Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Enskild näringsverksamhet – makes privatbostadsfastighet

Lokalutgifter som en enskild näringsidkare har för makes privatbostadsfastighet dras av i form av utgifter för vatten, el, värme m.m. Avdrag medges inte för hyra till maken. (Nr 15/06, 2006-05-04, dnr 131 273882-06/111)

Kommentar: Uttrycket ”sin bostad” i 16 kap. 34 § IL avser enligt Skatteverkets uppfattning den fastighet där näringsidkaren bor. Han behöver däremot inte äga fastigheten. Bestämmelsen ska därför tillämpas oavsett om det är näringsidkaren eller dennes make som äger villafastigheten. En hyra som näringsidkaren betalar till sin make blir då inte avdragsgill.

Avdrag för utgifter på grund av skalbolagsreglerna i 25 a och 49 a kap. IL

Skatteverkets bedömning är att utgifter för att

•  avgöra om de avyttrade andelarna är hänförliga till ett skalbolag,

•  upprätta skalbolagsdeklarationer, och

⇒ ställa säkerheter

inte är avdragsgilla.

Utgifter för att upprätta särskilda bokslut är, enligt Skatteverkets bedömning, endast avdragsgilla i den utsträckning sådana utgifter, skalbolagsreglerna förutan, ändock skulle komma till stånd.(Nr 16/06, 2006-05-09, dnr 282961-06/111)

Kommentar: Eftersom kostnaden för ställande av säkerhet inte anses avdragsgill är givetvis den ersättning enligt 11 kap. 12 § andra stycket skattebetalningslagen som erhålls av staten om säkerheten inte behöver tas i anspråk inte skattepliktig.

Sambandet likvida medel – expansionsfonder i enskild näringsverksamhet

Sådana likvida medel som behövs när enskild näringsidkare ökat sin expansions-fond eller som behövs för att undvika tvångsmässig återföring av hela eller delar av expansionsfonden ska skattemässigt anses tillhöra verksamheten, vilket innebär att de inte heller ska förmögenhetsbeskattas. (Nr 17/06, 2006-05-12, dnr 131 247175-06/111)

Kommentar: Om en enskild näringsidkare har en pågående process kring överlikviditet i sin näringsverksamhet och han inte har gjort någon avsättning till expansionsfond torde inget hindra honom från att begära omprövning och yrka avdrag för avsättning till expansionsfond med valfritt belopp. I synnerhet om han har stora avsättningar till periodiseringsfonder kan det vara ett sätt att undvika såväl negativ räntefördelning som förmögenhetsskatt.

Konsultutgifter för att undgå konkurrensskadeavgift

Skatteverkets bedömning är att konsultutgifter för att undgå konkurrensskadeavgift p.g.a. otillåtna prisöverenskommelser är avdragsgilla för det företag som berörs. (Nr 17/06, 2006-05-18, dnr 131 305368-06/111)

Kommentar: Själva konkurrensskadeavgiften är ej avdragsgill enligt 9 kap. 9 § IL (offentligrättslig sanktionsavgift) men Skatteverket motiverar avdragsrätten för utgifter för att undgå konkurrensskadeavgift med att dessa kan vara starkt knutna till företagets förvärvande och bibehållande av inkomster.

Räntefördelning första räkenskapsåret?

Övertaget sparat räntefördelningsbelopp får inte medräknas i kapitalunderlaget för räntefördelning övertagandeåret oavsett om näringsverksamheten hos övertagaren är nystartad eller inte. Räntefördelning får över huvud taget inte göras startåret eftersom det då inte fanns några tillgångar eller skulder i näringsverksamheten vid föregående beskattningsårs utgång. (Nr 17/06, 2006-05-19, dnr 131 315797-06/111)

Kommentar: Den delen av ställningstagandet som handlar om att räntefördelning inte får göras startåret bör, enligt Skatteverkets uppfattning, tillämpas först från och med 2007 års taxering eftersom man i 2006 års upplaga av Handledning för beskattning och förmögenhet framfört en annan uppfattning.

