Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker Skatteverkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt inom Skatteverket kallas de styrsignaler och de är endast bindande inom verket. De anger hur en viss fråga ska hanteras inom Skatteverket. Ett ställningstagande är givetvis inte bindande för vare sig den skattskyldige eller skattedomstolarna.
Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Huvudmeny/Skatteverkets ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem. Inom parantes anges nedan datum respektive diarienummer hos Skatteverket för respektive skrivelse. Samtliga nya ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter.
1 Inkomstskatt
1.1 Näringsverksamhet
Tidpunkten för skattskyldigheten för SLP på premie för pensionsförsäkring
Arbetsgivare som vid inkomsttaxeringen har avdragsrätt för pensionskostnader ska medräkna premier för pensionsförsäkringar i beskattningsunderlaget för SLP för det beskattningsår premierna ska dras av. Arbetsgivare som inte har sådan avdragsrätt ska medräkna premierna i underlaget för det beskattningsår premierna betalas. (2006-02-23, dnr 131 71291-06/111)
Kommentar: I ställningstagandet framförs fyra frågor med anledning av RÅ 2002 not. 212.
Skattemässigt avdrag för nedskrivning av räntefordran
För den skattemässiga värderingen och periodiseringen av räntefordringar gäller bokföringsmässiga grunder och god redovisningssed. Detta oavsett om det handlar om en upplupen ränteintäkt eller en fakturerad räntefordran. Har en räntefordran fått karaktär av lånefordran gäller dock kapitalreglerna. (2006-03-13, dnr 131 152730-06/111)
Sjukpenning och aktiv eller passiv näringsverksamhet
Överskott av näringsverksamhet som helt eller till övervägande del består av inkomst i form av sjukpenning bör normalt betraktas som aktiv näringsverksamhet vid inkomsttaxeringen. (2006-03-16, dnr 131 141234-06/111)
Kommentar: Skatteverket har i och med detta ställningstagande ändrat uppfattning. Tidigare har inkomst av sådan näringsverksamhet av Skatteverket betraktats som passiv näringsverksamhet, vilket medförde att den skattskyldige varken var berättigad till avdrag för pensionsförsäkringspremier eller grundavdrag på inkomsten i fråga. Ställningstagandet torde även ha retroaktiv verkan, t.ex. i det fall den skattskyldige begär omprövning av tidigare fattade beslut.
Förskole- och fritidsverksamhet i registrerat trossamfund eller ideell förening
Förskole- och fritidshemsverksamhet i registrerat trossamfund eller ideell förening anses inte vara allmännyttig. Sådan verksamhet anses inte heller ha naturlig anknytning till ett religiöst ändamål i registrerat trossamfund eller ideell förening. (2006-04-13, dnr 131 226859-06/111)
Utgifter i samband med förvärv respektive avyttring av näringsbetingade andelar
Skatteverkets bedömning är att gränsdragningen mellan vilka utgifter som är direkt avdragsgilla kostnader i näringsverksamheten och vilka utgifter som ska ingå i en kapitalvinstberäkning vid avyttring av näringsbetingade andelar inte har förändrats genom att kapitalvinsten numera normalt är skattefri. (2006-04-19, dnr 131 239842-06/111)
Kommentar: Det innebär att exempelvis kostnader vid planerade men ej genomförda förvärv av aktier fortfarande är avdragsgilla enligt Skatteverkets uppfattning.
