Skattenytt nr 7–8 2002 s. 431

Den luxemburgska skattereformen 2001/2002

Den luxemburgska skattereformen 2001/2002 innebär stora förändringar avseende direkta och indirekta skatteregler beträffande både person- och bolagsbeskattning. Förändringarna är av särskild vikt eftersom det luxemburgska skattesystemet genom skattereformen blir mer flexibelt och gör Luxemburg till ett av de mest gynnsamma länderna i Europa för etablering av holdingbolag. Denna artikel behandlar några huvudsakliga förändringar beträffande person- och bolagsbeskattning.

Bolagsbeskattning

Skattesats

Den effektiva bolagsskattesatsen har sänkts från 31,2 % till 22,88 %. Dessutom har skattesatsen för näringsskatt (municipal business tax) sänkts från 9,09 % till 7,5 % (för staden Luxemburg). Detta innebär att den effektiva bolagsskattesatsen är 30,38 %. Denna nya skattesats är tillämplig för räkenskapsår som avslutas under år 2002. Denna skattesats är i princip även tillämplig på begränsat skattskyldiga i Luxemburg.

Sänkningen av bolagsskattesatsen till 22,88 % innebär att Luxemburg räknas till de länder i Europa som har den lägsta bolagsskattesatsen. Även den effektiva skattesatsen på 30,38 % tillhör de lägsta i Europa.

Holdingbolag

Till följd av skattereformen kommer Luxemburg, som även tidigare kunde erbjuda ett mycket generöst regelsystem beträffande holdingbolag, att stärka sin position som ett av Europas mest gynnsamma länder vid etablering av holdingbolag.

Det bör påpekas att de nya reglerna som presenteras nedan endast är tillämpliga på fullt skattepliktiga luxemburgska bolag. Detta innebär att de inte är tillämpliga på s.k. Holding 29-bolag, dvs. bolag som åtnjuter en mycket fördelaktig skattemässiga behandling.1

Ett s.k. Holding 29-bolag regleras av en lag daterad 31 juli 1929. Det är ett kapitalbolag som är undantaget från skatt på erhållna och utbetalda inkomster. Ett dylikt bolag betalar enbart en särskild skatt om generellt sett 0,2 % på dess aktievärde. Dess aktivitetsfält är därför begränsat och kan innefatta t.ex. innehav av andelar och innehav av immateriella rättigheter. Det bör dock påpekas att ett Holding 29-bolag inte får äga 100 % i ett bolag.

Skattefria utdelningar på andelar i dotterföretag

Till följd av skattereformen kan andelsägare nu i större omfattning erhålla skattefri utdelning på andelar i ett dotterbolag. En utdelning till ett Luxemburgskt bolag är skattefri om det mottagande bolaget vid utdelningstillfället innehar, eller förbinder sig att inneha, andelar i det utdelande bolaget motsvarande minst 10 % av aktiekapitalet eller med ett anskaffningsvärde på minst EUR 1,2 milj. under en sammanhängande tolvmånadersperiod och att andelsinnehavet under denna period inte understiger 10 % eller anskaffningsvärdet under EUR 1,2 milj.2

Reglerna för skattefria utdelningar på andelar i dotterföretag har vidare utvidgats till att även omfatta utdelningar på andelar som innehas via ett (eller flera) skattemässigt transparent(a) bolag. Det bör framhållas att de nya reglerna refererar till en artikel i den luxemburgska inkomstskattelagen i vilket ett antal luxemburgska bolag finns uppräknade. För det fall att ett andelsinnehav innehavs via ett utländskt bolag måste det således analyseras från fall till fall om det utländska bolaget kan anses vara skattemässigt transparent vid tillämpning av Luxemburgs skatteregler.

Skulle kravet på innehavstidens längd eller andelarnas anskaffningsvärde inte vara uppfyllt medges skattefrihet med 50 %. Dessa regler har genom skattereformen utvidgats till att även omfatta utdelningar från bolag som omfattas av artikel 2 i det s.k. moder/ dotterbolagsdirektivet 3 och från kapitalbolag hemmahörande i en stat med vilken Luxemburg har ingått ett skatteavtal och vars inkomstbeskattning är jämförlig med den luxemburgska inkomstbeskattningen.4

De nya reglerna för skattefria utdelningar på andelar i dotterföretag är tillämpliga från och med räkenskapsår som avslutas under år 2002.

