Skattenytt nr 3 2004 s. 116

Skattetilläggen och handläggningstider

1 Inledning

De svenska skattetilläggens förenlighet med Europeiska konventionen om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter (Europakonventionen), inkorporerad som svensk lag sedan den 1 januari 1995, har de senaste åren varit omdiskuterad.1 Trots att de nya skattetilläggsbestämmelserna, som trädde i kraft den 1 juli 2003, skall vara anpassade till de rättssäkerhetsgarantier som är reglerade i Europakonventionen fortsätter diskussionen om skattetilläggens förenlighet med Europakonventionen.2 Det finns risk för att Europadomstolen även framdeles kommer att konstatera att Sverige kränkt någon rättssäkerhetsgaranti i enstaka skattetilläggsfall.3

Artikel 6:1 i Europakonventionen innehåller bl.a. krav på att en rättegång i mål rörande civila rättigheter och skyldigheter eller rörande anklagelse för brott skall hållas inom skälig tid och att den enskilde effektivt åtnjuter sin rätt till domstolsprövning.

Den 1 januari 2004 avvecklades skattemyndigheter och Riksskatteverket och en ny myndighet inrättades, som heter Skatteverket.4 Syftet med den nya organisationen är att öka flexibiliteten och möjliggöra att befintliga resurser kan tillvaratas på ett bättre sätt. Detta kommer bl.a. att medföra att ökade satsningar kan ske när det gäller skattekontroll och brottsutredande verksamhet.5

Domstolsverket har i en skrivelse till regeringen påtalat att domstolsväsendet befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge som innebär att verksamheten i betydande mån är underfinansierad. Om domstolsväsendet tvingas till ytterligare neddragningar i verksamheten kommer detta att medföra att handläggningstiderna ökar.6

Syftet med denna artikel är att reflektera över om det nya Skatteverket och krympta resurser till domstolsväsendet kan medföra en ökad risk för att handläggningstiderna i mål om skattetillägg – generellt eller i enstaka fall – ökar till den grad att förenligheten med artikel 6:1 i Europakonventionen kan komma att bli ifrågasatt.

Artikeln disponeras enligt följande. I avsnitt 2 redovisas rätten till rättegång inom skälig tid och rätten till effektivt åtnjutande av domstolsprövning enligt artikel 6 i Europakonventionen och relevant rättspraxis från Europadomstolen. Hur dessa rättssäkerhetsgarantier har reglerats i de nya skattetilläggsbestämmelserna och i rättspraxis från svenska förvaltningsdomstolar redovisas i avsnitt 3. I avsnitt 4 redovisas det nya Skatteverket. Domstolsväsendets ekonomiska förutsättningar redovisas i avsnitt 5. Avsnitt 6 innehåller några reflektioner och slutsats.

Europakonventionen inkorporerades med svensk rätt genom lagen(1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Se exempelvis Andrea Meyer, Strider de föreslagna skattetilläggsreglerna mot Europakonventionen?, SvSkT 5/2003 och Magnus Alhager, Något om skattetillägg och rättssäkerhet med anledning av ny lagstiftning, SN 2003 s. 613 ff.

Europadomstolen har prövat skattetilläggens förenlighet med Europakonventionen i domar den 23 juli 2002, Västberga Taxi AB och Vulic mot Sverige och Janosevic mot Sverige.

SFS 2003:642. Av förenklighetsskäl används termen Skatteverket genomgående i denna artikel, trots att Skatteverket inrättades den 1 januari 2004.

Prop. 2002/03:99; Det nya Skatteverket, Skatteutskottets betänkande 2003/04:SkuU2; Det nya Skatteverket.

Domstolsverkets skrivelse den 24 april 2003; Domstolsväsendets ekonomiska förutsättningar, dnr 742-2003, (nedan refererad till som Domstolsverkets skrivelse).

2 Europakonventionen och rättspraxis från Europadomstolen

Dröjsmål i förfarandet om skattetillägg kan leda till dels att den skattskyldige inte kan anses ha åtnjutit sin rätt till en rättegång inom skälig tid, dels att – om dröjsmålet hänför sig till omprövningsförfarandet vid Skatteverket och behandlingen vid domstol därför uppskjuts under lång tid – den skattskyldige inte kan anses ha effektivt åtnjutit sin rätt till domstolsprövning.