Balansposter som omfattas av 14 kap. 3 § IL (Även redovisningsfråga)

I 14 kap. 3 § IL finns bestämmelser om tidpunkten för rättelse av bokslutsfel i balansposter. Bestämmelserna är tillämpliga på materiellt kopplade balansposter, dvs. poster för vilka beskattningstidpunkten helt eller delvis bestäms av god redovisningssed. Egenupparbetade immateriella tillgångar omfattas dock inte av bestämmelserna i 14 kap. 3 § IL. Det är inte någon skillnad mellan paragrafens första och andra stycke vad gäller vilka balansposter som omfattas av respektive stycke. Rättelse av fel i redovisade balansposter i enlighet med 14 kap. 3 § första stycket ska normalt ske för det senaste beskattningsåret även om felet uppstått tidigare. Någon tillämpning av 14 kap. 5 § första meningen blir då inte aktuell eftersom justering med stöd av denna endast kan göras för det beskattningsår som felet är hänförligt till. (Nr 18/06, 2006-05-19, dnr 131 319080-06/111)

Överavskrivning av inventarier och restvärdeavskrivning

Vid övergång från räkenskapsenlig avskrivning till restvärdeavskrivning ska i avskrivningsunderlaget ingå oavskrivet värde av tidigare överavskrivningar. (Nr 19/06, 2006-05-24, dnr 131 330742-06/111)

Kommentar: Skatteverket anser att det oavskrivna värdet ska inräknas i inventariernas skattemässiga värde vid föregående beskattningsårs utgång. Något alternativt sätt att behandla den oavskrivna värdet finns inte enligt verket.

Fastighetsbeskattning av allmännyttig ideell förening/trossamfund

En allmännyttig ideell förening/registrerat trossamfund är inte skattskyldig för fastighetsinkomster från egen fastighet om den till övervägande del har använt fastigheten för främjande av sitt allmännyttiga ändamål, genom att själv använda den eller genom att upplåta den utan ersättning eller mot ersättning som uppenbart understiger marknadsmässig hyra. Skattebefrielsen omfattar även fastighetsinkomster från uthyrning som är marknadsmässig om inkomsten huvudsakligen har naturlig anknytning till föreningens/trossamfundets allmännyttiga ändamål. Detta gäller oavsett vilka byggnadstyper fastighetens byggnader är indelade i och oavsett om de har åsatts taxeringsvärde eller inte, t.ex. hyreshus eller specialbyggnad. (Nr 21/06, 2006-06-15, dnr 131 330665-06/111)

Medlemsavgift – skattefri motionsförmån?

Av arbetsgivaren betald medlemsavgift i förening är skattepliktig förmån för den anställde även om medlemsavgiften är en nödvändig förutsättning för att utöva enklare slag av motion. (Nr 15/06, 2006-04-28, dnr 131 233241-06/111)

Kommentar: Om arbetsgivaren även ersatt den anställdes utlägg till föreningen för motionsaktiviteter kan denna ersättning utgöra skattefri personalvårdsförmån.

Kommunala arbetsmarknadsinsatser till ungdomar – fråga om arbetsgivaravgifter

De ersättningar som en kommun betalar ut till arbetslösa ungdomar enligt bestämmelserna i lagen om arbetsmarknadspolitiska program ska inte utgöra underlag för arbetsgivaravgifter. Ersättningar som en kommun betalar ut till skolungdomar under s.k. feriepraktik är att anse som ersättning för arbete och ska därför vara underlag för arbetsgivaravgifter för kommunen. (Nr 18/06, 2006-05-05, dnr 131 285942-06/111)

Valkandidater, kampanjbidrag, kostnader och sociala avgifter

Ekonomiskt bidrag till valkandidat för att användas i valkampanj är skattepliktig inkomst av tjänst och är underlag för socialavgifter. Kostnader hänförliga till sådan verksamhet är avdragsgilla. (Nr 20/06, 2006-06-13, dnr 131 347575-06/ 111)

Kommentar: Ställningstagandet gäller såväl den som kandiderar för första gången som den som kandiderar för omval. Ställningstagandet torde dessutom innebära att om man erhåller ett kampanjbidrag och utgifterna för valkampanjen överstiger bidraget, blir underskottet avdragsgillt mot övriga tjänsteinkomster och detta oavsett om man blir vald eller inte

Uppskovsavdrag – Uppförande av småhus på annans mark som ersättningsbostad

Uppförande av småhus på annans mark kan utgöra förvärv av ersättningsbostad. Förvärvet anses ha skett vid utgången av året före det år som byggnaden fastighetstaxerats som småhus. Även en s.k. husbåt kan utgöra en godtagbar ersättningsbostad om husbåten vid fastighetstaxeringen är ett småhus. (Nr 20/06, 2006-05-31, dnr 131 303880-06/111)

Kapitalvinst/Uppskov – flera bostadsrätter används som en bostad

En bostadsrätt som i föreningens lägenhetsbeteckning utgör en lägenhet, 9 kap. 8 § BRL, kapitalvinstbeskattas för sig vid en avyttring. Uppskov med beskattning av kapitalvinst medges inte för mer än en kapitalvinst, vilket innebär att endast en bostadsrätt kan vara ursprungs- respektive ersättningsbostad. Detta gäller även när flera bostadsrätter nyttjas som en bostad. (Nr 21/06, 2006-06-16, dnr 131 376035-06/111)

Kommentar: Om det av folkbokföringen inte framgår i vilken av de berörda bostadsrätterna som den skattskyldige är folkbokförd, får denne välja vilken av de enskilda bostadsrätterna som ska utgöra ursprungsbostad respektive ersättningsbostad.