1.2 Tjänst och arbetsgivaravgifter
Utvidgat företagsstöd och fast driftställe
Arbetsgivare har rätt till ett utvidgat avdrag från arbetsgivaravgifterna för arbete utfört vid ett fast driftställe i stödområdet. Om arbetet vid en arbetsplats är avsett att pågå under minst sex månader bör i regel denna plats utgöra ett fast driftställe. Det innebär exempelvis att om arbetsgivaren har anställda som arbetar som personliga assistenter ska en assistents arbetsplats anses som fast driftställe om arbetet där är avsett att pågå under minst sex månader. För en arbetsgivare inom byggnadsbranschen utgör en byggarbetsplats ett fast driftställe om arbetet där ska pågå minst sex månader. När det gäller skogsavverkning och annat skogsarbete på en skogsfastighet som tillhör arbetsgivaren anses platsen för skogsarbetet utgöra arbetsgivarens fasta driftställe. Om arbetet utförs på en skogsfastighet som inte tillhör arbetsgivaren blir skogsfastigheten arbetsgivarens fasta driftställe om arbetet där är avsett att pågå minst sex månader. (2006-04-13, dnr 131 118460-06/ 111)
1.3 Kapital
Tilläggsköpeskilling och 2/3 kvotering för kvalificerade andelar
Har kvalificerad andel sålts före den 1 januari 2006 och tillkommer ytterligare ersättning för andelen som beskattas vid 2007 års taxering eller senare, gäller inte för den tillkommande ersättningen att viss del av en kapitalvinst beskattas med 20 procent. (2006-04-04, dnr 131 207727-06/111)
Kommentar: Utöver ren tilläggsköpeskilling kan frågan aktualiseras även vid exempelvis ett fall där ett bolag träder i likvidation i slutet på 2005 men utbetalningar sker först 2006.
Utmätt pensionsförsäkring
Vid överlåtelse av en utmätt privat pensionsförsäkring ska överlåtaren beskattas i inkomstslaget kapital. Förvärvaren har inte rätt till pensionssparavdrag för erlagd ersättning. Utfallande belopp ska hos förvärvaren beskattas i inkomstslaget tjänst. (2006-04-04, dnr 131 152501-06/111)
Deltagande i s.k. Autosurf och HYIP
Verksamheter som benämns Autosurf och HYIP kan vanligtvis antas ha karaktär av kedjebrevsspel eller pyramidspel. Eventuell inkomst från deltagande i sådana utländska spel är därför skattepliktig kapitalinkomst såsom vinst i ett utländskt lotteri. Inga utgifter för att delta i spelen får dras av. (2006-04-18, dnr 131 212503-06/111)
Kommentar: Fråga är om aktörer som via Internet erbjuder allmänheten att delta i investeringsprogram som betecknas Autosurf eller HYIP. Om spelaren väljer att inte påkalla utbetalning av intjänad avkastning, utan låter kapitalet kvarstå i spelet genom uppgradering till en högre nivå, bör detta betraktas som ett nytt lotteri med en ny insats.
1.4 Internationell beskattning
Vad händer om Sverigevistelsen för utländska nyckelpersoner m.fl. blir längre än avsedda fem år?
Ett beslut från Forskarskattenämnden medför vissa skattelättnader. Beslutet är fattat bl.a. under förutsättning att personen inte har för avsikt att vistas i Sverige i mer än 5 år. Beslutet ligger sedan till grund för bl.a. den årliga inkomsttaxeringen av den som beslutet avser. Skatteverket anser inte att tidigare fattade beslut vid inkomsttaxeringen ska omprövas alternativt att eftertaxering ska ske om det visar sig att en person finns kvar i Sverige efter det att fem år passerat. (2006-02-28, dnr 131 129981-06/111)
Kommentar: Skatteverkets uppfattning är att det är personens ursprungliga avsikt som är avgörande.
”Sign on fee” till idrottsmän bosatta i utlandet
Ersättning som utbetalas till i utlandet bosatt (begränsat skattskyldig) idrottsman i samband med undertecknandet av ett avtal om anställning hos svensk arbetsgivare (klubb) ska, utom i undantagsfall, beskattas enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.(A-SINK). (2006-03-28, dnr 131 187591-06/111)
Kommentar: Frågan gällde huruvida exempelvis en fotbollsspelare ska betala vanlig SINK (25 % av skattepliktig inkomst) eller A-SINK (15 % av den skattepliktiga inkomsten). A-SINK betalas av bl.a. artister som är bosatta utomlands vid framträdande i Sverige.
