Skattenytt nr 10 2005 s. 620

Slopad revisionsplikt i små aktiebolag

1 Bakgrund

Svenskt Näringsliv (SN) har tagit upp en diskussion om slopad revisionsplikt. Utgångspunkten är det uppdrag som SN lämnat till professorerna Per Thorell och Claes Norberg att undersöka varför vi i Sverige i detta avseende avviker på ett så markant sätt från omvärlden. Finns det någon förklaring till det och i så fall vilken?

Thorells och Norbergs rapport Revisionsplikten i små aktiebolag, mars 2005, presenterades på ett seminarium den 17 mars 2005. Därefter har det pågått en debatt i olika media, bl.a. i Dagens Industri och FAR:s tidning Balans. Den 22 juni lämnade SN en begäran till Justitiedepartementet om översyn av revisionsplikten med inriktning att det skall införas en möjlighet till undantag från revisionsplikt.

Bakgrunden till SN:s agerande är att alltfler länder i vår omgivning avskaffar revisionsplikten i småföretag. England har under en tioårsperiod stegvis gått mot slopad revisionsplikt för små bolag och har nu nått gränsen för när EU-reglerna hindrar undantag från revisionsplikt. Inom de ”gamla” EU-länderna har de nordiska länderna varit unika genom revisionsplikt även för småföretag. Finland, som har vissa lättnader för de små bolagen genom att tillåta lekmannarevisorer i vissa fall, har förslag om frivillig revision på gång och även i Danmark har det kommit förslag om slopad revisionsplikt för småföretag.

I England har man en uttalad regleringsfilosofi som är en del av ett mer omfattande program som syftar till kostnadsminskningar för små och medelstora företag (SME) för att stärka deras konkurrenskraft. Ett sätt att minska kostnaderna för företag är att förenkla regelverken eller ta bort regler som leder till kostnader för företagen. Regleringsfilosofin bygger på att om inte nyttan av en tvingande regel kan visas överstiga de kostnader regeln för med sig (cost-benefit analys) så avskaffas regeln. Regleringsfilosofin bygger vidare på att regeringens politik bl.a. avseende regleringar skall grundas på empiriskt baserade genomgångar av aktuella områden.

Det finns även behov av en förändrad regleringsfilosofi i Sverige. SN anser att regelförändringar nu måste ske med det primära syftet att förenkla för företagen. Den regleringsfilosofi som finns i England är en bra förebild för detta. Frågan om slopad revisionsplikt för små företag är ett exempel på en regelförändring som bör följas av många fler på olika områden.

2 Revisionsplikten

2.1 Definitioner

På redovisnings- och revisionsområdet är EU:s definition av småföretag ett företag med färre än 50 anställda och med en omsättning understigande 7,3 miljoner euro (65,7 miljoner kronor) eller en balansomslutning understigande 3,65 miljoner euro (32,8 miljoner kronor).

I Sverige finns idag ingen definition på redovisnings- och revisionsområdet av småföretag. I Bokföringsnämndens förenklingsarbete har företagen delats in i fyra kategorier. Den första kategorin är enskilda näringsidkare och handelsbolag med en omsättning som understiger 3 miljoner kronor. Den gränsen har Thorell och Norberg använt som definition för mikroföretag – en definition som även SN använder.

Det finns cirka 250.000 aktiebolag i Sverige i dag. Ett betydande antal av dessa har inga anställda eller är vilande. Det kan röra sig om cirka 25 procent av bolagen. Av övriga bolag är uppskattningsvis cirka 140–150.000 mikroföretag.

2.2 Gällande regler

Alla aktiebolag måste ha en kvalificerad revisor, dvs. en auktoriserad eller godkänd revisor. Vissa större aktiebolag skall ha en auktoriserad revisor eller godkänd revisor med revisorsexamen. Detta gäller bolag med en balansomslutning överstigande 1.000 prisbasbelopp och med fler än 200 anställda, eller om bolaget är börsnoterat. Detta krav kan också uppställas i andra bolag om minst 10 procent av ägarna begär det.

