I Skattenytt Internationellt speglas händelseutvecklingen på den internationella beskattningens område, med inriktning framför allt på utvecklingen inom EU, OECD och i Sverige. Ett urval sker till de nyheter som bedöms vara av störst intresse för Skattenytts läsare. Rapporteringen sker i notisform, med vidarehänvisningar till var läsarna kan erhålla ytterligare information i den aktuella frågan. Synpunkter från läsekretsen på vad som bör finnas med i redovisningen och på hur materialet bör presenteras tas gärna emot under adress: Kristina Ståhl, Uppsala Universitet, Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala, e-post: Kristina.Stahl@jur.uu.se.

EUROPEISKA UNIONEN

Kommissionen

Program för att förbättra skattesystemets funktionssätt

Kommissionen har lagt fram ett förslag till beslut om antagande av ett gemenskapsprogram för att förbättra skattesystemets funktionssätt på den inre marknaden (Fiscalis 2007-programmet). Programmet är en uppföljning av Fiscalis-programmet från år 1998, vilket syftade till att åstadkomma en faktisk, enhetlig och effektiv tillämpning av gemenskapslagstiftningen genom att effektivisera samarbetet mellan medlemsstaternas skattemyndigheter och mellan medlemsstaterna och kommissionen. Det tidigare programmet gällde endast den indirekta beskattningen. Enligt det nu framlagda förslaget har erfarenheterna från det tidigare Fiscalis-programmet visat att programmets mål kan uppnås genom utbyten, seminarier och multilaterala kontroller där tjänstemän från olika nationella myndigheter får möjlighet att arbeta tillsammans. Dessa verksamheter skall därför fortsätta, men utökas till att omfatta inkomstskatt, kapitalskatt och skatt på försäkringar. Det nya programmet skall vara femårigt och pågå under åren 2003-2007.

(Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om antagande av ett gemenskapsprogram för att förbättra skattesystemets funktionssätt på den inre marknaden (Fiscalis 2007-programmet). KOM(2002) 10 slutlig, OJ C 103 E s. 361.)

Rättsfall från EG-domstolen

Fri rörlighet för tjänster

EG-domstolen har i en dom den 21 mars 2002 prövat om vissa österrikiska regler angående leasing är förenliga med fördragets bestämmelser om fri rörlighet för tjänster (artiklarna 49–55). Enligt den prövade lagstiftningen är ett företag i Österrike som leasar ett fordon som är registrerat i en annan medlemsstat skyldigt att registrera fordonet i Österrike och är därvid även tvunget att erlägga en konsumtionsskatt. Skattesatsen fastställs på grundval av fordonets bränsleförbrukning och skatten är enligt Österrike motiverad av miljöhänsyn. EG-domstolen fann att det kan vara ett skyddsvärt allmänintresse att avskräcka från köp och leasing av fordon med hög bränsleförbrukning och att den prövade skatten kunde ha en sådan avskräckande effekt. Domstolen ansåg dock att skatten inte uppfyller kravet på proportionalitet, eftersom den uttas med samma belopp oavsett hur länge fordonet brukas i Österrike. Om skatten i stället hade proportionerats med hänsyn till den tid fordonet var registrerat i Österrike skulle den enligt domstolen inte diskriminera fordonsleasingföretag som var etablerade i andra medlemssländer samtidigt som syftet med skatten ändå skulle uppnås. Domstolen fann därför att skatten är fördragsstridig.

(Mål C-451/99 Cura Anlagen GmbH mot Auto Service Leasing GmbH (ASL))

Mervärdesskatt

EG-domstolen har i en dom den 21 mars 2002 tolkat artiklarna 2.1 och 13 A.1 m i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG). Enligt artikel 13 A.1 skall vissa verksamheter undantas från skatteplikt. Enligt punkten m) gäller detta ”tjänster som är nära kopplade till idrottslig eller fysisk träning som tillhandahålls av organisationer utan vinstsyfte till personer som ägnar sig åt idrott eller fysisk träning”. Målet gällde hur rekvisitet om avsaknad av vinstsyfte skall tolkas. Den första fråga EG-domstolen hade att ta ställning till var om det vid kvalificeringen av en organisation som en organisation utan vinstsyfte endast är de tjänster som avses i bestämmelsen som skall beaktas eller om man skall se till organisationens totala verksamhet. Domstolen fann att såväl bestämmelsens ordalydelse som dess syfte talade för det sistnämnda tolkningsalternativet. För att avgöra om en organisation saknar vinstsyfte skall alltså organisationens totala verksamhet beaktas, inklusive verksamhet som bedrivs som komplement till de tjänster som avses i bestämmelsen. Domstolen fann vidare att bedömningen skall göras utifrån organisationens verksamhetsföremål. Organisationen skall således, till skillnad från ett kommersiellt företag, inte ha som verksamhetsföremål att generera vinst till medlemmarna. Om detta krav är uppfyllt spelar det enligt domstolen ingen roll om organisationen systematiskt strävar efter att generera överskott, bara detta överskott inte delas ut till medlemmarna utan avsätts för utförandet av de tjänster som organisationen tillhandahåller.

