Skattenytt nr 7-8 2006 s. 453

Skattenytt Internationellt

I den återkommande avdelningen Skattenytt Internationellt är det allmänna syftet att spegla internationella skattenyheter. Avsikten är att i såväl kortare som längre notiser referera och analysera nyheter på det internationella skatteområdet. Det kan vara nyheter med internationell anknytning i intern svensk skatterätt och i främmande rättsordningar samt nyheter inom rättsområdena skatteavtalsrätt och EG-skatterätt. Jag tar tacksamt emot synpunkter på både innehåll och urval (Mattias Dahlberg, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala eller mattias.dahlberg@jur.uu.se).

a) Sverige

I regeringens proposition 2005/06:125 Beskattning av visst hushållsavfall som förbränns, m.m. – i detta sammanhang med betoning på m.m. – finns ett förslag om upphävande av kungörelsen (1968:745) om tillämpning av avtal den 17 september 1966 mellan Sverige och Peru för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet. Propositionen överlämnades till riksdagen den 6 april 2006. Enligt förslaget skall kungörelsen upphöra att gälla vid utgången av år 2006. Skälet är att avtalet med Peru kommer att sägas upp från svensk sida. Regeringen anför att avtalet i flera avseenden avviker från vad som är gällande svensk skatteavtalspolitik. Huvudmetoden för att undvika dubbelbeskattning är friställningsmetoden (exemptmetoden) och Sverige använder sedan flera år avräkningsmetoden (creditmetoden) i avtalen. Vidare har källstaten en omfattande rätt att ta ut källskatt på utdelningar och räntor. Det avgörande skälet måste nog ändå antas vara att skatteavtalet i förening med intern peruansk skatterätt har använts för att undgå svensk beskattning. Regeringen anför att peruanska bolag använts för att undgå beskattning av vinstmedel i svenska fåmansföretag. Omfattningen av sådana transaktioner är dock oklar. Det framgår också av propositionen att Sverige i mars 2006 inlett förhandlingar med Peru om ett nytt skatteavtal. Med hänsyn till att det kan komma att dröja flera år innan ett nytt avtal är framförhandlat har Sverige beslutat att säga upp avtalet, vilket medför att den ovannämnda kungörelsen måste upphävas.

b) Europeiska unionen

Den 2 maj 2006 meddelade generaladvokaten Philippe Léger förslag till avgörande i mål C-196/04 Cadbury Schweppes plc, Cadbury Schweppes Overseas Ltd mot Commissioners of Inland Revenue. Målet behandlar den brittiska CFC-lagstiftningens förenlighet med grundläggande friheter i EG-fördraget, närmare bestämt etableringsfriheten, friheten att tillhandahålla tjänster och fria kapitalrörelser. Något förenklat var omständigheterna följande i det underliggande målet vid den brittiska domstolen. Cadbury Schweppes var ett brittiskt moderbolag som hade en rad dotterbolag i såväl Storbritannien som andra länder, både inom och utom den Europeiska unionen. Två dotterbolag var hemmahörande i Republiken

Irland och var föremål för en bolagsskatt om 10 procent. Den motsvarande brittiska bolagsskatten var 30 procent. Det brittiska moderbolaget CFC-beskattades för vinsterna i de irländska dotterbolagen. Generaladvokaten bedömde endast förenligheten av CFC-lagstiftningen med etableringsfriheten, även om han ansåg att friheten att tillhandahålla tjänster också kunnat vara aktuell. Eftersom etableringsfriheten var aktuell ansåg han inte att en prövning skulle ske i förhållande till fria kapitalrörelser. Den första frågan som generaladvokaten bedömde var om det förelåg ett missbruk av etableringsfriheten genom att ett moderbolag etablerar ett dotterbolag i en annan medlemsstat som har en särskilt låg beskattning. Hans svar var nekande. Visserligen konstaterar han att det kan beklagas att det råder en obegränsad konkurrens mellan medlemsstaterna på inkomstbeskattningens område, men att det är en fråga av politisk natur.