Utländska personers m.fl. avdrag för ökade utgifter för logi vid bostadsförmån
Avdrag för utgift för logi när arbetsgivare tillhandahåller utländska nyckelpersoner m.fl. bostadsförmån medges med belopp motsvarande det som tas upp till beskattning, dvs. med 75 procent av förmånsvärdet. (2006-04-25, dnr 131 218841-06/111)
Undanröjande av dubbelbeskattning enligt sparandedirektivet samt avtalen med Guernsey, Isle of Man m.fl.
Skatteverket anser att källskatt som tagits ut i Belgien, Luxemburg och Österrike enligt sparandedirektivet ska avräknas i enlighet med avräkningslagens bestämmelser så långt spärrbeloppet tillåter. Överskjutande belopp ska återbetalas med stöd av bestämmelserna i 11 kap. 14 § skattebetalningslagen. Samma sak gäller enligt avtalen med Guernsey, Isle of Man, Jersey, Jungfruöarna, Nederländska Antillerna och Turks- och Caicosöarna. (2006-04-11, dnr 131 211790-06/111)
Begreppet ”person med hemvist i kommun” i gränsgångarregeln i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet
Med ”person med hemvist i kommun” som gränsar till landgränsen mot Finland eller Norge i det nordiska skatteavtalet avses person som är skattskyldig i sådan kommun. För att gränsgångarregeln ska vara tillämplig ett visst inkomstår krävs därför folkbokföring i gränskommun den 1 november året före inkomståret. (2005-12-23, dnr 131 707251-05/111)
2 Mervärdesskatt
Mervärdesskatt på avbeställningsskydd och avbokningsavgifter vid hotell- och stugbokningar
Skatteverket anser att avgiften för det avbeställningsskydd som ett hotell- eller stuguthyrningsföretag erbjuder kunder i samband med bokning av rum eller stuga ska ingå i beskattningsunderlaget för uthyrningstjänsten.
Den expeditionsavgift som kunden får betala vid avbokning utgör inte vederlag för någon tillhandahållen tjänst. Mervärdesskatt ska därför inte redovisas på en sådan avboknings- eller expeditionsavgift. (2006-03-08, dnr 131 652494-05/111)
Bonusförskott/förskottsrabatt
(2006-03-21, dnr 131 522-06/111)
Tilldelning av redovisningsmetod för delägare i enkla bolag
Delägare i ett enkelt bolag får, men måste inte, ha en gemensam bokföring för bolaget. Vid tilldelning av redovisningsmetod för ett företag som är delägare i enkelt bolag gäller att bedömningen av om företaget är ett bokslutsföretag och andra bedömningar som har betydelse för rätten att tillämpa kontantmetod i den löpande bokföringen ska göras utifrån den enskilde delägarens andel i bolaget och inte utifrån bolagets hela verksamhet. Delägarna kan därför om de inte har gemensam bokföring för bolaget och inte har medgivits redovisning genom skatterepresentant få tillämpa olika redovisningsmetoder.