Kapitalvinst – sammanläggning eller uppdelning av bostadsrätt

Överlåtelse av bostadsrätter till bostadsrättsförening är avyttring. Kapitalvinstbeskattning sker även om bostadsrätterna sammanläggs och bildar en ny bostadsrätt som upplåts till överlåtaren (byte). Ersättningen för överlåtna bostadsrätter utgörs av marknadsvärdet på den nya bostadsrätten. Vid kapitalvinstberäkningarna fördelas ersättningen på överlåtna bostadsrätter efter hur deras marknadsvärde förhåller sig till varandra. (Nr 21/06, 2006-06-19, dnr 131 380192-06/111)

Bostadsrätt – kapitaltillskott för ny-, till- eller ombyggnad

Kapitaltillskott för ny-, till eller ombyggnad ska för att ingå i omkostnadsbeloppet för bostadsrätten ha utdebiterats, inbetalts och använts för ett visst bestämt byggnadsarbete. (Nr 21/06, 2006-06-19, dnr 131 380198-06/111)

Kommentar: T.o.m. 1991 års taxering framgick det direkt av lagtexten i 36 § anv. p. 2 c sjunde stycket KL att ett tillskott för förbättringsarbeten ska, för att ingå i omkostnadsbeloppet, bl.a. ha utdebiterats för ett bestämt ändamål. Formuleringen i fråga togs bort i samband med skattereformen. Ställningstagandet synes innebära att förbättringsutgifter som initialt finansieras med lån och sedan amorteras med ansamlade medel ökar anskaffningsutgiften för andelen i bostadsrättsföreningen medan direktfinansiering med ansamlade medel av motsvarande utgifter inte ökar anskaffningsutgiften för andelen.

Tillämpning av regeln om skattebefrielse för ombordanställda

Bedömningen av om fartyget ”huvudsakligen går i oceanfart”, som det anges i 3 kap. 12 § IL, ska göras för varje tjänstgöringsperiod ombord. Med ”huvudsakligen” avses cirka 75 procent. (Nr 16/06, 2006-04-12, dnr 131 710684-05/111)

Ska utgivet Marie Curie-stipendium tas upp till beskattning enligt 11 kap. 46 § IL?

(Nr 17/06, 2006-04-28, dnr 131 266360-06/111)

Efterskottsbetalningar till utländska nyckelpersoner m.fl.

Lön och andra ersättningar till utländska nyckelpersoner m.fl. som avser treårsperioden men som är disponibla första efter det att denna tidsperiod passerat ska omfattas av de skattelättnader som finns angivna i 11 kap. 23 § IL. Detta ställningstagande ersätter ett tidigare från den 18 mars 2005 som återfinns i skrivelsen med dnr 130 166966-05/111. (Nr 19/06, 2006-05-18, dnr 131 320553-06/111)

Kommentar: Skatteverket har i denna fråga ändrat sitt tidigare ställningstagande med anledning av Regeringsrättens dom den 8 maj 2006 i mål nr 7306-05.

Vad innebär ”beskattas” i 3 kap. 9 § inkomstskattelagen?

En inkomst kan, under vissa förutsättningar, anses som beskattad i verksamhetslandet enligt bestämmelserna i 3 kap. 9 § inkomstskattelagen även om någon betalning av skatt inte har skett. (Nr 20/06, 2006-05-29, dnr 131 337392-06/111)

Avräkning av dansk skatt vid sambeskattning (av koncern)

Ett svenskt bolag som omfattas av danska regler om nationell sambeskattning är berättigat till avräkning för dansk skatt som ett danskt administrationsbolag betalat avseende det svenska bolagets skattepliktiga inkomst i Danmark. Det svenska bolaget är inte berättigat till avräkning för belopp som bolaget betalat till administrationsbolaget för skatteeffekten av underskott, hänförligt till annat koncernbolag, som det svenska bolaget utnyttjat. (Nr 21/06, 2006-05-31, dnr 131 342711-06/111)