Den andra frågan är om den brittiska CFC-lagstiftningen utgör ett hinder för etableringsfriheten. Han besvarar denna fråga jakande. Generaladvokaten inleder med en intressant diskussion om innebörden av diskriminering och ”annan hindrande åtgärd”. Han noterar att EG-domstolen i sin senare rättspraxis frångått den tidigare diskrimineringsanalysen till förmån för en metod genom vilken man endast bedömer om den ifrågavarande nationella bestämmelsen missgynnar den som utövat till exempel etableringsfriheten (punkt 63). Han noterar därefter att när det gäller direkt diskriminering, det vill säga diskriminering på grund av bland annat nationalitet, endast kan rättfärdigas med stöd i de uttryckliga grunder som anges i EG-fördraget, vilka beträffande etableringsfriheten återfinns i artikel 46 i EG-fördraget (allmän ordning, säkerhet och hälsa). Vidare konstaterar han att när det gäller bolag är det sätet som avgör dess nationalitet. En olikbehandling som grundar sig i ett bolags säte skulle enligt min mening kunna sägas vara uttryck för öppen (direkt) diskriminering, och enligt min mening synes generaladvokaten mena detsamma. Generaladvokaten uttalar vidare: ”På skatteområdet utesluter emellertid en differentierad behandling knuten till bolagens säte inte att denna olikbehandling kan vara berättigad av tvingande hänsyn till allmänintresset /.../” (punkt 64). Det innebär alltså att rättfärdigandegrunder enligt rule of reason-doktrinen kan användas även beträffande åtgärder som är direkt diskriminerande, åtminstone när det gäller bolag. Generaladvokatens slutsats är i varje fall att den brittiska CFC-lagstiftningen är en hindrande åtgärd för etableringsfriheten. Den tredje frågan är om hindret för etableringsfriheten kan rättfärdigas. Generaladvokaten bedömer att den brittiska CFC-lagstiftningen har till syfte att bekämpa skatteundandragande, vilket i sig synes vara en legitim rättfärdigandegrund i allmänintresset. Frågan är dock om den brittiska lagstiftningen är proportionerlig (punkt 126). Som ett led i tillämpningen av den nationella lagstiftningen finns det ett subjektivt moment i vilket syftet med utlandsetableringen bedöms. Generaladvokaten konstaterar att det åligger den nationella domstolen att bedöma om detta ”motivtest” kan tolkas så, att den brittiska CFC-lagstiftningen kan begränsas till att avse fiktiva konstruktioner avsedda att kringgå den nationella skattelagstiftningen. Om så är fallet synes CFC-lagstiftningen vara rättfärdigad enligt rule of reason-doktrinen.

Enligt min mening är det ett välavvägt förslag som generaladvokaten Léger har meddelat. Om generaladvokatens förslag vinner EG-domstolens gillande kommer det att få konsekvenser för den svenska CFC-lagstiftningen. Skälet är att den överhuvudtaget inte har något subjektivt rekvisit, utan det är helt en bedömning av objektiva kriterier som ägarandel och skattesats. Den bedömning Skatterättsnämnden gjort under år 2005 i flera ärenden om den svenska CFC-lagstiftningens förenlighet med grundläggande friheter måste sägas vara i samklang med generaladvokatens bedömning i detta mål.

Enligt uppgift finns det ytterligare ett tjugotal mål vid brittiska domstolar i vilka den brittiska CFC-lagstiftningen på samma sätt är ifrågasatt i förhållande till grundläggande friheter i EG-fördraget. Om Storbritannien skulle förlora dessa mål skulle det innebära förlust i skatteintäkter om uppskattningsvis flera hundra miljoner pund (The Economist, May 6th – 12th 2006).

Mattias Dahlberg

Mattias Dahlberg är docent och universitetslektor i skatterätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...