I den återkommande avdelningen Skattenytt Internationellt är det allmänna syftet att spegla internationella skattenyheter. Avsikten är att i såväl kortare som längre notiser referera och analysera nyheter på det internationella skatteområdet. Det kan vara nyheter med internationell anknytning i intern svensk skatterätt och i främmande rättsordningar samt nyheter inom rättsområdena skatteavtalsrätt och EG-rätt. Jag tar tacksamt emot synpunkter på både innehåll och urval (Mattias Dahlberg, Handelshögskolan i Stockholm, Rättsvetenskapliga institutionen, Box 6501, 113 83 Stockholm. E-post: mattias.dahlberg@hhs.se).
1 Sverige
Finansdepartementet har utarbetat Promemoria om undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift (dnr Fi2003/6617). I promemorian föreslås lagändringar föranledda av rådets direktiv (2003/49/EG) om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater. Svensk lagstiftning föranledd av direktivet föreslås träda i kraft den 1 juli 2004 och tillämpas på ersättningar som hänför sig till tiden efter utgången av år 2003. Bakgrunden är att Ekofin-rådet den 3 juni 2003 beslutade att anta det s.k. skattepaketet, vari ingår uppförandekodexen för företagsbeskattning, sparandedirektivet och det ifrågavarande direktivet om beskattning av gränsöverskridande ränte- och royaltybetalningar mellan närstående företag i olika medlemsstater.
Det är endast i förhållande till royaltybetalningar som Sverige upprätthåller beskattningsanspråk, 6 kap. 11 § IL jämförd med 13 kap. 11 § IL, vilket föranleder ändrad lagstiftning. När det gäller räntor som utbetalas från en näringsverksamhet i Sverige till mottagare hemmahörande i andra stater sker ingen beskattning i Sverige, inte heller uttas någon källskatt. Det är vad gäller royaltybetalningar som förändringar i svensk rätt erfordas. I ett nytt 6a kap. IL stadgas (2 §) att en begränsat skattskyldig juridisk person inte är skattskyldig för royalties om vissa villkor är uppfyllda. Vad gäller betalare och mottagare hänvisas bl.a. till en särskild förteckning med godkända associationsformer. Med det nödvändiga kravet på intressegemenskap avses (6 §) antingen att ett av företagen direkt eller indirekt innehar minst 25 procent av kapitalet i det andra företaget, eller att minst 25 procent av kapitalet i båda företagen direkt innehas av ett annat företag som hör hemma i en stat som är medlem i EU. Bortfallet av svensk skatt på royaltybetalningar uppskattas bli mycket litet.
Det är värt att notera att det i promemorian inte föreslås någon förändring av den internrättsliga metoden för att i svensk rätt beskatta royalties till begränsat skattskyldiga. I SOU 1999:79 Källskatt på utdelning och royalty till begränsat skattskyldiga (avgiven i juni 1999) föreslogs införandet av en källskatt på royalties till begränsat skattskyldiga. I den aktuella promemorian noteras att 6 kap. 11 § IL fortfarande uttrycker den s.k. delaktighetstanken (prop. 1927:213 s. 261 f): den utländske mottagaren av royalties från Sverige anses delaktig i den verksamhet som bedrivs av utbetalarens näringsverksamhet och där därigenom ett ”eget” fast driftställe i Sverige. Enligt min mening är det fortfarande motiverat att införa den förenkling av beskattning av royalties som föreslogs i SOU 1999:79, även om det nu är så att det svenska skatteavtalsnätet och EG-direktivet kraftigt begränsar det svenska skatteuttaget på royaltybetalningar till utlandet.
2 OECD och EU
OECD fortsätter arbetet mot skadlig skattekonkurrens. Numera är det fem stater som av OECD betecknas som ”icke samarbetsvilliga” skatteparadis, dvs. har ett skattesystem som inte anses acceptabelt: Andorra, Liberia, Liechtenstein, Marshall-öarna och Monaco. Redan före publiceringen av 2000 års ”Progess report” ansåg OECD följande stater som samarbetsvilliga eftersom de utfäst sig att vidta åtgärder för att motverka skadlig skattekonkurrens: Bermuda, Cayman Islands, Cypern, Malta, Mauritius och San Marino. Därefter har åtaganden att motverka skadlig skattekonkurrens också avgivits av: Anguilla, Antigua och Barbuda, Aruba, Bahamas, Bahrain, Belize, British Virgin Islands, Cook Islands, Dominica, Gibraltar, Grenada, Guernsey, Isle of Man, Jersey, Montserrat, Nauru, Nederländska Antillerna, Niue, Panama, Samoa, Saint Christopher (Saint Kitts) och Nevis, Saint Lucia, Seychellerna, Saint Vincent och Grenadinerna, Turks & Caicos, US Virgin Islands samt Vanuatu. I OECD:s ögon får man väl förmoda att de jurisdiktioner som har ordet ”Saint” i statsnamnet numera gör skäl för det! Härutöver har OECD av olika skäl förklarat att Barbados, Maldiverna och Tonga inte utgör skatteparadis. När det gäller Barbados är skälet att den staten i bl.a. dubbelbeskattningsavtal har förbundit sig att utbyta upplysningar med andra stater, se t.ex. artikel 27 i 1991 års skatteavtal mellan Sverige och Barbados (SFS 1991:1510).
I februari 2004 publicerar OECD en lägesrapport om organisationens arbete mot skadlig skattekonkurrens, vilken kommer att behandlas i senare nummer av Skattenytt.
Arbetet mot skadlig skattekonkurrens bedrivs ju som bekant också av EU. Den 3 juni 2003 antog EU skattepaketet som innehåller spardirektivet, ränta/royalty-direktivet och uppförandekodexen mot skadlig skattekonkurrens. Genomförandet av spardirektivet (2003/48/EG) är dock förbundet med villkor (Artikel 17) om att bl.a. Schweiz från den 1 januari 2005 tillämpar bestämmelser liknande dem i spardirektivet. Det krävs vidare (Artikel 17) att medlemsstaters territorier i bl.a. Västindien går med på ett automatiskt utbyte av information på sätt som föreskrivs i direktivet. I Tax Notes International (Feb. 3, 2004) rapporteras det om alltjämt hårdnackat motstånd från både Schweiz och Cayman Islands (Storbritannien). Det är nog inte fel att säga att EU:s skattekonkurrensprojekt – trots antagandet av ”skattepaketet” förra året – för tillfället står och väger.
Mattias Dahlberg