Skattenytt nr 5 2001 s. 288

Skattenytt Internationellt

I Skattenytt Internationellt speglas händelseutvecklingen på den internationella beskattningens område, med inriktning framför allt på utvecklingen inom EU, OECD och i Sverige. Ett urval sker till de nyheter som bedöms vara av störst intresse för Skattenytts läsare. Rapporteringen sker i notisform, med vidarehänvisningar till var läsarna kan erhålla ytterligare information i den aktuella frågan. Synpunkter från läsekretsen på vad som bör finnas med i redovisningen och på hur materialet bör presenteras tas gärna emot under adress: Kristina Ståhl, Uppsala Universitet, Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala, e-post: Kristina.Stahl@jur.uu.se.

EUROPEISKA UNIONEN

Rättsfall från EG-domstolen

Etableringsfrihet

EG-domstolen har i en dom den 8 mars 2001 funnit att det brittiska bolagsskattesystemet i vissa avseenden strider mot reglerna om etableringsfrihet i artikel 52 (numera 43) i EG-fördraget. Storbritannien tillämpar ett s.k. skatteavräkningssystem vid beskattning av aktieutdelningar. Ett sådant system innebär att hela eller delar av den bolagsskatt som belastat de utdelade vinstmedlen får avräknas från aktieägarens skatt på utdelningen. Fram till april 1999 ingick som en del i det brittiska skatteavräkningssystemet ett slags förtida uttag av bolagsskatt, s.k. advance corporation tax (fortsättningsvis benämnd ACT), när ett bolag lämnade aktieutdelningar. Reglerna kring ACT var mycket tekniskt komplicerade och de skall här endast beskrivas i mycket grova drag. I princip var systemet uppbyggt på så sätt att när ett aktiebolag lämnade en utdelning skulle det samtidigt erlägga ACT beräknad på det utdelade beloppet. Denna ACT fick sedan avräknas från den årliga, reguljära bolagsskatten. ACT var således inte en definitiv skattebelastning utan en tidigareläggning av den bolagsskatt som ändå skulle utgå. Vid utdelningar från ett brittiskt dotterbolag till dess brittiska moderbolag fanns dock en möjlighet att slippa ifrån uttaget av ACT genom att välja att omfattas av reglerna om frivillig koncernbeskattning. Denna möjlighet stod inte öppen för dotterbolag till moderbolag med hemvist i andra medlemsländer.

EG-domstolen fann i målet att de beskrivna reglerna innebar att brittiska dotterbolag behandlades olika beroende på om moderbolaget hade sitt hemvist i eller utanför Storbritannien samt att detta medförde en nackdel i likviditetshänseende för dotterbolag till utländska moderbolag. Reglerna ansågs därför diskriminerande. I målet hade anförts att reglerna kunde rättfärdigas med hänsyn framför allt till risk för skatteflykt, risk för ekonomisk förlust för Storbritannien samt behovet av att upprätthålla skattesystemets inre sammanhang. Domstolen avvisade samtliga dessa invändningar, primärt med hänsyn till att ACT inte utgjorde en slutlig skattebelastning på utdelningen i sig utan ett förtida uttag av bolagsskatt. Att underlåta att ta ut ACT ansågs inte medföra någon risk för att dotterbolaget skulle komma ifrån den reguljära bolagsskatten, vilken var den enda skatt som slutligt skulle utgå. Domstolen pekade också på att det faktum att ACT numera har avskaffats visar att skatten inte var nödvändig för att det brittiska bolagsskattesystemet skulle fungera.

(Förenade målen C-397/98 och C-410/98 Metallgesellschaft Ltd m.fl. och Hoechst AG m.fl. mot Commissioners of Inland Revenue)

Fri rörlighet för varor

EG-domstolen har i två domar den 22 februari och den 15 mars 2001 funnit att nationella bestämmelser för beräkning av motorfordonsskatt strider mot artikel 95 (numera 90) i EG-fördraget om fri rörlighet för varor eftersom de missgynnar bilar som importerats från andra länder. I det ena fallet rörde det sig om regler för att fastställa värdet på begagnade bilar som importerats från andra länder och i det andra fallet rörde det sig om regler för beräkning av skattemässig motorstyrka.