Europadomstolen anser att den tid som är relevant börjar löpa den dag då en person kan sägas vara anklagad för brott, eftersom det är först då det föreligger en situation i vilken en domstol har att göra den prövning som avses i artikel 6:1. Den relevanta tidpunkten anses ha inträtt när myndigheterna har vidtagit någon åtgärd som lett till att en persons situation väsentligt har påverkats av att det föreligger en misstanke mot honom.7 En sådan åtgärd kan i skatteförfarandet vad gäller skattetillägg t.ex. vara när en skattskyldig erhåller Skatteverkets revisionspromemoria med förslag att ta ut skattetillägg eller då en skattskyldig får ta del av Skatteverkets övervägande att ta ut skattetillägg.8

Slutpunkten för den tid som skall bedömas har ansetts vara den dag då det föreligger en slutlig dom. Avslutas förfarandet med att prövningstillstånd vägras i högre instans, är det dagen för beslutet härom som bildar slutpunkt.

Frågan huruvida ett mål har avgjorts inom skälig tid har varit föremål för bedömning av Europadomstolen i ett mycket stort antal fall. Vid bedömningen av om handläggningstiden har varit skälig tar Europadomstolen hänsyn till följande tre kriterier: målets komplexitet, myndigheternas agerande och den klagandes agerande.

Vid bedömningen av målets komplexitet beaktar Europadomstolen de omständigheter som är för handen i det enskilda fallet. I rättspraxis har avseende fästs bl.a. vid omständigheternas natur, antalet anklagade och sammankopplingen med andra processer.9

Den klagandes agerande får i princip endast betydelse om det är uppenbart att den klagande på något sätt har obstruerat eller förhalat processen.

Av Europadomstolens rättspraxis framgår att många stater till sitt försvar har anfört att domare och/eller domstolen har haft en alltför omfattande arbetsbörda för att kunna uppfylla kravet på en skyndsam handläggning. Europadomstolen har kommenterat detta genom att framhålla att staterna är ansvariga för hur de organiserar sitt rättsväsende och att det ankommer på dem att tillse att domstolarna har kapacitet att uppfylla förpliktelserna enligt Europakonventionen.10 Det är vidare domstolens skyldighet att tillse att samtliga aktörer gör sitt yttersta för att undvika onödiga förseningar.11 Europadomstolen brukar särskilt kritisera längre perioder av inaktivitet i handläggningen som är att hänföra till myndigheter eller domstolar.

Med hänsyn till Skatteverkets långsamma handläggning ansåg Europadomstolen den 23 juli 2002 i Janosevic mot Sverige att klagandena inte hade erhållit en effektiv tillgång till domstolsprövning, varför artikel 6:1 hade kränkts. Det hade tagit mer än tre år för Skatteverket att fatta ett obligatoriskt omprövningsbeslut, vilket i sin tur försenade ett slutligt avgörande. Europadomstolen konstaterade vidare att artikel 6:1 kränkts i och med att domstolsprocessen i Sverige hade pågått i nästan sex år. I fallet Västberga Taxi AB och Vulic mot Sverige gjorde Europadomstolen samma principiella bedömning. I dessa avgöranden kritiserades särskilt perioden av inaktivitet.

Se bl.a. Eckle mot Tyskland i dom den 15 juli 1982, Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, uppl. 2:1 s. 226 ff.

Se Janosevic mot Sverige samt Västberga Taxi AB och Vulic mot Sverige.

Se bl.a. Triggiani mot Italien, dom den 19 februari 1991, Angelucci mot Italien, dom den 19 februari 1991, Diana mot Italien, dom den 27 februari 1992.

Se bl.a. Salesi mot Italien, dom den 26 februari 1993, Tusa mot Italien, dom den 25 februari 1992 och Martins Moreira mot Portugal, 1990.

van Dijk, van Hoof, Theory and Practice of the European Convention on Human Rigths, Kluwer Law, tredje uppl. 1988, s. 447.

3 De svenska skattetilläggsbestämmelserna och inhemsk rättspraxis

Den 1 juli 2003 trädde nya skattetilläggsbestämmelser i taxeringslagen (1990:324), TL, i kraft.12 De tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

De nya bestämmelserna innebär, enligt regeringen, att möjligheterna för Skatteverket och domstolar att göra nyanserade bedömningar av frågan om skattetillägg i varje enskilt fall har utökats. Befintliga befrielsegrunder har förtydligats och kompletterats med nya grunder för när befrielse från skattetillägg skall kunna ges. Befrielse från skattetillägg skall kunna ges helt eller delvis. Vid delvis befrielse skall skattetillägget sättas ned till hälften eller en fjärdedel. Genom ändringarna kommer de rättssäkerhetsgarantier som ställs i artikel 6 i Europakonventionen och som har bärighet på skattetilläggsprocessen till uttryck direkt i lagtexten.13

Befrielse från skattetillägg skall ske om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig eller om ett uttag av avgiften med fullt belopp annars skulle vara oskäligt. Det skall således inte längre krävas att det är ”uppenbart” oskäligt att ta ut skattetillägget.

