Skattenytt nr 9 2002 s. 470

Forumfrågan vid domstolsprövning av vissa skattemål

Föreningen Svenskt Näringsliv har under våren hos finansdepartementet begärt ändrade forumregler vid prövning av vissa typer av skattemål. Föreningen föreslår att för de 350 största koncernerna inrättas ett särskilt forum vid Länsrätten i Stockholms län. I denna artikel redovisas motiven till förslaget.

1 Bakgrund

Mellankommunala skatterätten (MKSR) inrättades 1929 och då främst för att lösa i egentlig mening mellankommunala tvister rörande fysiska och juridiska personers taxering till kommunal inkomstskatt. Målområdet utvidgades efter hand varvid tyngdpunkten kom att förskjutas mot storföretagens och koncernernas skatteproblem. År 1988 avskaffades MKSR. Främsta skälet till det var slopandet av den kommunala taxeringen av juridiska personer. MKSR:s verksamhet rönte stor uppskattning och ansågs mycket värdefull genom dess betydelse för en enhetlig tillämpning i de speciella och beloppsmässigt ofta betydande beskattningsfrågor som främst rörde de större företagen.

Komplicerade skatterättsliga frågeställningar som härrör från revisioner som gjorts åren efter att MKSR upphörde har i vissa fall först nu resulterat i ett större antal länsrättsdomar. Med anledning härav är det särskilt några problem vid domstolshanteringen av de internationella koncernernas skattemål som föreningen uppmärksammats på. Det är framför allt tidsaspekten, olika behandling av de skattskyldiga och kompetensen inom domstolarna.

1. Efter vad jag förstått är det inte ovanligt att det kan ta ca 10 år innan en del av målen vinner laga kraft. Det händer även att det i vissa fall kan ta 10 år innan länsrätten prövat frågan. Det kan då röra sig om ett stort antal mål och sakfrågor rörande samma koncern som efter en omfattande skriftväxling snabbt slutförts varefter domar avfattas inom en kortare tid.

2. Det finns även fall som visar att samma rättsfråga behandlas olika beroende på vilken domstol och domare det är som dömer i målet. Det kan till och med hända att det inom en domstol kan bli fråga om olika bedömning på en och samma rotel.

3. Inom länsrätterna dömer man i många olika slags mål och skattemålen utgör en liten andel av totala antalet mål. Uppskattningsvis ca 18 procent av målen är skattemål och av dessa utgör de mera komplicerade målen – där ofta internationella koncerner är inblandade – en begränsad andel. Jag har erfarit att från företagshåll efterlyser man en handläggning av dessa mål som ger möjlighet att genom specialisering göra en fördjupad behandling av de svåra juridiska och ekonomiska frågeställningarna.

Problemen är således lång tidsutdräkt, olika behandling samt kompetensen på sakområdet.

Den första frågan man kan ställa sig är om dessa problem gäller för skatteområdet som helhet eller om det finns anledning att anta att de särskilt gör sig gällande när det gäller internationella koncerners skattefrågor. Föreningen hävdar att det är det senare förhållandet som gäller.

Det förefaller som om stora komplicerade skattemål ofta växer – kanske delvis i onödan – i omfång efter omfattande kommunikation och rotelinnehavare hinner växla flera gånger innan målen tas till avgörande. Just omfattningen och komplexiteten i dessa mål skulle hanteras lättare och med ett snabbare förfarande om samma handläggare och domare hade möjlighet att följa målen hela vägen.

Nya rättsfrågor kommer ofta först upp i de stora koncernernas skattemål. Utlandsfrågor såsom internprissättning och internationella omstruktureringar är vanligt förekommande i dessa mål. Det är ofta skatterättsligt ”smala” frågor som behandlas. Med en specialisering skulle en betydligt större processekonomi uppnås.

Vidare handlar processerna mestadels om mycket stora belopp som det råder osäkerhet om under lång tid. Det är ofta fråga om periodiseringsfrågor som får återverkningar på kommande taxeringsår. Detta leder till mycket extra arbete med bevakning och uppföljning från såväl företagens som myndigheternas sida.

2 Förslag till ändrade forumregler

Mot den här bakgrunden anser föreningen sig våga påstå att de internationella koncernernas skattemål kräver en koncentrerad domstolsbehandling. Den specialistkunskap som finns hos skattemyndigheterna – som kommer att bli ännu mera uttalad efter reformen med en myndighet med specialinriktning – och hos de experter som företagen anlitar behöver möta en specialisering även på domstolssidan.

Vad som behövs är en kvalificerad, snabb och effektiv behandling inom en och samma organisation. Med gemensam handläggning av likartade mål uppnår domare och handläggare en fördjupad kompetens på rättsområdet och därmed bör också kvaliteten öka. Inom en organisation med en sådan särskild inriktning skulle resultatet förbättras avsevärt. Nya rättsfrågor skulle fortare forma en enhetlig praxis som bör kunna vara till fördel även vid behandlingen av andra företagsskattefrågor. Koncentreras de internationella koncernernas skattemål till en särskild enhet inom domstolssidan avlastas övriga delar av domstolarna och dessa får därmed större möjligheter att ge en snabb och rättssäker behandling av andra skattemål. Föreningen ser att detta skulle kunna ge vinster i form av bättre effektivitet och större rättssäkerhet för samtliga skattskyldiga liksom även vinster för samhället.

Föreningen anser att det finns fördelar med att ansluta ett förslag om koncentration på domstolssidan av de internationella koncernernas skattemål till Riksskatteverkets (RSV) förslag att bilda av en ny central skattemyndighet.

RSV:s enmyndighetsalternativ innebär att ärenden kommer att flyttas inom myndigheten i stor utsträckning. Arbetet med de stora internationella koncernernas skattemål kommer enligt förslaget att kunna bedrivas på ett koncentrerat sätt. Med koppling till detta föreslår föreningen att för de 350 största koncernerna inrättas ett särskilt forum vid Länsrätten i Stockholms län. Med utgångspunkt från de riktlinjer som RSV har i dag för vilka koncerner som omfattas av planrevision kan en forumregel formuleras som att överklagande av Riksskatteverkets beslut rörande en internationell koncern med ett svenskt moderbolag och med minst 800 årsanställda skall prövas vid Länsrätten i Stockholms län.

Det kan slutligen anmärkas att, efter vad jag erfarit, i våra grannländer Norge, Finland och Danmark handläggs de stora koncernernas skattemål vid ett och samma forum, dvs. Oslo byrett, Helsingfors länsrätt och Länsskattemyndigheten i Köpenhamn.

I Norge har de stora företagen och företag som bedriver oljeutvinning på Nordsjön Oslo byrett som första domstolsinstans. I Finland finns det nio länsrätter, men eftersom de större företagen är belägna i Helsingforsregionen så blir i praktiken Helsingfors länsrätt första instans. I Danmark prövas de stora företagens skattemål vid Länsskattemyndigheten i Köpenhamn och överklagande sker till Östra eller Västra landsrätten. Det är ett system som mycket liknar det vi tidigare hade i Sverige med MKSR och där målen överklagades till kammarrätt.

Kerstin Nyquist är skattejurist verksam vid Föreningen Svenskt Näringsliv.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...