Det utdelande bolaget måste vara antingen (i) ett fullt skattepliktigt kapitalbolag hemmahörande i Luxemburg, (ii) ett bolag som omfattas av artikel 2 i moder/dotterbolagsdirektivet eller (iii) ett utländskt kapitalbolag som är fullt skattepliktigt och vars inkomstbeskattning kan anses jämförlig med den luxemburgska inkomstbeskattningen. Beträffande det senare villkoret kräver de luxemburgska myndigheterna generellt att skattebasen skall vara jämförlig med den i Luxemburg och att skattesatsen skall vara åtminstone 15 %.

Rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater.

De luxemburgska myndigheterna kräver generellt sett att skattebasen skall vara jämförlig med den luxemburgska och att skattesatsen skall vara åtminstone 15 %.

Skattefria kapitalvinster på andelar i dotterföretag

Skattereformen 2001/2002 har inneburit mer långtgående förändringar beträffande skattefrihet för kapitalvinster på andelar i dotterföretag jämfört med de ovan nämnda förändringarna beträffande skattefria utdelningar. Reglerna för skattefria kapitalvinster har samordnats med reglerna för skattefria utdelningar.5

De nya reglerna är även tillämpliga på avyttring av andelsinnehav som innehas via ett (eller flera) skattemässigt transparent(a) bolag, se ovan.

Reglerna är även tillämpliga på ett andelsinnehav i ett bolag som omfattas av artikel 2 i moder/dotterbolagsdirektivet. Detta innebär att ett luxemburgsk moderbolag nu skattefritt kan avyttra andelar i ett kvalificerande EU dotterbolag oavsett med vilken skattesats dotterbolaget inkomstbeskattas (exempelvis ett irländskt kapitalbolag som inkomstbeskattas med en skattesats på 12,5 %, dvs. en lägre skattesats än den på 15 % som normalt krävs för att en utländsk inkomstbeskattning skall anses jämförlig med luxemburgsk inkomstbeskattning.

Reglerna beträffande det andelsinnehav eller det anskaffningsvärde som krävs för att den kapitalvinst som realiseras vid avyttringen skall vara skattefri har samordnats med de regler som gäller för skattefria utdelningar. En kapitalvinst är nämligen skattefri under förutsättning att det avyttrande bolaget vid tidpunkten för avyttringen innehar, eller åtager sig att inneha, andelar i det avyttrade bolaget motsvarande minst 10 % av aktiekapitalet eller med ett anskaffningsvärde på minst EUR 6 milj. under en sammanhängande tolvmånadersperiod och att andelsinnehavet under denna period inte understiger 10 % eller anskaffningsvärdet under EUR 6 milj.

I jämförelse med tidigare bestämmelser kräver de nya reglerna inte att andelsinnehavet skall ha innehafts under en sammanhängande tolvmånadersperiod som har föregått början på det räkenskapsår under vilket avyttringen sker, ej heller att samtliga villkor skall vara uppfyllda för varje enskild aktie. Detta betyder att kravet på innehavstiden kan uppfyllas i efterhand. Det kan därför vara särskilt fördelaktigt att använda sig av ett luxemburgskt holding bolag om investeraren önskar att ta hem visst kapital inom en nära framtid. Genom att behålla åtminstone 10 % av aktiekapitalet i det avyttrade bolaget eller andelar med ett anskaffningsvärde på minst EUR 6 milj. föreligger skattefrihet för den kapitalvinst som realiseras vid avyttring av andelar även om avyttring sker inom 12 månader efter dess anskaffning.

De nya bestämmelserna kan illustreras med följande exempel.

Det luxemburgska bolaget A köpte den 1 januari 2002 andelar motsvarande 50 % av aktiekapitalet i det franska kapitalbolaget B. A sålde den 1 februari 2002 andelar i bolag B motsvarande 40 % av aktiekapitalet i detta bolag. Den kapitalvinst som avyttringen gav upphov till är skattefri under förutsättning att A åtar sig att inneha 10 % av aktiekapitalet i bolag B åtminstone till den 1 januari 2003.