Vid bedömningen av om det annars skulle vara oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp skall det enligt 5 kap. 14 § tredje stycket p. 2 TL särskilt beaktas om en oskäligt lång tid har förflutit efter det att skattemyndigheten har funnit anledning att anta att den skattskyldige skall påföras skattetillägg utan att den skattskyldige kan lastas för dröjsmålet.14

Europadomstolens avgöranden mot Sverige den 23 juli 2002, Västberga Taxi AB och Vulic mot Sverige samt Janosevic mot Sverige, har beaktats i den svenska rättstillämpningen av Skatteverket och domstolar.15

Under sommaren 2003 har två intressanta mål avgjorts av Kammarrätten i Sundsvall avseende skattetillägg och lång handläggningstid.16

I det första fallet hade det, när kammarrätten skulle avgöra målet, tagit åtta år och fyra månader från det ursprungliga beslutet att påföra skattetillägg. Den främsta orsaken till den långa tidsutdräkten hade varit att målet blivit liggande i länsrätten utan åtgärd under drygt tre år och i kammarrätten tre år och sex månader.

I det andra fallet hade det tagit sex år från det ursprungliga beslutet att påföra skattetillägg. Mer än fem år hade gått sedan Skatteverket eftergav skattetillägget. Under handläggningstiden hade målet legat i länsrätten utan åtgärd i två år och därefter lika lång tid i kammarrätten utan åtgärd i sakfrågorna.

Med hänsyn till den långa handläggningstiden, och då särskilt perioder av inaktivitet, fann kammarrätten att skäl för befrielse från skattetillägg förelåg i bägge målen.

SFS 2003:211. De nya skattetilläggsbestämmelserna redovisas utförligt av Andrea Meyer, Strider de föreslagna skattetilläggsreglerna mot Europakonventionen?, SvSkT 5/2003 och av Magnus Alhager, Något om skattetillägg och rättssäkerhet med anledning av ny lagstiftning, SN 2003 s. 613 ff.

Prop. 2002/03:106; Administrativa avgifter på skatte- och tullområdet, m.m. s. 1–2.

Avseende taxeringsår före 2004 kan skattetillägg efterges enligt 5 kap. 6 § p.3 TL.

Se bl.a. Kammarrättens i Sundsvall dom den 15 oktober 2002, mål nr 611-2000.

Kammarrättens i Sundsvall domar den 13 maj och 2 juli 2003, mål nr 2361-2362-00 respektive 3088-99.

4 Det nya Skatteverket

Den 1 januari 2004 avvecklades tio skattemyndigheter och Riksskatteverket och en ny myndighet inrättades, som heter Skatteverket.17 Syftet med den nya organisationen är bl.a. att möjliggöra att befintliga resurser kan tillvaratas på ett bättre sätt och att undanröja organisatoriska hinder som hämmar verksamhetsutvecklingen. Målet är att skapa nya och bättre förutsättningar för en enhetlig och likformig rättstillämpning samt ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser.

Ett av de tyngst vägande skälen för att bilda den nya myndigheten är den ökade flexibiliteten. Det blir avsevärt lättare att flytta arbetsuppgifter, material och beslutanderätt över landet, utan de formella hinder som myndighetsgränserna tidigare utgjorde. Möjligheten till specialisering av arbetsuppgifter underlättas. Ökade satsningar kan ske när det gäller skattekontroll och brottsutredande verksamhet.

Prop. 2002/03:99 s. 1 ff.

5 Domstolsväsendets ekonomiska förutsättningar

Domstolsverket har i en särskild skrivelse till regeringen påtalat att domstolsväsendet befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge som innebär att verksamheten i betydande mån är underfinansierad.18 Anledningen till skrivelsen är att fästa regeringens uppmärksamhet på de verksamhetsmässiga konsekvenserna som denna underfinansiering kan medföra. Underfinansieringen beror i huvudsak på oförutsedda ökade utgifterna av premier för statens avtalsförsäkringar, men även på besparingar och begränsningar som gjordes av anslagsmedlen i budgetpropositionen för år 2003.

