1 Remissinstansernas kritik

Jur. dr Eleonor Alhager har skrivit en initierad och juridiskt fokuserad artikel i nr 3 av Skattenytt om RSVs förslag till schablonbeskattning. Ungefär halva artikeln består av en beskrivning av de två RSV-rapporterna RSV 2000:12 och RSV 2002:3 och i den resterade delen av artikeln ställs den principiella frågan om huruvida schablonbeskattning bör införas. Av artikelns allmänt distanserade attityd kan läsaren lätt bibringas den uppfattningen att det handlar om ett bland många RSV-förslag som tid efter annan publiceras.

Det aktuella RSV-förslaget är emellertid av annan karaktär och har även remissbehandlats. Den omfattande och hårda kritiken har baserats på principiella samhälleliga grunder. Skattesystemet kan ses som en del av statsapparaten och ett bland många system i samhället, som fyller olika funktioner och måste vara integrerade och helst stödja varandra. Om ett system visar brist på integration uppstår störningar och samhällets funktioner försvåras.

Remissvaren betonar att schabloner inte ger grund för en rättvis och rättssäker beskattning. Ett schablonbeskattningssystem medför med nödvändighet avkall på kravet på rättvisa och likformighet i beskattningen till förmån för önskemål om enkelhet för skattemyndigheterna och ökade skatteintäkter för staten. Det är en öppen fråga om tilltron till skattesystemet ökar med schablonbeskattning. I denna artikel belyses RSV-förslaget ur ett mer övergripande samhällsperspektiv.

2 Bakgrunden till RSV-förslaget

Det kan inledningsvis noteras att RSVs utredningar och förslag till schablonbeskattning inte förefaller ha tillkommit på uppdrag från Finansdepartementet utan varit internt initierade. Bakgrunden och problembeskrivningen i den senare rapporten är knapphändig. RSV skriver (s. 7):

Vissa delar av de förslag vi för fram i den föreliggande rapporten kan upplevas som försämringar av dagens regler. Kanske kan den kritiske tycka att vissa förslag ligger farligt nära att inkräkta på vad som kan kallas rättvis och rättssäker behandling. Förslagen måste dock ses mot bakgrund av dagens faktiska situation med stort skatteundandragande och de krav, från både seriösa företag och deras branschorganisationer och från fiskal sida, på åtgärder mot detta samt de ofta framförda kraven på enkelhet. Att möta dessa krav kan inte ske utan uppoffringar.

Något material som styrker RSVs svepande påståenden presenteras emellertid inte i utredningen. Det har av flera remissinstanser uppfattats som förvånande att en omfattande utredning påbörjas och bedrivs utan en öppet redovisad faktabakgrund. Bristen framstår som synnerligen ovanlig i utredningssammanhang.

RSVs förslag till schablonbeskattning vilar med andra ord på en osäker faktabakgrund. Seriösa företag och deras branschorganisationer som RSV, enligt ovanstående citat, uppger ställa krav har inte lämnat något uttalat stöd till schablonbeskattning i remissförfarandet.

3 Utredningens sammansättning och fokusering

Urvalet av branscher för schablonbeskattning har en tendentiös karaktär. Förslaget fokuserar på små företag, men likväl saknas exempelvis branscher som advokatbyråer, revisionsbyråer, redovisningskonsulter, konsulterande IT-företag, arkitektkontor och liknade ingenjörsföretag. Många sådana företag har högst fyra verksamma vilket är RSVs kriterium på små företag. I rapporten skriver RSV, som uppenbarligen är medveten om denna obalans:

7.5 Invandrare som företagare

Det är väl belagt att personer med invandrarbakgrund har större benägenhet att starta egna företag än ursprungsbefolkningen. Det har emellertid också konstaterats att personer med utländsk bakgrund inte har samma möjligheter som majoritetsbefolkningen i Sverige att starta och driva företag vilket till viss del anses bero på att de inte förmår hantera regelsystemen.

...