Kravet på kvalificerad revision (revisionsplikt) i alla aktiebolag infördes 1983. Motivet till införandet av revisionsplikt härstammade från en PM från BRÅ (PM 1978:2, Revisorns verksamhet) där det hävdades att det inte var bolag med revisionsplikt som var mest utsatta när det gällde ekonomisk brottslighet. Det var i stället ofta små bolag med litet aktiekapital som bildats för att ge grundaren frihet från personligt betalningsansvar och en skylt utåt.

Frågan om revisionsplikt har sedan berörts men inte vidare utretts av flera statliga utredningar. Senaste gången som revisionsplikten som sådan direkt var föremål för överväganden var i Aktiebolagskommitténs arbete. Kommittén föreslog ingen ändring i regelverket men konstaterade kortfattat och utan egen analys att såväl ägarna som det allmänna hade behov av en kompetent kontroll av bolagen. Man hänvisade till 1983 års lagstiftning och anförde samma argument som då, nämligen att revisionsplikten var av stor betydelse för bekämpning av ekonomisk brottslighet och kunde vara till stor nytta för ägarna för att uppmärksamma ekonomiska problem (inte minst i de mindre bolagen).

2.3 Revisionens innehåll

Upprinnelsen till bolagsrevision var främst ägarnas behov av kontroll över bolagsledningens förvaltning av bolagets verksamhet, vilket manifesteras av att det är bolagsstämman som väljer revisorer. Revision i Sverige anses dock inte bara utföras för ägarnas räkning utan även för andra intressenter såsom samhället, anställda och övriga borgenärer. Det är en tämligen vid intressentmodell.

Innehållet i lagstadgad revision är detsamma oavsett storleken på aktiebolag och sammansättningen av intressentkretsen. Samma oberoendekrav på revisorer ställs i samtliga aktiebolag. Skärpningar av kraven på oberoende får även genomslag vid revision i SME. Detta är en konsekvens av revisionsplikten. Sverige skiljer sig här från de EU-länder som undantar dessa företag från revisionsplikt.

Revisionens kärnområde är granskning av räkenskaper. Detta är utgångspunkten internationellt. I Sverige ingår dock även förvaltningsrevision i den lagstadgade revisionen. Den har internationellt endast motsvarighet i Finland.

2.4 Intressentkretsen

Ägarna behöver underlag för att kunna utvärdera företagsledningens prestation. Årsredovisningen har stor betydelse. Revision syftar till att öka tilltron till informationen i årsredovisningen. Därutöver kan ägarna även ha nytta av en förvaltningsrevision. Ägarnas nytta av revision i det konkreta fallet varierar dock. Det är först om ett företag har mer än en ägare som revisionen fyller sin funktion. Det är således bara när bolaget har ägare som inte ingår i företagsledningen eller styrelsen – och således saknar insyn – som det har nytta av revision.

Bolagsledningen ser vanligtvis positivt på revision eftersom den hjälper till att kontrollera räkenskaperna och bokföringssystemen, bidrar till att undvika bedrägerier och tillför trovärdighet till den externa informationen till gagn för olika intressenter. Det gäller främst banker och andra långivare men också, fast i mindre utsträckning, leverantörer.

I SME har årsredovisning och revision som regel ingen eller underordnad betydelse för ägarnas vilja att göra kapitalinsatser. I dessa företag är det kreditgivarna som är den individuellt största och mest betydelsefulla intressenten till redovisningsinformationen. Banker och kreditgivare har som regel en mycket positiv syn på att räkenskaperna skall vara reviderade.

Skatteverket har ett intresse av att företagens bokföring är i god ordning. Såvitt är känt har dock inga offentliga utvärderingar gjorts av nyttan av reviderade räkenskaper kontra oreviderade räkenskaper för skattekontrollen.

När skyldigheten för revisorer att anmäla brott infördes var det enligt förarbetena ett utflöde av revisorns uppgift att bevaka olika intressenters intressen i bolaget, men även att den skulle vara ett betydelsefullt medel i kampen mot ekonomisk brottslighet. Det gjordes inte någon konsekvensanalys eller uppskattning av vilka effekter man förväntade sig när anmälningsskyldigheten infördes.