De ovan beskrivna reglerna för skattefria kapitalvinster vid försäljning av andelar i dotterbolag är tillämpliga på räkenskapsår som börjar fr.o.m. den 1 januari 2002.

Generellt är en kapitalvinst undantagen från skatt om dotterbolaget är antingen (i) ett fullt skattepliktigt kapitalbolag hemmahörande i Luxemburg, (ii) ett boag som omfattas av artikel 2 i moder/dotterbolagsdirektivet eller (iii) ett utländskt kapitalbolag vars inkomstbeskattning kan anses jämförlig med den luxemburgska.

Källskatt

Källskattesatsen som tas ut på utdelningar från ett fullt skattepliktigt luxemburgskt bolag har sänkts från 25 % till 20 %. Detta kan vara särskilt fördelaktigt för aktieägare (i ett luxemburgskt bolag) som varken kan åtnjuta det luxemburgska undantaget från källskatt eller är hemmahörande i en stat som saknar skatteavtal med Luxemburg.

Förmögenhetsskatt

Till följd av det nya reformpaketet har en ny artikel 8 a) införts i The Property and Securities Valuation Act. Denna artikel möjliggör en reduktion av förmögenhetsskatten under vissa förutsättningar. Dessa nya bestämmelser är även tillämpliga på ett utländskt bolag med fast drifställe i Luxemburg. Det nya regelsystemet innebär att det fr.o.m. beskattningsår 2002 är möjligt att en skattskyldig inte behöver betala någon förmögenhetsskatt även om denne har en positiv nettoförmögenhet. Förmögenhetsskatten kan emellertid inte reduceras med ett högre belopp än den bolagsskatt (före avräkning av eventuella utländska skatter) som skall avläggas för motsvarande år.

Vissa tillgångar undantas emellertid från den skattepliktiga förmögenheten. Ett andelsinnehav i ett dotterbolag kan exempelvis kvalificera för ett undantag från den skattepliktiga förmögenheten under vissa förutsättningar. Tidigare gällde detta bara för andelar som den skattskyldige innehade direkt. Skattereformen har emellertid medfört att detta undantag även är tillämpligt på andelsinnehav som innehas via ett (eller flera) skattemässigt transparent(a) bolag, se ovan avsnittet om skattefria utdelningar (under förutsättning att andra villkor är uppfyllda).

Sambeskattning av koncernbolag

Det saknas i princip regler beträffande beskattning av koncerner i Luxemburg. Varje bolag som ingår i en koncern beskattas således enskilt. Det finns emellertid en möjlighet att under vissa förutsättningar sambeskatta bolag som ingår i samma koncern. Villkoren för gemensam beskattning av koncernbolag har till följd av skattereformen lättats upp betydligt. Det minsta procentuella andelsinnehavet som krävs för gemensam beskattning har sänkts från 99 % till 95 % i ett luxemburgskt dotterbolag som antingen innehavs direkt av ett bolag hemmahörande i Luxemburg eller via ett utländskt bolag, vars inkomstbeskattning anses jämförlig med luxemburgsk inkomstbeskattning, med fast driftställe i Luxemburg. Dessutom räknas numera indirekta andelsinnehav (via ett eller flera skattemässigt transparenta bolag, se ovan avsnittet om skattefria utdelningar) med vid bedömningen av ägarandel.

Vidare innebär dessa förändringar att bolag vars huvudsakliga aktivitet är att inneha andelar i dotterbolag nu kan omfattas av gemensam beskattning. Sådana bolag skulle eventuellt även kunna integreras med kommersiella bolag.

Det nya regelsystemet för gemensambeskattning av koncernbolag är tillämpligt på räkenskapsår som avslutas under år 2002.

Omstruktureringar

Reformpaketet 2001/2002 innebär många betydande förändringar beträffande omstruktureringar t.ex. fusioner, fissioner, andelsbyte. Det bör i dettas sammanhang sägas att de nyligen införda reglerna är tillämpliga på såväl andelsbyten som fusioner och fissioner.6

Syftet med dessa nya bestämmelser är att möjliggöra att omstruktureringar kan genomföras på i princip ett skatteneutralt sätt genom att skattemässig kontinuitet skall råda. Reglerna för skattemässiga fusioner har även ändrats för att bättre harmonisera med fusionsdirektivet7.