Domstolen hade även att ta ställning till om årsavgifter som erläggs av medlemmar i en idrottsförening kan utgöra vederlag för idrottsföreningens tillhandahållande av tjänster enligt artikel 2.1 i direktivet, även om medlemmar som aldrig eller endast vid enstaka tillfällen använder föreningens anläggningar är skyldiga att erlägga årsavgifter. Domstolen fann att så var fallet och motiverade detta med att den tjänst som föreningen tillhandahåller utgörs av att medlemmarna på permanent basis får tillgång till idrottsanläggningen, inte att de på egen begäran får ta enstaka tjänster i anspråk. Därmed föreligger ett direkt samband mellan årsavgifterna och de tjänster föreningen tillhandahåller.

(Mål C-174/00 Kennemer Golf & Country Club mot Staatssecretaris van Financiën)

EG-domstolen har vidare i ett mål vilket avdömdes samma dag som det nyss behandlade tolkat artikel 13 A.2 a andra strecksatsen i det sjätte direktivet. Enligt denna bestämmelse får medlemsstaterna som villkor för att skattebefria vissa tjänster föreskriva att de tillhandahålls av organ som leds och förvaltas ”på huvudsakligen frivillig basis av personer som inte har något direkt intresse, vare sig själva eller genom mellanhänder, av verksamhetens resultat”. Frågan i målet var vilka personers verksamhet som omfattas av bestämmelsen. Domstolen fann att villkoret att organet skall ledas och förvaltas på huvudsakligen frivillig basis endast avser de av organets medlemmar som enligt stadgarna har den högsta ledningsfunktionen jämte de övriga personer som i praktiken leder organet genom att de fattar de slutliga besluten om organets inriktning, särskilt på det ekonomiska området, och vidtar övergripande kontrollåtgärder, utan att ha tilldelats denna befogenhet enligt stadgarna. Domstolen fann vidare att begreppet ”på huvudsakligen frivillig basis” syftar på personerna i enheter med ledande och förvaltande funktioner, på de övriga personer som i praktiken leder organet utan att ha tilldelats denna befogenhet enligt stadgarna och på den ersättning som dessa personer uppbär från organet.

(Mål C-276/00 Commissioners of Customs & Excise mot Zoological Society of London)

OECD

Modellavtal angående utbyte av information

OECD har publicerat ett modellavtal angående utbyte av information i skatteärenden. Modellavtalet är en del i det arbete mot skadlig skattekonkurrens som bedrivs inom OECD. Avtalet har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter för ett antal av OECD:s medlemsländer samt elva utanförstående länder vilka kan betecknas som finanscentra. Syftet med modellavtalet är att fastställa en standard för vad som kan anses vara ett effektivt informationsutbyte.

(Agreement on exchange of information on tax matters. Modellavtalet finns tillgängligt på OECD:s hemsida www.oecd.org)

Lista över ”ej samarbetsvilliga skatteparadis”

OECD har sedan publiceringen av 1998 år skattekonkurrensrapport fört diskussioner med länder som identifierats som skatteparadis. Diskussionerna har resulterat i att 31 av dessa länder har förbundit sig att vidta åtgärder för att öka transparensen i skattesystemet och medverka till ett effektivt informationsutbyte. OECD har nu publicerat en lista på de skatteparadis som inte velat samarbeta på detta sätt och som därför förklarats vara ”uncooperative tax havens”. Länderna är Andorra, Liechtenstein, Monaco, Marshall Islands, Nauru och Vanuatu.

(Källa: www.oecd.org)

Personaloptioner

OECD har publicerat ett diskussionsunderlag angående vissa internationella skattefrågor i anslutning till personaloptioner. I diskussionsunderlaget beskrivs de problem som uppkommer när dubbelbeskattningsavtalen skall tillämpas på inkomster från personaloptioner. Det lämnas också förslag till hur de relevanta avtalsbestämmelserna skall tillämpas och tolkas när det gäller personaloptioner. Frågor som tas upp är t.ex. beskattningstidpunkt, kategorisering av inkomst som arbets- respektive kapitalinkomst och värderingsfrågor. Alla intresserade uppmanas att inkomma med synpunkter på diskussionsunderlaget senast den 31 juli 2002.

(Cross-border income tax issues arising from employee stock-option plans. A public discussion draft. Diskussionsunderlaget finns tillgängligt på OECD:s hemsida www.oecd.org)

Redaktör Kristina Ståhl