Vår föreslagna utformning är enkel att förstå och enkel att tillämpa och skapar inte några problem i detta avseende.

(RSV Rapport 2002:3 s. 60)

Ovanstående torde få tolkas som att RSVs schablonbeskattningsförslag tänker sig att företagare i Sverige tillhör någon av följande fyra kategorier:

  • Personer med invandrarbakgrund

  • Ursprungsbefolkningen

  • Personer med utländsk bakgrund

  • Majoritetsbefolkningen.

Vilka av dessa fyra kategorier som skulle uppleva schablonbeskattningssystemet som enkelt att förstå och enkelt att tillämpa och som det inte skulle skapa några problem för utvecklas inte närmare av RSV.

I svenska utredningssammanhang är det nästan undantagslöst så att en eller flera företrädare för dem som berörs av ett förslag får komma till tals i utredningen. I denna utredning har emellertid RSV avstått från denna vedertagna norm. Det finns ingen uppgift om att någon enda företrädare för berörda branscher, invandrare eller andra som förslaget fokuserar på har beretts tillfälle att lämna synpunkter under denna omfattande och personalintensiva utredning.

Det är svårt att förstå att RSV, då det gäller ett område med uppenbara inslag av svenskhet kontrasterat mot invandrarskap, valt att förbigå såväl den teoretiska forskningen som den samlade vardagskunskapen inom etnocitetsområdet.

4 RSV-förlaget remitterat

RSV-rapporten 2002:3 har av Finansdepartementet remitterats till ett 40-tal myndigheter och organisationer. Remissvar är av tradition i vårt land ofta svala och distanserade. I detta fall förhåller det sig tvärtom och det är sällan ett remitterat förslag möts med en så kompakt misstro. Samtidigt är det också sällan som myndigheter och organisationer, som i allmänhet företräder helt olika intressen, samlat sig kring ett starkt försvar för företagens redovisning.

Alhager, som skrivit remissvaret för Juridiska institutionen vid Uppsala universitet, har anfört att en schablonbeskattning byggd på antalet årsverksamma ger incitament för ökad användning av svart arbetskraft. Därtill har hon gjort följande övergripande bedömning:

Vid en avvägning mellan om den materiella eller processuella regleringen bör ändras framstår det som avgörande vilket intresse som sätts i första hand. Skall man utgå ifrån att den enskilde fuskar med skatten och därför utforma de materiella skattereglerna utifrån detta? Eller skall man utgå ifrån att den enskilde fullgör vad han eller hon skall och sedan ha korrigeringsmöjligheter att ingripa med när den enskilde inte fullgör sina skyldigheter?

Det är påfallande att remissinstanserna visar företagens redovisning ett odelat förtroende och anser det självklart att redovisningen skall läggas till grund för beskattningen. Praktiskt taget samtliga remissinstanser vill behålla den direkta kopplingen mellan redovisningssystemet och skattesystemet och dessutom systemrelationens karaktär. Man kräver att skattesystemet även fortsättningsvis skall helt och fullt acceptera redovisningssystemets vinstbelopp som beskattningsunderlag och avvisar en för skatteändamål schablonbaserad vinstsiffra. I den mån några företag frivilligt vill ansluta sig till ett schablonbeskattningssystem är vissa remissinstanser beredda att acceptera detta. RSV har inte övertygande kunnat visa schablonbeskattningens överlägsenhet i förhållande till gällande lag.

I vårpropositionen (prop. 2002/03:100) anfördes (s. 34) att regeringen kommer under våren att ta ställning till det förslag om schablonbeskattning i vissa branscher som finns i Riksskatteverkets rapport. För närvarande vilar ärendet på Finansdepartementet i avvaktan på detta ställningstagande.