2.5 Kostnader

I Thorells och Norbergs rapport har kostnaden för att revidera ett mikroföretag (3 miljoner kronor i omsättning, se definition ovan) beräknats till cirka 10.000 kronor per år. De samhällsekonomiska kostnaderna har beräknats uppgå till minst 2 miljarder kronor. Kostnader som sannolikt kommer att stiga med cirka 30 procent på grund av nya revisionsstandarder.

3 Internationella regler

3.1 EG-rätten

Artikel 51 i EG:s fjärde bolagsdirektiv föreskriver obligatorisk revision av företagens årsbokslut och granskning av förvaltningsberättelsen. Direktivet är tillämpligt på aktiebolag eller motsvarande. Medlemsländerna har dock rätt att undanta småföretag från revisionsplikt (högst 50 anställda, 7,3 miljoner euro i omsättning, 3,65 miljoner euro i balansomslutning). För att ett företag skall undantas måste två av tre gränsvärden understiga gränsvärdena i direktivet.

Samtliga ”gamla” EU-länder utom de nordiska gör undantag från revisionsplikt för företag som omfattas av fjärde bolagsdirektivet. Utnyttjandet av undantaget varierar i förhållande till maximalt tillåtna gränsvärden enligt EG-direktivet. Några länder, framför allt Luxembourg, Nederländerna och England, ligger nära eller på maximalt tillåtna gränsvärden.

I Finland har det lagts fram förslag om att avskaffa revisionsplikten i små aktiebolag. En proposition väntas under 2005. I Danmark har Erhvervs- og Selskabsstyrelsen presenterat en rapport i samma fråga (Rapport om revisionspligten för B-virksomheder (små selskaber). Marts 2005). Rapporten indikerar att kostnaden för småföretagens revision även i Danmark ligger runt 2 miljarder kronor. Rapporten avses ligga till grund för förenklingsförslag i form av lagstiftning under hösten 2005.

3.2 England

England är särskilt intressant när det gäller slopandet av revisionsplikt eftersom man haft sådan och avskaffat den stegvis. Thorell och Norberg har därför i sin rapport särskilt undersökt förhållandena där. Här följer en sammanfattning ur rapporten.

  • Revisionsplikten för mindre aktiebolag togs bort 1993 i England. Därefter har gränserna för undantag höjts tre gånger. I dag ligger undantaget på den maximala EU-nivån.

  • Undantaget bygger på en uttalad regleringsfilosofi för småföretag, som innebär att om inte nyttan av en tvingande regel kan visas större än de kostnader regeln för med sig så avskaffas regeln.

  • Uppskattningar indikerar att kostnader för revision i ett SME kan beräknas till 1 000 pund i revisionsarvode och 1.000 pund i hanteringskostnader för företaget.

  • I dagsläget är cirka 900.000 aktiebolag undantagna från revision. Beräkningar tyder på att i grova drag 60–70 procent av de undantagna företagen utnyttjar undantaget. Sannolikt är utnyttjandegraden betydligt högre bland mikroföretagen.

  • Intressenternas inställning till revisionsplikt är splittrad. Banker och skattemyndigheten är typiskt sett för revisionsplikt.

  • Också bland revisorerna och revisorsorganisationerna är uppfattningarna blandade.

  • Negativa effekter på grund av undantag från revisionsplikt har diskuterats i England. Det är samma synpunkter som också aktualiseras i Sverige (fel i bokföringen, bedrägerier, skattebortfall, brott, negativa effekter på revisionsbranschen m.m.). Det förefaller dock inte finnas empiriskt material som tyder på att farhågorna har infriats.

  • Regeringens inställning är tydlig – nyttan av revisionsplikt anses inte uppväga kostnaderna.

4 Slutsats

Den lagstadgade revisionen i Sverige är mer omfattande än i andra länder genom att den även omfattar förvaltningsrevision. Innehållet i revisionen är detsamma oavsett storleken på aktiebolaget. En konsekvens av revisionsplikten är att det gäller samma krav på oberoende vid revision i såväl stora som små aktiebolag i Sverige. Aviserade skärpningar av oberoendekraven både internationellt och i Sverige får därför genomslag i svenska SME. I ett land som inte har revisionsplikt för SME uppkommer inte detta problem.

