Skattenytt nr 6 2001 s. 337

A Inkomstskatt

A13 Internationell skatterätt

1 Intern internationell skatterätt

RR:s praxis på det internationellt-skatterättsliga området har varit mager under år 2000.

RÅ 2000 ref. 13 (fhb) gällde dock en intrikat och intressant tolkningsfråga. Ett svenskt aktiebolag avser att bilda ett captivebolag på Guernsey för att minska sina skadeförsäkringskostnader. Guernsey-bolaget är inte ett utländskt bolag enligt 16 § 2 mom. SIL. Dess resultat skall därför redovisas hos det svenska ägarbolaget.

Den svenska inkomstskattelagstiftningen har många specialregler för skadeförsäkringsföretag. Sådana finns såväl för svenska skadeförsäkringsföretag(med extra stora reserveringsmöjligheter, 2 § 6 mom. SIL) som för utländska skadeförsäkringsföretag som bedriver verksamhet i Sverige (med schablonbeskattning). Tre olika beskattningsalternativ var tänkbara.

  1. Beskattning enligt vanliga svenska företagsbeskattningsregler (således utan reserveringsmöjligheter)

  2. En analog tillämpning av reglerna i 2 § 6 mom. SIL, dvs. med de för svenskt skadeförsäkringsbolag gällande reserveringsmöjligheterna (den skattskyldiges linje)

  3. De för utländska skadeförsäkringsföretag gällande schablonreglerna(RSV:s linje).

Skatterättsnämnden ansåg att förhandsbesked inte kunde lämnas eftersom nämnden inte borde pröva vad som var försäkringsrörelse. En sådan prövning ansåg nämnden nödvändig för att avgöra om reglerna i 2 § 6 mom. SIL analogt kunde tillämpas.

RR fann att varken en analog tillämpning av reglerna för inhemsk skadeförsäkringsrörelse eller för i Sverige av utländskt försäkringsbolag bedriven försäkringsrörelse kunde användas. Ingen av fallen kunde inrymmas under lagrummens ordalydelse. Endast vanliga svenska företagsbeskattningsregler var tillämpliga.

Fallet visar RR:s motvillighet mot analog lagtillämpning, även om det är till den skattskyldiges fördel.

RÅ 2000 ref. 48 gällde en folkbokföringsfråga, nämligen om en person varit utsänd för anställning på utländsk ort i svenska staten tjänst. Om så varit fallet skall vederbörande enligt 14 § folkbokföringsförordningen även i fortsättningen vara folkbokförd i Sverige. Annars följer av 20 § första st. folkbokföringsförordningen att den som kommer att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år skall anses som utflyttad. Fallet gällde en universitetsanställd, hennes make och barn.

LR=KR=RR fann att de var utsända i svenska statens tjänst och således skulle vara folkbokförda i Sverige. Även om reglerna ursprungligen syftade på utrikesförvaltningens personal var en vidare tolkning av ”utsändningsregeln” möjlig idag.

2 Dubbelbeskattningsavtal och EG-skatterätt

Fallet RÅ 2000 ref. 17 (fhb) gällde bland annat förhållandet mellan dubbelbeskattningsavtalsrätten och EG-rätten (fallet kommenteras även av Wiman i detta häfte). Det är en inom dubbelbeskattningsavtalsrätten vedertagen princip att varje dubbelbeskattningsavtal tillämpas för sig. En av den skattskyldige ställda frågorna gällde möjligheten att lämna koncernbidrag från ett svenskt moderbolag till ett svenskt dotterbolag, som ägdes förutom av moderbolaget och ett annat svenskt dotterbolag av ett holländskt och ett tyskt dotterbolag med ägarandelar på 15 %. Båda avtalen innehåller förbud mot ägardiskriminering. Enligt den s.k. fusionsregeln kan koncernbidrag lämnas om dotterbolaget kan bringas att fusionera med moderbolaget, vilket fordrar en ägarandel direkt eller indirekt i dotterbolag på 90 %. RR har tidigare funnit att regeln endast gäller svenska bolag, men att ett förbud mot ägardiskriminering i ett dubbelbeskattningsavtal innebär att ett ägande via ett dotterbolag i avtalet måste likställas med ett svenskt (RÅ 1993 ref. 91 I).

Tillämpas det holländska och det tyska avtalet var för sig är således ägarandelen mindre än 90 %. Eftersom både Holland, Tyskland och Sverige är med i EU beslöt RR att inhämta förhandsbesked från EG-domstolen i frågan om det var tillåtet enligt gemenskapsrätten att tillämpa varje avtal för sig.

I dom den 18 november 1999 (mål C-200/98) fastslog EG-domstolen att eftersom både Holland och Tyskland var EU-medlemmar och båda avtalen innehöll anti-diskrimineringsklausuler skulle de båda avtalen beaktas samtidigt.

RR fastslog då i sin dom att koncernbidrag kunde lämnas från det svenska moderbolaget till dess svenska dotterbolag.

Gustaf Lindencrona

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...