(Mål C-393/98 Ministério Público, António Gomes Valente mot Fazenda Pública och mål C-265/ 99 Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike)

Mervärdesskatt

EG-domstolen har i en dom den 8 mars 2001 tolkat artikel 13 B a i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) angående undantag från skatteplikt för försäkrings- och återförsäkringstjänster. Tolkningsfrågan hade uppkommit i ett mål vid den svenska Regeringsrätten. Frågan i målet var om ett försäkringsbolags åtagande att mot marknadsmässigt vederlag bedriva ett annat helägt försäkringsbolags verksamhet utgör en försäkringstransaktion i den ovannämnda direktivbestämmelsens mening, när dotterbolaget ingår försäkringsavtalen i eget namn. Domstolen fann att så inte var fallet. Den framhöll därvid, i enlighet med etablerad rättspraxis, att undantagen från mervärdesskatt skall tolkas strikt. Domstolen menade också att det faktum att ett försäkringsbolag inte får bedriva annan näringsverksamhet än sådan verksamhet som består i att utföra försäkringstransaktioner och sådan verksamhet som är direkt knuten till detta område inte innebär att alla transaktioner som bolaget genomför utgör sådana försäkringstransaktioner som avses i artikel 13 B a. Enligt domstolen innefattar en försäkringstransaktion till sin natur ett avtalsförhållande mellan den som tillhandahåller försäkringstjänsten och den försäkrade vars risk täcks av försäkringen. Eftersom moderbolaget varken skulle ha något avtalsförhållande med dotterbolagets försäkringstagare eller överta någon risk i försäkringsverksamheten kunde verksamheten inte anses omfattad av undantaget i artikeln.

(Mål C-240/99 Försäkringsaktiebolaget Skandia)

EG-domstolen har vidare i en dom den 22 februari 2001 tolkat artiklarna 5.8, 17.2 a och 17.5 i det sjätte direktivet. Enligt artikel 5.8 kan en medlemsstat undanta överföring av samtliga tillgångar i en verksamhet från mervärdesskatt. Frågan i målet var om den skattskyldige ändå har rätt att dra av mervärdesskatt på arvoden som betalats för tjänster som förvärvats för att genomföra den sålunda skattebefriade överföringen. Domstolen konstaterade att om någon genomför såväl skattepliktiga som skattefria transaktioner får endast den del av den ingående mervärdesskatten som kan hänföras till de förstnämnda transaktionerna dras av. Domstolen fann emellertid också att utgifter för den typ av tjänster som var aktuella i målet kan anses som en del av den skattskyldiges allmänna kostnader och att de därför kan anses kopplade till dennes hela ekonomiska verksamhet. För att överlåtaren skall kunna få dra av hela den ingående skatten på dessa tjänster krävs enligt domstolen att tjänsterna har ett direkt och omedelbart samband med en klart avgränsad del av den skattskyldiges ekonomiska verksamhet och att alla transaktioner som ingår i den delen av verksamheten är skattepliktiga. Enligt EG-domstolen ankom det på den nationella domstolen att avgöra om dessa kriterier förelåg i det enskilda fallet.

(Mål C-408/98 Abbey National plc mot Commissioners of Customs & Excise)