5 Remissinstanser med övergripande systemsynsätt

Svaren från remissinstanserna är av blandad karaktär och en påfallande tendens är att flertalet svarat utan att binda sig i sak genom att tillstyrka ett fortsatt utredande och samtidigt betona att det krävs djupgående analyser innan något beslut fattas. Fem remissinstanser svarade att man inte hade några synpunkter och två att man avstod från att yttra sig. Ingen remissinstans ger ett oreserverat stöd till RSV:s förslag och även de tre remissinstanser som i och för sig kan tänka sig schablonbeskattning i vissa sammanhang är mycket kritiska till enskildheter i förslaget. Många remissinstanser har i sina svar argumenterat antingen mot hela förslaget eller mot väsentliga delar av det.

Som en i punktform sammanfattande konklusion av remissvaren kan sägas att kritiken drabbat förslaget i följande avseenden:

  • mot bakgrund och problembeskrivning,

  • mot RSV:s val av förebild i föråldrade sydeuropeiska skattesystem

  • mot att RSV inte beaktat den grundläggande frågan som gäller Sveriges unikt höga skattetryck,

  • mot den överdrivna kritiken av komplexiteten i dagens regler,

  • mot att företagen tvingas arbeta med dubbla system,

  • mot att bokföringen ifrågasätts och nedvärderas samtidigt som utomstående intressenters behov av en fullgod redovisning kvarstår,

  • mot att ersätta faktiskt resultat enligt redovisningen med en godtycklig schablon,

  • mot att nystartade företag som ofta går med förlust skall schablonbeskattas,

  • mot den omvända bevisbördan vid jämkning,

  • mot att schablonen i själva verket kommer att gynna svart arbete,

  • mot att införa ett system som används i länder med lägre genomsnittlig utbildningsnivå och svagare samhällsstrukturer,

  • mot ett stereotypt system som har sitt ursprung i de länder som har de största svarta ekonomierna i Europa,

  • mot att utredningen inte tar upp företagarnas systemkritik i dessa länder,

  • mot det integritetskränkande inslaget oanmälda besök,

  • mot att systemet leder till oönskade inlåsningseffekter i den företagsform som är schablonbeskattad,

  • mot att särbehandla vissa verksamheter i strid med principen om allas likhet inför lagen och

  • mot att RSV inte visat att förslaget har sådana fördelar att de överstiger nackdelarna.

Skattesystemet kan ses som en del av statsapparaten och staten kan ses som en organisation eller ett system d.v.s. en form för kollektivt handlande. Samhället är den omvärld där staten utgör ett litet system bland en mängd andra system. Staten karaktäriseras av det obligatoriska medborgarskapet, territoriet och av de kollektiva varor och tjänster som staten tillhandahåller medborgarna på deras egen bekostnad via skattesystemet. Beskattning av företag har av hävd tagit företagens redovisade överskott som utgångspunkt. Det är inget unikt för Sverige; alla kända företagsbeskattningssystem är vinstbaserade.

Remissinstanserna har överlag inte uppfattat RSV-förslaget som en systemintern formell angelägenhet för skattesystemet såsom exempelvis en modifiering av någon deklarationsblankett. Man har inte heller sett RSV-förslaget som ett ambitiöst försök att förbättra statsbudgeten. Remissinstanserna har i stället anlagt ett socialt systemperspektiv på den överordnade och bredaste aggregationsnivån. Det visar på styrkan i det svenska remissförfarandet. Man har betraktat RSV-förslaget schablonbeskattning som en integrerad del i samhällsystemet som måste bedömas på samhällets överordnade villkor på ungefär samma sätt som fenomenen utbildning, sjukvård, försvar etc betraktas.

6 Ger förslaget ökad tilltro till skattesystemet?

Alhager citerar (s. 168) RSVs argument att schablonbeskattning antas kunna bidra till att tilltron till skattesystemet ökar och att det är viktigt att pröva alla alternativ som kan medföra att systemtilliten ökar.

