Skattenytt nr 3 2003 s. 162

Ställande av säkerhet vid anstånd med inbetalning av skatt vid eftertaxering

Regeringsrätten har i tre domar behandlat frågan om ställande av säkerhet vid anstånd. I artikeln kommenteras dessa, mot bakgrund av en tidigare artikel i Skattenytt av författaren.

1 Anstånd vid eftertaxering

I Skattenytt nr 3 1999 kommenterade jag ett beslut från Regeringsrätten rörande anstånd med inbetalning av skatt vid eftertaxering. Regeringsrätten hade då prövat frågan om ovisshetskriteriet vid anstånd vid eftertaxering borde bedömas på samma grunder som vid andra beslut än eftertaxeringsbeslut och kommit fram till att så var fallet.

Jag pekade på svårigheten för skattemyndigheten att å ena sidan vid eftertaxeringsbeslutet konstatera att utgången av taxeringsfrågan är mycket sannolik och att å andra sidan medge anstånd med inbetalning av skatten på den grunden att utgången av taxeringsfrågan är oviss. Min mening var att skattemyndigheten därför regelmässigt borde medge anstånd vid eftertaxering intill dess domstol prövat taxeringsfrågan.

Min mening är fortfarande densamma. Regeringsrätten har nu i tre domar spetsat till frågeställningen.

2 Ställande av säkerhet

I två av domarna meddelade den 17 oktober mål nr 4139-1999 och 797–798-2001 var omständigheterna likartade. De skattskyldiga var aktiebolag. Båda hade blivit eftertaxerade. Båda ansökte om anstånd med inbetalningen av skatten utan att behöva ställa säkerhet. Det var klart att utgången av taxeringsfrågan var oviss och att skäl för anstånd förelåg på den grunden.

Vad målen gällde var uteslutande om anstånd kunde medges utan att säkerhet för beloppet ställs, trots att vad som framkommit om bolagens ekonomiska situation gjorde att det kunde befaras att skatten inte skulle komma att betalas i rätt tid.

Det ena bolaget (A) anförde att det inte var möjligt för det att ställa säkerhet utöver den säkerhet som kan ställas genom ett ianspråktagande av det kapital som finns i bolaget. Detta kapital uppgick bara till en bråkdel av den skatt som möjligen skulle komma att krävas. Bolaget menade att ett krav på inbetalning skulle medföra betydande skadeverkningar för det medan statens möjlighet att få betalt inte skulle reduceras till följd av att anstånd meddelades.

Till saken hör att bolaget hade trätt i frivillig likvidation. Likvidatorn hade förklarat sig villig att betala in samtliga bolagets likvida medel på ett spärrat konto till dess taxeringsfrågan avgjorts av länsrätten.

Det andra bolaget (B) anförde att en påtvingad betalning av en ogrundad tillkommande skatt i dagsläget skulle få till följd att bolaget tvingades i konkurs. Att vägra bolaget anstånd utan säkerhet skulle således leda till sådana betydande skadeverkningar att bolaget inte skulle kunna fortsätta sin verksamhet.

2.1 Händelser under anståndstiden

Av domskälen framgår att Regeringsrätten tar ställning till vad som kan anses utgöra sådana ”särskilda skäl” som enligt lagtexten kan motivera avsteg från huvudregeln om säkerhet i sådana fall som de nu aktuella.

Inledningsvis konstaterar domstolen att samma element som är av betydelse för den primära frågan om anstånd över huvud taget kan beviljas också kan spela en roll i bedömningen av om det finns särskilda skäl för att avstå från ett krav på säkerhet, även om det kan antas att det aktuella beloppet inte kommer att betalas i rätt tid. Om det redan vid en preliminär bedömning av taxeringsfrågan kan konstateras att det allmännas skattekrav är svagt grundade om än inte till den grad att utgången är given, kan det framstå som stötande att upprätthålla kravet på att säkerhet ställs.

Regeringsrätten påpekar att de strängare beviskrav som uppställs då målet avser eftertaxering eller fråga är om skattetillägg medför att utgången i ett sådant mål kan framstå som mera tveksam än i ett ordinärt taxeringsmål även om omständigheterna är desamma.

Risk för konkurs kan enligt Regeringsrätten inte generellt utgöra skäl för att kravet på säkerhet frånfalles. Vid alltför obilliga konsekvenser och när skadeverkningarna för den skattskyldige inte står i rimlig proportion till risken för att det allmänna inte ska kunna ta ut skatten bör, enligt Regeringsrätten, emellertid ett frånfallande av kravet på säkerhet kunna komma i fråga, dock endast under förutsättning att den enskilde inte försöker komma undan sin eventuella betalningsskyldighet genom att överlåta tillgångar e.d.

Domstolen framhåller att det bör finnas ett större utrymme för att medge anstånd utan krav på att säkerhet ställs när skattekravet endast grundar sig på ett beslut av skattemyndigheten än när ett domstolsbeslut föreligger. Saknar den skattskyldige möjlighet att ställa säkerhet kan följden annars bli att hans möjligheter att över huvud taget erhålla en domstolsprövning av den grundläggande skattefrågan avsevärt försvåras, t.ex. om han skulle försättas i konkurs.

Av avgörande betydelse för frågan om kravet på säkerhet kan efterges är, enligt Regeringsrätten, att möjligheten för staten att i förekommande fall få betalt för sin fordran inte försämras under anståndstiden.