EG-domstolen har i en dom den 8 mars 2001 tolkat artiklarna 2.1, 5.6 och 11 A 1 a i det sjätte direktivet. Målet gällde frågan hur varor med blandad användning (både privat och yrkesmässig) skall behandlas i mervärdesskattehänseende. Domstolen fann att en näringsidkare kan välja att hänföra en tillgång helt till sin privata egendom, trots att den delvis används även i hans näringsverksamhet. Detta leder i så fall till att avdragsrätt för ingående mervärdesskatt inte föreligger och att tillgången kan säljas vidare utan att mervärdesskatt utgår. Om näringsidkaren i stället väljer att helt eller delvis tillföra tillgången till näringsverksamheten och sedan säljer den vidare skall försäljningen av den del som tillförts näringsverksamheten mervärdesbeskattas. Det förhållande att tillgången köpts begagnad av en icke skattskyldig och att näringsidkaren således inte har haft rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt är därvid utan betydelse. Domstolen fann emellertid att om näringsidkaren i denna situation väljer att ta ut tillgången ur verksamheten före försäljningen följer av artikel 5.6 att uttaget inte skall beskattas. Den skattskyldige kan sedan sälja tillgången vidare i egenskap av privatperson utan skattekonsekvenser.

(Mål C-415/98 Laszlo Bakcsi mot Finanzamt Fürstenfeldbruck)

EG-domstolen har vidare i en dom den 15 mars 2001 tolkat artikel 9.2 e andra strecksatsen i det sjätte direktivet angående beskattning av reklamtjänster. Där stadgas att beskattning skall ske i det land där kunden är etablerad och inte i leverantörens etableringsland. Frågan i målet var om denna bestämmelse skall tillämpas inte endast när tjänsten tillhandahålls direkt till kunden utan också när tjänsten tillhandahålls indirekt genom en tredje part som i sin tur fakturerar kunden. Domstolen fann att syftet med bestämmelsen talar för att den skall tolkas på så sätt att det är själva karaktären på den tillhandahållna tjänsten som utgör det fastställda anknytningskriteriet. Bestämmelsen skall därför tillämpas även på reklamtjänster som tillhandahålls kunden indirekt via en tredje part.

(Mål C-108/00 Syndicat des producteurs indépendants (SPI) mot Ministère de l’Économie, des Finances et de l’Industrie)

EG-domstolen har slutligen i en dom den 8 mars 2001 fällt Portugal för fördragsbrott för att landet i strid med artiklarna 12 och 28.2 i det sjätte momsdirektivet bibehållit en reducerad skattesats om 5 % på vissa varor, trots att dessa varor enligt direktivet skall beläggas med en skattesats om minst 12 %.

(Mål C-276/98 Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Portugal)

Nya mål i EG-domstolen

Etableringsfrihet och fri rörlighet för kapital

Ett mål angående tolkningen av artiklarna 43, 46, 48, 56 och 58 i EG-fördraget angående fri etableringsrätt och fri rörlighet för kapital har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller de svenska reglerna om beskattning vid överlåtelse av aktier till underpris till ett utländskt företag i vilket överlåtaren äger andel. Vid en sådan överlåtelse anses aktierna avyttrade till marknadsvärdet med beskattning som följd, medan en motsvarande överlåtelse till ett svenskt företag inte utlöser beskattning. Frågan är om denna olikbehandling strider mot fördraget samt om reglerna i så fall ändå kan vara berättigade på grund av målsättningen att undvika skatteflykt.

(Mål C-436/00 X och Y mot Riksskatteverket)

Statsstöd

En talan om ogiltigförklaran av kommissionens beslut av den 9 april 1997 att enligt reglerna om statligt stöd inte göra några invändningar mot den befrielse från inhemsk skatt på oljeprodukter som Frankrike avser att bevilja för vissa biobränslen har anhängiggjorts vid domstolen.

(Mål C-448/00 P Kommissionen mot BP Chemicals Ltd)

SVERIGE

Dubbelbeskattningsavtal

Det nordiska avtalet

Regeringen föreslår i en proposition en ändring i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. Förslaget innebär att Sverige vid 2002 års taxering avstår från att beskatta inkomst som uppbärs av en i Sverige obegränsat skattskyldig person med anställning hos dansk arbetsgivare för arbete ombord på dansk färja som är registrerad i det danska internationella skeppsregistret (DIS).

(Prop. 2000/01:89 Beskattning av anställda ombord på färjor mellan Sverige och Danmark)

Redaktör Kristina Ståhl