Samhället består som bekant av en stor mängd system som har olika funktioner och ofta konkurrerar om de knappa resurserna. Vissa resurser fördelas genom marknadens mekanismer, andra genom politiska beslut i regering och riksdag. RSV uppträder nu på den politiska arenan i rollen som förespråkare för ett nytt skattesystem. Det innebär att ett sociologiskt systemsynsätt med fördel kan appliceras på RSVs politiska aktiviteter. Utflödet från skattesystemet i form av myndighetstjänster och myndighetsbeteende är högst relevanta för tilltron till skattesystemet. Om utflödet (beteendet) accepteras av omvärlden erhåller myndigheten social legitimitet, som är livsnödvändigt för varje socialt och juridiskt system. Det är en öppen fråga om det nu aktuella RSV-förslaget, som är av politisk karaktär, är produktivt eller kontraproduktivt i detta avseende. Remissinstanserna förefaller minst sagt tveksamma till förslagets påstådda fördelar.

RSV-förslaget är en nutida variant på bevillningsförordningen från 1812 som gällde fram till 1861. Bevillningsavgifterna för städer, jordbruk, bergverk, åtskilliga manufakturer, fabriker, fiskerier och kvarnar samt yrkesidkare såsom bryggare, hantverkare och andra utgick från ett klass-skattesystem.

Detta 1800-tals schablonskattesystem hade ett underlag som bestod bl.a. av ett fastställt klassifikationsschema i alfabetisk ordning för klasser av borgerliga yrken såsom advokater, som för övrigt var påförda den högsta avgiften med 50 riksdaler i första klassen. Den skattskyldiges uppgift inskränktes till att uppgiva vilken handels-, fabriks- eller annan näring eller rörelse han idkade men utan skyldighet att uppgiva därav inflytande inkomst. Detta system beskrivs ingående i PM angående ”Det svenska skatteväsendets utveckling.” Det utgör en bilaga till professor H.L. Rydins reservation i skatteregleringskommitténs betänkande del IV, 1882, och utgör en drygt 350 sidor lång exposé över det svenska skattesystemet från Gustav Vasas tid till år 1880. Om systemet skriver Rydin (s. 312) att alla orättvisorna av en efter verksamhetsarten bestämd klass-skatt tillhörde detta bevillningssystem.

Man kan konstatera att inte ens i det förindustriella svenska samhället under förra hälften av 1800-talet uppnådde schablonbeskattningen trovärdighet och legitimitet. Även om människans band till det förflutna kan förefalla svårgripbara borde en utredning om schablonskatt varit medveten om och reflekterat över att det i Sverige redan funnits ett liknande system och att det övergivits för 140 år sedan.

7 Försvagad eller förstärkt systemrelation?

De flesta samhällsfenomen, tex. företagsbeskattning, är i grunden lika över hela världen men har utvecklats på delvis annorlunda sätt. RSVs schablonbeskattningsförslag väcker därför en rad spontana frågor, som emellertid inte diskuteras i någon av de två rapporterna.

Vad är det unika med det svenska skattesystemet för företag?

Vad är det som motiverar RSVs idéer om en återgång till ett primitivare stadium för beskattning?

Finns det egentliga problemet inom skattesystemet eller i dess omvärld?

RSVs förslag om införande av schablonbeskattning bygger på en presumtion om att den skattskyldige fuskar med skatten. Det är förvånande att man då avstått från att överväga om det finns alternativ som är mindre ingripande för den enskilde och som ändå uppnår det åsyftade resultatet, d.v.s. att gällande skattelag efterlevs. Det är sådana tankar som Alhager försiktigtvis för fram och det argumentet återkommer i flera av remissvaren.

Det skulle inte förvåna om de kritiska remissvaren får till resultat att skattesystemets relation till företagens redovisning och därmed till det företagsekonomiskt redovisade resultatet ytterligare befästs. Det skulle i så fall vara ett incitament för skattesystemet att öka sina insikter och färdigheter i redovisning, en förtrogenhet som även skulle öka möjligheterna till effektiv kontroll inom ramen för gällande skatteregler.

Christer Westermark

Christer Westermark är doktorand i företagsekonomi och författare till böcker inom ämnesområdet redovisning och företagsbeskattning.