Enligt 17 kap. 2 § skattebetalningslagen kan anstånd beviljas med inbetalning av skatt bl.a. – 2. om den skattskyldige begärt omprövning av eller överklagat ett beskattningsbeslut och det är tveksamt om den skattskyldige kommer att bli skyldig att betala skatten –.

I paragrafens 3 st. anges den anståndstid som kan beviljas. Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag ”då beslut fattades med anledning av begäran om befrielse eller omprövning eller med anledning av överklagandet eller ansökan om förhandsbesked.” – Hur skall detta tolkas?

När det gäller omprövningsförfarandet utsäger bestämmelsens första led att anstånd medges högst med tre månader efter skattenämndens omprövningsbeslut.

Men detta går ju inte ihop med det sista ledet. Skall man ansöka om anstånd efter det beslut fattats om t.ex. förhandsbesked?

En ”hjälpsökande” företagare med sina besvär liggande i länsrätten uttalade sin tvekan om vi skulle börja slåss för ett anstånd (med de kostnader detta skulle innebära) om det bara var möjligt att få betalningen uppskjuten i tre månader från det skattenämnden i hans fall hade beslutat om höjda taxeringar.

Jag upplyste honom om att reglerna om anstånd inte förändrats efter överföringen till skattebetalningslagen från den gamla uppbördslagen utan tiden gällde tre månader från dagen för länsrättens dom. Läs lagtexten uppmanade han mig. Jag erkände att jag inte på länge läst paragrafen då innehållet var väl känt sedan gammalt.

När jag tittat på ordalydelsen fick jag erkänna att hans tolkning inte var helt fel. Det var bara det att det hela gick inte ihop med att tideräkningen skulle ske från det beslut ”fattades” i anledning av överklagande eller ansökan om förhandsbesked.

Förklaringen ligger i att uppenbarligen fel tempus har använts. I stället för ”beslut fattades” skulle det rimligen ha stått efter det ”beslut kommer att fattas” i anledning av överklagande etc.

En felaktigt verbböjning kan alltså förorsaka förvirring vid tolkningen av skattelag. Jag rekommenderar en ändring.

Efter denna insikt medgav min företagare att jag även skulle få behålla anståndsdelen som konsultuppdrag.

Göran Grege är verksam vid Industribyrån, Skatte- & Bolagsrättsliga Avd. AB, Näringslivets Hus.