För det fall domstolsväsendet drabbas av ytterligare besparingar och begränsningar av anslagsmedlen kommer domstolsväsendet att sakna ekonomiska förutsättningar för domstolarna att bedriva sin verksamhet i nuvarande omfattning. Domstolsverket anser att ytterligare neddragningar i verksamheten oundvikligen kommer att medföra att handläggningstiderna ökar, bl.a. till följd av att personal måste sägas upp och att domartjänster inte kommer att kunna återbesättas.19

Eftersom förändringar av utgiftsnivån i domstolarna kräver långsiktig planering och framförhållning har Domstolsverket valt att göra neddragningar av utgifter som är lättare att påverka på kort sikt och som ger snabbt resultat. Bland annat har utbudet av utbildningar minskats, IT-investeringar har fått senareläggas och möjligheterna till finansiering i syfte att avarbeta balanser har begränsats.20

Domstolsverket har i budgetunderlag begärt ramhöjning av anslaget på 170 mkr fr.o.m. 2004, ytterligare 50 mkr fr.o.m. 2005 och ytterligare 30 mkr fr.o.m. 2006 avseende satsningar inom de fyra s.k. fokusområdena som handlar om generationsväxling, införande av nytt verksamhetsstöd, domstolsadministration och organisationsfrågor.21 Under förutsättning att tre procent anslagskredit kommer att gälla och inga ytterligare besparingskrav ställs anser Domstolsverket utifrån den rådande ekonomin det vara nödvändigt att inom kort ålägga domstolarna besparingskrav sammantaget i storleksordningen 200 mkr för 2004.22

Av budgetpropositionen framgår att domstolsväsendets anslag höjs med 50 mkr 2004.23

Regeringen har i regleringsbrev för budgetår 2003 avseende domstolsväsendet m.m. gett Domstolsverket i uppdrag att bedöma vilka åtgärder som bör vidtas föratt förbättra och påskynda skattemålshanteringen. Representanter från förvaltningsdomstolar har tillsammans med Domstolsverkets utvecklingsgrupp i en projektgrupp inlett arbetet i det s.k. Skattemålsprojektet.24 Jag och Börje Leidhammar från Ernst & Young har på Domstolsverkets uppdrag delvis ingått i projektet och företrätt de skattskyldiga.

Domstolsverkets skrivelse.

Domstolsverkets skrivelse, s. 2.

Domstolsverkets skrivelse, s. 6.

Domstolsverkets skrivelse, s. 4–5.

Domstolsverkets skrivelse, s. 10.

Prop. 2003/04:1 s. 103 och 107.

Domstolsverket (DV) dnr 531-03.

6 Några reflektioner och slutsats

Lång handläggningstid i ärenden och mål om skattetillägg kan medföra att den skattskyldige inte anses ha åtnjutit rättssäkerhetsgarantierna enligt artikel 6:1 i Europakonventionen. Europadomstolen framhåller regelmässigt att det åligger konventionsstaterna att organisera sitt domstolsväsende så att förpliktelserna enligt Europakonventionen uppfylls. Perioder av inaktivitet hos myndighet eller domstol, dvs. liggtider, kritiseras särskilt av Europadomstolen.

För det fall det inhemska rättsväsendet i ett enskilt fall anser att handläggningstiden är oskäligt lång, kan Skatteverket eller domstolen efterge påfört skattetillägg.

För det fall det inhemska rättsväsendet i ett enskilt fall inte uppmärksammar en oskäligt lång handläggningstid (och då särskilt perioder av inaktivitet) eller anser att handläggningstiden är skälig, kan den skattskyldige anhängiggöra ett klagomål hos Europadomstolen.

Inrättandet av det nya Skatteverket reser en rad frågor av såväl praktisk som principiell natur. Kommer den nya organisationen medföra att fler deklarationer kommer att bli granskade? Kommer möjligheten till specialisering av arbetsuppgifter medföra att granskningen blir djupare och ”tuffare”? Kommer fördjupad granskning att medföra att fler skattskyldiga behöver anlita skatterättsligt biträde eller ombud?

Skälen för att inrätta en ny skattemyndighet är att effektivisera organisationen, att öka flexibiliteten, att möjliggöra ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser och att öka satsningarna vad gäller bl.a. skattekontroll. Med all sannolikhet kommer således den nya organisationen att medföra att fler deklarationer kommer att granskas, vilket i sin tur troligtvis medför att skattskyldiga kommer att drabbas av taxeringshöjningar och skattetillägg i större utsträckning än idag.25 Möjligheten till specialisering av arbetsuppgifter kan vidare medföra en ökad risk för att många taxeringshöjningar avser svåra skatterättsliga frågor. Efterfrågan av skatterättsliga biträde och ombud torde därför öka.