Vid representantredovisning kan endast en redovisningsmetod tilldelas för bolaget. Om någon av delägarna utifrån sin andel i bolagets verksamhet uppfyller kriterierna för ett bokslutsföretag och det inte finns särskilda skäl för denne att tillämpa bokslutsmetoden bör faktureringsmetoden normalt tilldelas för repre sentantredovisningen oavsett om det finns gemensam bokföring för bolaget eller inte. (2006-01-31, dnr 131 25306-06/111)
Faktura som består av handlingar i såväl pappersform som elektronisk form
Flera dokument eller meddelanden kan tillsammans utgöra en faktura oavsett om uppgifterna finns i pappersform eller i elektronisk form eller som en kombination av dessa båda former. (2006-03-21, dnr 131 150989-06/111)
Vissa frågor om mervärdesskatt i museiverksamhet
(2006-03-27, dnr 131 483423-05/111)
Skatteplikt och skattskyldighet vid kommuns vidareuthyrning av fastighet till staten, annan kommun och kommunalförbund
(2006-04-04, dnr 131 104811-06/111)
Samlarföremål och undantaget från skatteplikt för sedlar och mynt
Begreppet samlarföremål i 3 kap. 23 § 1 ML får anses innefatta alla sedlar och mynt som normalt inte används som lagligt betalningsmedel utan omsätts för samlarändamål. Ett sådant samlarändamål får anses föreligga i de fall då sedlar och mynt omsätts till ett belopp som överstiger deras nominella värde. (2006-04-19, dnr 131 524193-05/111)
3 Övrigt
Generellt medgivande av enskild om utlämnande av allmän handling eller uppgift ur allmän handling (Sekretess, IT-rätt och PuL)
Författningsregler saknas för hur ett medgivande om utlämnande av allmän handling eller uppgift ur allmän handling som omfattas av bestämmelse om sekretess ska hanteras. Hanteringen måste därför ske genom tillämpning av allmänna rättsgrundsatser och praxis. Ett medgivande har oftast formen av en skriftlig fullmakt. Det är då Skatteverkets ansvar att bedöma fullmaktens giltighet och om begärda uppgifter kan lämnas ut.
För att fullmakten ska kunna bedömas som giltig ska den som huvudregel företes i original. Är det inte möjligt av praktiska eller andra skäl att sända in fullmakten i original, måste Skatteverket på annat sätt säkerställa att den inte har återkallats.
För att en fullmakt ska anses som giltig måste Skatteverket i princip ha angetts som uppgiftslämnare i fullmakten.
Den prövning som ska göras ska också innefatta en bedömning av om fullmakten ger rätt att få ut just de uppgifter som begärs.
Kan en begäran med stöd av en fullmakt av någon anledning inte tillgodoses måste alltid berörda parter underrättas om detta och hur uppgifterna på annat för parterna lämpligt sätt kan lämnas ut.
Slutligen ska upplysas om de möjligheter som finns att få ett formligt beslut och om hur beslutet kan överklagas. (2006-02-07, dnr 131 83430-06/111)
Skattetillägg när redovisat underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader är lågt i förhållande till redovisade pensionskostnader (Skattetillägg och förseningsavgift)
Någon utredningsskyldighet, som har betydelse vid bedömningen av om det har lämnats en oriktig uppgift, uppkommer normalt inte för Skatteverket när redovisat underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader framstår som lågt i för hållande till vad som normalt borde ha redovisats med hänsyn till uppgivna pensionskostnader m.m. (2006-02-16, dnr 131 95447-06/111)
Byggrätt för parkeringshus (Fastighetstaxering)
(2006-02-28, dnr 131 15484-06/111)
Justering för buller och kraftledning m.m. beträffande småhus på ofri grund och obebyggd tomtmark för småhus (Fastighetstaxering)
Justering för buller, kraftledning m.m. kan beträffande byggnad på ofri grund ske på byggnadsvärdet. Riktvärdet för byggnaden bör ligga till grund för beräkning av justeringens storlek. Beträffande obebyggd tomtmark bör riktvärdet för marken läggas till grund för beräkning av justeringens storlek. (2006-02-28, dnr 131 42791-06/111)
Justering för mobilmaster på tomtmark för småhus (Fastighetstaxering)
Mobilmaster på tomtmark till småhus kan föranleda justering för säregna förhållanden. Justeringsbeloppets storlek ska motsvara högst fem procent på summan av riktvärdena för tomtmark och småhus. (2006-01-12, dnr 131 722387-05/111)
Kommentar: Ställningstagandet ska tillämpas vid fastighetstaxering av småhus- och lantbruksenheter.
Ingvar Håkansson
Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.