Innehåll

SkatteNytt nr 1-2 2007 s. 72

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker Skatteverkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt på Skatteverket kallas de styrsignaler och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom Skatteverket. Ett ställningstagande är givetvis inte bindande för vare sig den skattskyldige eller skattedomstolarna.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Huvudmeny/Skatteverkets ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och samtliga ställningstaganden som publiceras vid ett visst tillfälle ges ett nummer, t.ex. Nr 1/06. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges dels det nummer under vilket ställningstagandet publicerats på hemsidan, dels datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive skrivelse. Samtliga nya ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Insatsemission och underlag för räntefördelning respektive expansionsfond

Emissionsinsats får inte ingå i kapitalunderlaget för räntefördelning eller expansionsfond eftersom det är fråga om obeskattat kapital i den enskilda näringsverksamheten. Då fråga är om obeskattat kapital ingår det insatsemitterade beloppet inte i det skattemässiga värdet på andelarna. (Nr 31/06, 2006-10-11, dnr 131 602804-06/111)

Kommentar: Ställningstagandet gäller fall där man erhåller insatser genom insatsemission. Om man köpt sådana insatser från annan medlem gäller att det värde man erlagt ska användas som underlag för räntefördelning respektive expansionsfond eftersom det är det värdet som utgör det skattemässiga värdet hos förvärvaren.

Utbetalningsvillkor för temporär ålderspension vid avgångspensionering före 65 års ålder

Kostnaden för att trygga ett erbjudande om avgångspension som upphör vid ordinarie pensionsålder är avdragsgill endast om erbjudandet ryms inom vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan. Detta gäller såväl arbetsgivare som är anslutna till allmän pensionsplan och vid sidan av den tillämpade pensionsplanen erbjuder avgångspension till arbetstagare som i övrigt omfattas av planen som arbetsgivare som inte är anslutna till någon pensionsplan. Någon kortaste utbetalningstid vad gäller avgångspension finns inte. (nr 31/06, 2006-10-02, dnr 131 585414-06/111)

Skattskyldighet för dansförening

En ideell förening vars huvudsakliga ändamål är att främja dans genom att anordna tillställningar för nöjes- och sällskapsdans av offentlig karaktär är oinskränkt skattskyldig. En ideell förening vars huvudsakliga ändamål är att främja dans genom att bedriva allmännyttig dansverksamhet betraktas som inskränkt skattskyldig. Till sådan verksamhet räknas t.ex. barn- och ungdomsverksamhet, tävlingsverksamhet, kursverksamhet och annan ideell dansverksamhet. (Nr 32/06, 2006-10-17, dnr 131 606496-06/111)

Underprisöverlåtelse och överavskrivning av inventarier

Vid tillämpning av bestämmelserna om beskattning vid en underprisöverlåtelse i 23 kap. 10-12 §§ IL ska man även beakta ej avdraget värde av tidigare över-avskrivna inventarier enligt 18 kap. 19 § IL. (Nr32/06, 2006-10-12, dnr 131 616821-06/111)

Uttrycket ”något år” i 57 kap. 13 § IL

Upphör en kvalificerad andel att vara kvalificerad får sparat utdelningsutrymme sparas och utnyttjas om andelen återigen blir kvalificerad. Den tid under vilken andelen inte är kvalificerad får inte överstiga två beskattningsår. (Nr 33/06, 2006-10-24, dnr 131 582217-06/111)

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Gränsdragningen mellan tjänsteresa och hemresa

Anställda som under en period är på tjänsteresa på annan ort än hemorten kan ibland alternera mellan att övernatta på arbetsorten och att dagpendla. Det har då betydelse för beskattningen om resorna ska betecknas som tjänsteresor eller hemresor.

Om den anställde övernattar på arbetsorten minst tre nätter under en arbetsvecka utgör resa från arbetsorten till hemorten med återresa som regel hemresa. Undantag gäller dock i förekommande fall för de dagar dagpendling sker från bostaden till arbetsplatsen vilket generellt utgör tjänsteresor.

Om den anställde övernattar på arbetsorten endast en eller två nätter under arbetsveckan och i övrigt dagpendlar utgör alla resorna mellan bostaden och arbetsorten tjänsteresor.

Bedömningen av resornas karaktär kan göras veckovis. (Nr 31/06, 2006-10-06, dnr 131 421488-06/111)

Kan barn vara arbetsgivare?

Skatteverket ska i regel inte registrera den som är underårig, dvs. den som är under 18 år, som arbetsgivare i Skatteverkets arbetsgivarregister. Ersättning för arbete från en underårig ska i stället anses utgiven av den underåriges förmyndare, i normalfallet någon av barnets föräldrar. I undantagsfall kan en underårig vara arbetsgivare. Det gäller den som fyllt 16 år och som med överförmyndarens samtycke bedriver näringsverksamhet eller underårig med eget hushåll och som i hushållet betalar ut arbetsersättning som innebär skyldighet att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. (Nr 35/06, 2006-11-03, dnr 590173-06/111)

Avdrag för tjänsteresor med husbil

Avdrag för kostnad för körning med husbil i tjänsten ska medges med belopp motsvarande schablonavdrag för resor med egen bil.

Om husbilen används för övernattning i samband med tjänsteresor medges avdrag med de verkliga kostnader som belöper på bilens användning för logi. Vid beräkning av värdeminskningsavdrag i samband med husbilens användning vid övernattning i tjänsten ska 50 % av bilens anskaffningskostnad anses belöpa på boendedelen. Som avdragsgilla kostnader för logi räknas också de utgifter som har direkt samband med husbilens användning för boende vid tjänsteresor. Om den verkliga kostnaden för övernattningar i husbilen inte kan visas kan avdrag istället medges enligt schablon. (Nr 35/06, 2006-11-14, dnr 131 671445-06/111)

Kommentar: Med övernattning enligt schablon menas ett halvt maximibelopp.