En ökning av antalet taxeringshöjningar kommer vidare med all sannolikhet att medföra att även antalet överklaganden ökar. Förvaltningsdomstolarna kommer således att få pröva fler mål jämfört med i dag.

Redan i dag förekommer mycket långa handläggningstider – ca fyra år (mediantid) innan ett ärende passerat Skatteverket, länsrätt och kammarrätt. Många ärenden kan ta längre tid att avgöra. Det finns exempel på nyss avslutade ärenden som rör taxeringsår över tio år bakåt i tiden. Den viktigaste orsaken till tidsutdräkt är rena liggtider. Detta gäller särskilt i domstolarna. Stora målbalanser som bildats genom åren förhindrar en smidig genomströmning i många domstolar. De långa liggtiderna förklaras av stora balanser av skattemål som är klara för avgörande och att skattemålen hör till de lägst prioriterade målen. När ett ärende har kommit så långt att det bedöms som klart för avgörande läggs det åt sidan till förmån för äldre mål, dvs. i princip de äldsta målen i balansen. Utöver detta finns olika effektivitetsproblem.26

Med hänsyn till att domstolsväsendet redan idag befinner sig i ett ekonomiskt besvärligt läge och att domstolsväsendet kommer att få 50 mkr istället för begärda 170 mkr fr.o.m. 2004 i höjning av anslagsmedel, kommer domstolsväsendet troligtvis – i enlighet med tidigare nämnd skrivelse till regeringen – att vidta neddragningar. Neddragningarna i form av bl.a. uppsägningar kommer att drabba den enskilde medborgaren direkt genom ännu längre handläggningstider. Eftersom skattemål är oprioriterade finns det risk för att handläggningstiderna (och då särskilt liggtiden) av just dessa mål kommer att öka. En sådan utveckling ter sig från rättssäkerhetssynpunkt skrämmande och framstår som helt orimlig för både enskilda personer och företag. En långvarig ovisshet om utgången av skatteprocessen kan vidare verka hämmande på berörda näringsverksamheter.

Min slutsats är att kombinationen ett nytt Skatteverk – med fler skattetvister som följd – och domstolsväsendets alltmer Underfinansierade verksamhet kan medföra en ökad risk för att handläggningstiderna i mål om skattetillägg blir oskäligt långa. Detta medför att Sverige kan få svårigheter med att upprätthålla de i artikel 6:1 i Europakonventionen uppställda rättssäkerhetsgarantierna; rätten till rättegång inom skälig tid och rätten till att effektivt åtnjuta sin rätt till domstolsprövning.

Annica Axén Linderl

Annica Axén Linderl är skattejurist och arbetar med skatteprocess på Ernst & Young AB.

De nya skattetilläggsbestämmelserna innebär enligt regeringen att möjligheterna för Skatteverket och domstolar att göra nyanserade bedömningar av frågan om skattetillägg i varje enskilt fall har utökats. Trots detta tror jag med hänsyn till fördelarna med den nya organisationen att det finns en ökad risk för att även antalet påförda skattetillägg kommer att öka. Skatteverket och domstolar skall redan idag i sin tillämpning av skattetilläggsreglerna verkligen i varje enskilt fall göra en nyanserad och inte alltför restriktiv bedömning av om förutsättningar finns för att undanröja eller efterge skattetillägget, i och med Regeringsrättens uttalande i Rå 2000 ref. 66 I och Europadomstolens uttalande i domarna mot Sverige den 23 juli 2002. Av RSV Rapport 2002:14, Om tillämpning av skattetillägg och skattekontrollens preventiva effekt s. 77 ff. framgår att utvärderingsenheten på RSV (nu Skatteverket) anser att handläggarna pga. tidsbrist och bristande kunskaper felaktigt inte påför skattetillägg vid oriktig uppgift och att handläggarna tillämpar befrielsegrunderna felaktigt eller för generöst. Möjligheten till bättre utnyttjande av tillgängliga resurser och specialisering av arbetsuppgifter torde medföra att antalet skattetillägg kan ökas.

Riksrevisionsverkets rapport, Tiden i tvistiga skatteärenden, PRV 2002:18 s. 9 ff.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...