2.2 Skattetillägg

Av domarna framgår att när det gäller anstånd med skattetillägg ska särskilda överväganden göras. Enligt Regeringsrätten finns särskild anledning att iaktta försiktighet beträffande krav som grundas enbart på beslut av skattemyndigheten. Skulle en konkurs vara en uppenbar följd av ett krav på säkerhet för ett betydande belopp, som enbart eller till övervägande del avser skattetillägg kan det därför finnas ”särskilda skäl” att avstå från kravet.

2.3 Utgången

Båda bolagen fick anstånd utan krav på ställande av säkerhet rörande skattetillägg. Bolag A fick också anstånd utan säkerhet rörande skatten på eftertaxeringsyrkandet. Bolag B fick inte anstånd utan säkerhet. Enligt Regeringsrätten gav utredningen i målet inte tillförlitligt underlag för att bedöma om ett anstånd utan krav på säkerhet skulle kunna medföra en försämring av statens möjligheter att erhålla de nu aktuella skattebeloppen.

2.4 Off-shore bolag

I den tredje domen meddelad den 17 oktober, mål nr 5884–5887-2000 hade ett s.k. off-shore bolag med säte i Brittiska Jungfruöarna blivit påförd skatt dels vid ordinarie taxering, dels genom eftertaxering samt också skattetillägg. Precis som i de andra målen gällde det endast om anstånd med betalningen av skatten skulle förenas med krav på säkerhet.

Bolaget anförde att det hade mycket god ekonomi och att förhållandet att bolaget är ett utländskt subjekt och därför inte har tillgångar i Sverige inte kan utgöra skäl att göra skillnad mellan svenska och utländska bolag när det gäller att kräva säkerhet för anstånd.

Enligt Regeringsrätten har bolaget inte medverkat till utredningen i ärendet genom att förete räkenskaper eller annat material som gett skattemyndigheten tillräcklig möjlighet att bedöma bolagets ekonomi och tillgångar. Att bolaget har säte i ett s.k. skatteparadis medför att skattemyndigheten inte har några möjligheter att få bistånd med utredningen och inte heller med indrivning av påförd skatt om denna inte betalas. Redan detta talar, enligt Regeringsrätten, för att säkerhet bör krävas. Bolaget hade också i samband med att ett beslut om betalningssäkring hävdes avhänt sig fast egendom som fanns i Sverige. Regeringsrätten medgav därför inte bolaget anstånd utan ställande av säkerhet varken för skatt eller skattetillägg.

3 Kommentar

I min artikel 1999 ansåg jag det som otillfredställande att tillkommande skatt togs ut vid eftertaxering innan domstol prövat taxeringsfrågan. De nu avkunnade domarna är ytterligare belägg för detta. I domskälen lyfter Regeringsrätten fram skälen härtill:

”Till det nu anförda kan läggas att det bör finnas ett större utrymme för att medge anstånd utan krav på att säkerhet ställs när skattekravet endast grundar sig på ett beslut av skattemyndigheten än när ett domstolsbeslut föreligger. Saknar den skattskyldige möjlighet att ställa säkerhet kan följden annars bli att hans möjligheter att över huvud taget erhålla en domstolsprövning av den grundläggande skattefrågan avsevärt försvåras, t.ex. om han skulle försättas i konkurs.”

Bolaget B skulle komma att gå i konkurs om inte anstånd med skatten utan ställande av säkerhet beviljades. Regeringsrätten konstaterar att utgången av taxeringsfrågan är oviss. Trots detta kan anstånd utan säkerhet inte medges därför att det inte finns sådana ”särskilda skäl” som enligt lagtexten kan motivera avsteg från huvudregeln. Bolaget tvingas således i konkurs. Skulle skattemyndighetens yrkande om eftertaxering avvisas av domstol är loppet ändå kört för bolaget – en konkurs kan inte återkallas.

3.1 Likvidation en utväg

Uppenbarligen måste ett bolag för att kunna freda sig i denna situation begära s.k. frivillig likvidation och överlåta kontrollen av företaget till en likvidator. Av domen rörande bolag A synes följa att det är tillräckligt för att anstånd utan säkerhet ska beviljas. Skulle sedan skattemyndighetens yrkande om eftertaxering avvisas av domstol kan likvidationen återkallas.

3.2 Förslag till ändring

Enligt min mening borde det ske lagändring så att, så som var fallet enligt gamla Taxeringslagen, skattemyndigheten måste framställa yrkande om eftertaxering hos domstol som fattar beslutet. Skatt ska inte kunna tas ut innan domstolen fattat beslut om eftertaxering. Jag inser att det finns argument mot denna ordning men jag anser att de väger lätt jämfört med att företag ska gå i konkurs som en följd av oriktiga eftertaxeringsbeslut.

Om en sådan lagändring anses alltför djärv bör i vart fall en ändring ske som innebär att när skattemyndigheten beslutar om eftertaxering, anståndsfrågan alltid prövas av domstol. Som jag påpekat ovan kan skattmyndigheten rimligen inte vara opartisk när det gäller att fastställa om utgången av taxeringsfrågan är oviss. Om domstolen finner att utgången är oviss bör något krav på ställande av säkerhet inte kunna kopplas till anståndet.

De skäl som Regeringsrätten anför för att vid yrkande om skattetillägg alltid medge anstånd utan ställande av säkerhet bör också gälla vid yrkande om eftertaxering, enligt min mening.

Marcus Anttila

Marcus Anttila är verksam som skattejurist hos KPMG.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...