De nya bestämmelserna innebär att i princip varje utbyte av varor, t.ex. andelar i kapitalbolag, skall anses innebära avyttring av de bortbytta andelar i förening med förvärv av de erhållna andelarna, vilket innebär att en latent kapitalvinst och dess beskattning (såtillvida att kapitalvinsten inte skulle vara undantagen från beskattning) skulle kunna realiseras till följd av ett andelsbyte eller en fusion/fission.

Den nya lagstiftningen möjliggör att sådana omstruktureringar kan genomföras utan att varken de bolag som omfattas av andelsbytet (fusionen/fissionen) eller dess ägare realiserar någon latent kapitalvinst (och beskattning). En förutsättning är dock att den latenta kapitalvinsten i fortsättningen kommer att vara skattepliktig i Luxemburg. För det fall att omstruktureringen är gränsöverskridande innebär således detta krav att det övertagande bolaget måste ha ett fast driftsställe i Luxemburg till vilket de övertagna andelarna kan anses vara hänförliga och att de i det övertagande bolagets räkenskaper tas upp till det värde till vilket de var bokförda i det överlåtande bolagets räkenskaper.

En skattemässigt neutral omstrukturering innebär vidare att det övertagande bolaget anses ha förvärvat de tillgångar som omfattas av omstruktureringen vid den tidpunkt då det överlåtande bolaget förvärvade dem. Detta medför att någon ny innehavstid (beträffande skattefria utdelningar och kapitalvinster på andelar i dotterbolag, se ovan) inte kommer att börja löpa sett varken ur det övertagande bolagets eller dess aktieägares perspektiv.

Följande exempel kan illustrera regelsystemet beträffande en skattemässigt neutral fusion.

Bolag A, som är fullt skattepliktigt i Luxemburg, äger 100 % av andelarna i ett annat fullt skattepliktigt luxemburgskt bolag, B. Det senare absorberas av det holländska bolaget C, även det fullt skattepliktigt.

Enligt de nya reformerade reglerna kan en sådan fusion genomföras utan att beskattning utlöses varken för A eller B. Som ett resultat av C:s absorption av B kommer C att anses ha ett fast driftställe i Luxemburg till vilket B:s tidigare tillgångar anses hänförliga. Det luxemburgska fasta driftstället kommer att anses ha innehaft dessa tillgångar från det datum de förvärvades av B. A kommer vidare att anses inneha andelarna i det nya bolag som fusionen resulterar i från det datum A förvärvade sitt andelsinnehav i B.

Dessa regler är tillämpliga på räkenskapsår som avslutas under år 2002.

Dessa alternativ är i princip de tre vanligaste sätten att genomföra en omstrukturering på. Det finns även vissa andra möjligheter, men dessa lämnas i denna artikel utan kommentarer.

Rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli om ett gemensamt beskattningssystem för fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater.

Stämpelskatt

Luxemburg tar i princip ut en stämpelskatt om 1 % på kapitaltillskott till ett luxemburgskt bolag. Det bör i detta sammanhang påpekas att ett kapitaltillskott endast kan genomföras under förutsättning att det tillskjutande bolaget erhåller aktier i det mottagande bolaget.

Lagen om stämpelskatt innehåller två huvudsakliga undantag från stämpelskatt. Tillskjuter ett bolag hemmahörande i EU samtliga tillgångar och skulder är detta tillskott undantaget från stämpelskatt (under förutsättning att övriga villkor är uppfyllda). Detsamma gäller ett tillskott av andelar i ett kapitalbolag hemmahörande i EU under förutsättning att det mottagande bolaget till följd av tillskottet erhåller andelar i det tillskjutna bolaget motsvarande åtminstone 65 % av dess aktiekapital. Tidigare var denna procentsats 75 %.

Personbeskattning

Skattesats

Den nyligen genomförda skattereformen innebär även stora förändringar beträffande personbeskattning. Reformen har gjort Luxemburg mer konkurrenskraftig på den internationella marknaden i konkurrensen om att locka till sig högutbildad arbetskraft.

Den luxemburgska lagstiftaren fortsatte den förändringsprocess som redan påbörjats år 2000 och sänkte skattesatserna ytterligare. Marginalskattesatsen har sänkts från 47,15 % till 38,95 % de senaste två åren.8 Det bör vidare även nämnas att ”ett grundavdrag” på EUR 9 750 för ensamstående och EUR 19 500 för makar som sambeskattas tillåts, vilket innebär att den progressiva skatteskatalan tillämpas på en beskattningsbar inkomst som överstiger dessa belopp.