Vad gäller nyttan av revisionsplikt måste man skilja mellan nyttan av en revisionsplikt hos olika intressenter. Det är lätt att konstatera att ägarna och bolagsledningen, som i många mikroföretag är samma person, inte har någon nytta av en revisionsplikt. Om man vill ha revision kan man frivilligt välja den. Minoritetsägare kan ges möjlighet att påkalla revision i bolag som är undantagna från revisionsplikt.

Om banken kräver revision för att lämna kredit kommer denna till på frivillig väg. Leverantörer liksom banker använder sig i betydande utsträckning av uppgifter från kreditupplysningsföretag om betalningsanmärkningar m.m. som grund för sina beslut.

Det är samhället som är den intressent som har mest att vinna på revisionsplikt. Förklaringen är att kostnaderna drabbar bolaget. Det är dock, som framgår av Thorells och Norbergs rapport, ytterst osäkert vilka fördelarna är med revisionsplikt. Den som har för avsikt att undanhålla skatt eller begå brott låter sig knappast hindras av revisionsplikten. Belysande för detta är Ekobrottsmyndighetens s.k. restaurangprojekt som ekorevisorn Sigurd Elofsson redogjorde för vid SN:s seminarium om slopad revisionsplikt den 17 mars. Han refererade till projektet som ett exempel på ett lyckat samarbete mellan revisorer och Ekobrottsmyndigheten samtidigt som han medgav att det inte var någon skillnad vad gällde brottslighet mellan företagen som hade extern revisor och de som saknade detta. (Reportage i tidningen Balans nr 3, mars 2005).

För det fall den som har för avsikt att begå brott ändå skulle se revisionsplikten som ett hinder finns andra företagsformer att bedriva verksamheten i, som inte har revisionsplikt.

För Skatteverket är det givetvis av stort värde att räkenskaperna är god ordning. Några offentliga utvärderingar av nyttan av revision står inte att finna och med tanke på undantagen för revisionsplikt i andra länder borde inte revisionsplikten vara avgörande för kvaliteten på företagens uppgiftslämnande vid beskattningen. Det viktiga för skattekontrollen borde framför allt vara att deklarationsuppgifter och redovisning innehåller så få fel som möjligt.

En fråga som aktualiseras om man inte har revisionsplikt i mikroföretag är om det behövs andra kontroller och tjänster som ersätter revisionen. I England har funnits ett krav på översiktlig revisorsgranskning när undantaget infördes. Den avskaffades dock efter några år då den inte ansågs behövas. I Tyskland finns system med legitimering av vissa rådgivare. Sådana tjänster skulle kunna utvecklas om revisionsplikten avskaffades.

De samhällsekonomiska kostnaderna är som ovan framhållits väsentliga – cirka 2 miljarder kronor. Vid avskaffande av revisionsplikten skulle företagen i stället kunna köpa skräddarsydda tjänster som passade deras behov. En ny marknad för revisorer, redovisningskonsulter m.fl. skulle kunna växa fram. Svenska småföretag har inte råd att betala för tjänster man inte efterfrågar och inte behöver när deras konkurrenter i omvärlden är befriade från detta.

Riksrevisionen har i rapporten RiR 2004:23, s. 51 konstaterat att arbetet med regelförenklingar inom Regeringskansliet i dag domineras av att kontrollera regelförändringar som genomförs av andra skäl än att förenkla för företag. Riksrevisionen rekommenderar därför att insatserna med att förändra befintliga bestämmelser med det primära syftet att förenkla för företag måste öka.

Vad som behövs är alltså materiella ändringar i det befintliga lagverket för att åstadkomma verkliga regelförenklingar. Slopad revisionsplikt är ett utmärkt projekt att, med den engelska regleringsfilosofin som utgångspunkt, påbörja ett betydelsefullt förenklingsarbete.

Kerstin Nyquist är skattejurist vid Svenskt Näringsliv.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...