vinnas av OECD:s arbete.

Något förslag på detta område läggs således inte fram. Däremot redovisas resonemang om hur ett sådant förslag skulle kunna utformas.

Alternativregel

I fall med normala eller höga kostnader i förhållande till intäkterna leder huvudregelns bruttobeskattningsmetod till en alltför hög beskattning. Därför kompletteras huvudregeln med en alternativregel av innebörd att den skattskyldige alltid skall ha rätt att välja cfc-beskattning av hela verksamhetens resultat (överskott), om detta kan beräknas tillförlitligt och om verksamheten gått med vinst. Beskattning sker i så fall inte efter 70 % av 28 % utan efter den vanliga skattesatsen på 28 %.

Avsikten är då att resultatet i den utländska juridiska personen skall beräknas efter svenska skatteregler, med vissa undantag. Som utgångspunkt för beräkningen skall det upprättas en balansräkning och en resultaträkning i den lokala valutan. Dessa räknas sedan om till svenska kronor efter räkenskapsårets genomsnittskurs.

De svenska regler som inte skall tillämpas är bestämmelserna om

  • underprisöverlåtelser

  • periodiseringsfonder

  • ersättningsfonder

  • koncernbidrag

  • kommissionärsförhållanden

  • fusioner och fissioner

  • verksamhetsavyttringar

  • underskottsavdrag och

  • uppskov med beskattningen vid andelsbyten.

Centrala delar av det svenska skattesystemet skall därmed inte tillämpas. Fördelen med detta är att det blir lättare att applicera svenska regler på den utländska inkomsten, nackdelen är att det kan leda till högre skatt. Däremot föreslås regelsystemet för räkenskapsenlig avskrivning tillämpas fullt ut, vilket torde innebära att endast restvärdemetoden och inte räkenskapsenlig avskrivning kommer att kunna användas i många fall.

När det gäller underskottsavdragen får dock hänsyn tas till underskott upp till tre år bakåt i tiden. Detta gäller dock bara under förutsättning att delägaren var delägare vid utgången av respektive år.

Det framräknade beloppet räknas som intäkt av näringsverksamhet i den svenska juridiska personen som cfc-beskattas.

Avräkning av utländsk skatt

Utredaren föreslår att en delägare i ett utländskt företag som cfc-beskattas enligt alternativregeln skall ha rätt att genom avräkning av samma andel utländsk skatt hos företaget erhålla nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt. Med utländsk skatt avses allmän slutlig skatt på inkomst hos företaget och källskatter i andra stater än i den stat där företaget hör hemma på inkomst som företaget erhållit under samma beräkningsperiod.

Det här betyder således att avräkning inte medges vid tillämpning av huvudregeln, då bruttobeskattning av intäkterna sker.

Avräkning skall ske från kvarstående svensk skatt på grund av taxering det år då överskottet tas upp som intäkt.

För annan delägare än fysisk person eller dödsbo skall avräkning inte få ske med större belopp än 28 % av det belopp som tas upp som intäkt.

Schablonbeskattning

Om det inte kan utredas om förutsättningar för cfc-beskattning föreligger, och det inte framstår som osannolikt att dessa förutsättningar finns, måste en delägare i en utländsk juridisk person ta upp en schablonintäkt till beskattning.

Schablonintäkten är omkostnadsbeloppet, vanligen anskaffningskostnaden, multiplicerat med statslåneräntan plus tre procentenheter.

Schablonbeskattningen tillämpas inte om den utländska juridiska personen hör hemma i en stat på vita listan och inte heller om minst 50 % av aktierna eller andelarna är marknadsnoterade.

Utländska skadeförsäkringsföretag

Idag har ett utländskt skadeförsäkringsföretag med fast driftställe här i viss utsträckning möjlighet att välja om det skall beskattas enligt schablon eller enligt konventionell metod. Ett svenskt skadeförsäkringsföretag beskattas enbart enligt konventionell metod, dvs. i huvudsak enligt de regler som gäller för andra rörelsedrivande företag. Schablonbeskattningen strider sannolikt mot internationella förpliktelser.

Utredaren föreslår därför att verksamhet som ett utländskt skadeförsäkringsföretag bedriver från ett fast driftställe i Sverige skall beskattas enbart enligt konventionell metod. Vid övergången till konventionell beskattning skall tillgångar och förpliktelser tas upp till marknadsvärden. Förpliktelser som avser ingångna försäkringsavtal skall dock beräknas enligt de grunder som gäller för beräkning av försäkringstekniska avsättningar. Minskning av äldre avsättningar avseende sådana förpliktelser skall tas upp som intäkt.

Det fortsatta arbetet

Remisstiden på förslagen utgår 14 maj. Finansdepartementets resurser är hårt ansträngda under ordförandeskapet, varför en lagrådsremiss knappast kan förväntas förrän i slutet av sommaren, med proposition i så fall i slutet på september eller början av oktober och med ikraftträdande 1 januari 2002.

Personliga synpunkter

Utredaren har tagit ett stort och viktigt steg att anpassa förutsättningarna för svenska företag till vad som gäller på många håll i omvärlden genom förslaget om avskaffande av kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade aktier.

Denna olikhet som finns idag mellan det svenska skattesystemet och system i andra länder har lett till att svenska företag, stora som små, privatägda som statligt ägda, har placerat ägandet av underkoncerner i länder som medger skattefrihet vid avyttring av näringsbetingade aktier.

Det är utmärkt att denna brist i det svenska skattesystemet undanröjs. Samtidigt har utredaren, åtminstone enligt mitt sätt att se, gått för långt i utformningen av cfc-reglerna. Det jag framförallt är kritisk emot är själva utgångspunkten för förutsättningarna av ränteavdragsarbitrage, omfattningen av de passiva intäkterna, metoden med bruttobeskattning, kravet på endast 10 % kapitalandel som förutsättning för att reglerna skall tillämpas och den höjda nivån på vad som skall anses som jämförlig beskattning.

Cfc-lagstiftningsarbete pågår för närvarande i ett antal länder. I Tyskland är ambitionen att under sommaren 2001 presentera nya cfc-regler. Andra stora europeiska länder förbereder en översyn. Även i USA pågår en översyn av hela regelsystemet. Också Primarologruppens eget arbete fortsätter. Det kan därför synas överambitiöst för ett litet land att på detta genominternationaliserade område idag kombinera ett avskaffande av kapitalvinstbeskattningen med ”egna” cfc-regler innan den internationella utvecklingen har blivit tydlig. Ur skatteplaneringssynpunkt är det heller inte, som utredaren själv påpekar, nödvändigt att införa cfc-regler samtidigt med avskaffande av kapitalvinstbeskattningen.

Det är inte osannolikt att en komplettering av ett avskaffande av kapitalvinstbeskattningen med cfc-åtgärder inom kort framstår som helt onödig till den del syftet är att uppfylla internationella åtaganden. Det blir helt enkelt normalt att ha regelsystem som gör kapitalvinster på näringsbetingade aktier skattefria.

Det kan förväntas att den föreslagna förändringen av cfc-reglerna kommer att väcka rejäl debatt.

Gunnar Rabe är skattejurist på Svenskt Näringsliv, som nyligen bildats genom en sammanslagning av Industriförbundet och SAF.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...