Denna skattesänkning innebär att Luxemburg tillhör de länder i Europa som har den mest konkurrenskraftiga skattesatsen beträffande personbeskattning.

Skattesatserna inkluderar solidarity surtax om 2,5 % på den skatt som skall erläggas.

Styrelsearvoden

Den hämmande lagstiftning som gällde före skattereformen 2001/2002 har ändrats betydligt. Det nya regelsystemet innebär att en källskatt om generellt sett 20 % (eller 25 % om den skattskyldige själv betalar skatten, dvs. när källskatten tas ut på nettoarvodet) tas ut på bruttoarvodet utan möjlighet till avdrag. Det nya systemet innebär även att styrelseledamöterna i de flesta fall inte har någon rapporteringsplikt.

Skattefria utdelningar

Tidigare gällande regler beträffande skattefria utdelningar innebar att en skatteskyldig hemmahörande i Luxemburg kunde erhålla utdelning (från ett luxemburgskt kapitalbolag) som till 50 % var undantagen från skatt. Dessa regler tjänade syftet att delvis undanröja den ekonomiska dubbelbeskattningen.

Fr.o.m. den 1 januari i år (2002) är dessa regler även tillämpliga om det utdelande bolaget är ett bolag som omfattas av artikel 2 i moder/dotterbolagsdirektivet.

Även utdelningar från ett bolag hemmahörande i ett land med vilket Luxemburg har ingått ett dubbelbeskattningsavtal omfattas av de nya reglerna under förutsättning att det utdelande bolaget är fullt skatteplikt och att dess inkomstskatt kan anses vara jämförlig med luxemburgsk inkomstbeskattning.

Skattefria kapitalvinster

Kapitalvinster som realiseras av en skattskyldig (hemmahörande i Luxemburg) vid försäljning av andelar som har innehafts längre än 6 månader är i princip skattefria under förutsättning att andelarna inte anses vara ett s.k. betydande innehav. Skulle kravet på innehavstiden inte vara uppfyllt eller skulle andelsinnehavet anses vara ett s.k. betydande innehav är kapitalvinster fullt skattepliktiga enligt den tidigare nämnda progressiva skatteskalan.

Ett andelsinnehav anses numera vara betydande om säljaren ensam eller tillsammans med närstående vid något tillfälle under de senaste fem åren före avyttringstidpunkten innehaft andelar motsvarande mer än 10 % av aktiekapitalet i det avyttrade bolaget. Tidigare ansågs ett procentuellt innehav på 25 % utgöra ett betydande innehav.

Övergångsregler har emellertid införts som innebär att den gamla procentsatsen (vid bedömning om ett innehav anses vara betydande) generellt sett är tillämplig t.o.m. den 1 januari 2007 på andelsinnehav som redan innehades den 1 januari 2002.

Optionsprogram

Det saknades fram till årsskiftet särskilda regler för den skattemässiga behandlingen av ett optionsprogram. I samband med skattereformen infördes emellertid vissa regler som innebär att beskattning kommer att ske antingen vid den tidpunkt då optionerna ställs ut eller vid dess utnyttjande beroende på optionsprogrammets upplägg. Generellt gäller att beskattning sker vid tidpunkten då optionen ställs ut om den är lämpad för allmän omsättning och först vid dess utnyttjande om så inte är fallet.

Avslutande reflektioner

Skattereformen 2001/2002 har stärkt Luxemburgs skattemässiga position i Europa. Även om någon ytterligare reform inte är planerad i dagsläget visar den nyligen genomförda skattereformen att den luxemburgska lagstiftaren är öppen för att lyssna på de ekonomiska aktörerna, vilket även reflekteras i lagstiftningen. Vi kan därför förmoda att den luxemburgska lagstiftaren kommer att förändra skattesystemet ytterligare i framtiden och att den även då kommer att ta hänsyn till ekonomiska aktörer.

Serge Saussoy, partner vid PricewaterhouseCoopers i Luxemburg. Michiel Roumieux, partner vid PricewaterhouseCoopers i Luxemburg.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...