1.3 Kapital

Uppskov med beskattning av kapitalvinst vid förvärv av ersättningsbostad

Ställningstagandet ersätter tidigare ställningstagande från den 12 december 2004 (dnr 130 701154-04/111). Till följd av nya omständigheter anser Skatteverket numera att även bostad i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) kan vara ersättningsbostad vid tillämpning av 47 kap. 5 § IL. (Nr 31/06, 2006-10-09, dnr 131 571875-06/111)

Kommentar: Skatteverket har tidigare ansett att man inte kan få uppskov med beskattningen om ersättningsbostaden inte finns i Sverige. Regeringen har i Budgetspropositionen 2006/07:1 angett att systemet med uppskov med beskattning av kapitalvinster vid avyttring av privatbostäder bör utvidgas till att omfatta hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och att den kommande lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas på bostadsavyttringar som skett den 1 januari 2006 eller senare. Av ställningstagandet framgår att vid prövning av rätt till uppskov med beskattning av kapitalvinst på ursprungsbostad som har avyttrats under 2005 eller tidigare, kan ersättningsbostaden avse en tillgång i Sverige eller annan stat inom EES, vilken vid förvärvet är av den arten som anges i 47 kap. 5 § IL. Anledningen till att man gör detta ställningstagande är att man inte anser att den nuvarande regeln kan rättfärdigas och därmed strider den mot de grundläggande rättigheterna om fri rörlighet enligt EG-fördraget och EES-avtalet.

Utländsk försäkring som pensionsförsäkring

En begränsat skattskyldig person behöver inte vara bosatt i Sverige för att avdrag ska kunna medges för premiebetalning på utländsk pensionsförsäkring. En utländsk försäkring som uppfyller hemlandets regelverk för pensionssparande kan accepteras om de utfallande beloppen i huvudsak tjänar ett pensionsändamål. Bedömningen av pensionsändamålet ska ske mot bakgrund av de svenska kvalitativa reglerna. Kravet på periodiska utbetalningar under en viss tidsperiod är av avgörande betydelse för pensioneringssyftet. Det bör vara möjligt att under vissa omständigheter ta ut ett visst belopp som ett engångsbelopp och resten som löpande pension utan att försäkringen förlorar sin karaktär av pensionsförsäkring förutsatt att engångsbeloppet står i rimlig proportion till de periodiskt utfallande beloppen. Det bör även vara möjligt att ta ut pensionsbelopp något före 55 år, men en större avvikelse från denna åldersgräns kan inte accepteras då pensionsändamålet kan ifrågasättas i ett sådant fall. När det gäller förfoganderätten (återköp m.m.) bör vissa avvikelser från svenska krav kunna accepteras. (Nr 32/06, 2006-10-24, dnr 131 318472-06/111)

Kapitalbeskattning vid blankning

Om en skattskyldig lånar ut värdepapper för blankning och sedan under utlåningstiden både köper och säljer andra värdepapper av samma slag och sort, ska han räkna in anskaffningsutgiften för de utlånade värdepapperna vid genomsnittsberäkningen för anskaffningsutgiften för de sålda värdepapperna.

Om en skattskyldig lånar värdepapper för blankning och efter försäljningen av dessa köper fler av samma slag och sort än som ska återlämnas, ska genomsnittsmetoden tillämpas då blankningsaffärens resultat ska beräknas. (Nr 33/06, 2006-10-31, dnr 131 613360-06/111)

1.4 Internationell beskattning

Musikers inkomst från uppträdande på färja – tillämplig artikel i skatteavtal

X är musiker och har uppträtt under färjeturer mellan Finland och Sverige. Han är obegränsat skattskyldig i Sverige. Han är därmed skattskyldig för samtliga sina inkomster, oavsett om de tjänats in i Sverige eller i utlandet.

Artikel 17 i det nordiska skatteavtalet behandlar rätten till beskattning av artisters och idrottsmäns inkomster som de förvärvar i annan avtalsslutande stat. I X:s fall betyder detta att Finland som källstat har rätten att beskatta X:s inkomster som är hänförliga till uppträdande på finskt territorium. Den dubbla beskattning som kan uppkomma ska undanröjas av Sverige genom avräkning av den finska skatten som är hänförlig till den inkomst som Finland har rätt att beskatta enligt artikel 17, jfr artikel 25 p. 6. (Nr 30/06, 2006-10-04, dnr 131 573138-06/111)

Avräkning av utländsk skatt i delägarbeskattade utländska juridiska personer – Ändring av tidigare ställningstagande

Denna skrivelse ersätter Skatteverkets skrivelse från den 30 november 2004 med dnr 130 683902-04/111. I de fall det är aktuellt att medge avräkning vid 1995-1999 års taxeringar för utländsk skatt när verksamhet har bedrivits genom en eller flera delägarbeskattade utländska juridiska personer, ska avräkning medges om den delägarbeskattade utländska juridiska personen hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES (EU:s medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein). (Nr 32, 2006-10-10, dnr 131 626224-06/111)

Avräkning av utländsk skatt i svenskt handels- eller kommanditbolag – Ändring av tidigare ställningstagande

Denna skrivelse ersätter Skatteverkets skrivelse från den 8 februari 2005 med dnr 130 792209-05/111. I de fall det är aktuellt att medge avräkning vid 1995-1999 års taxeringar för utländsk skatt när verksamhet har bedrivits genom ett eller flera svenska handels- eller kommanditbolag, ska avräkning medges om verksamheten har bedrivits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES (EU: s medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein). (Nr 32/06, 2006-10-10, dnr 131 626199-06/111)

Utländsk stats (ambassads) försäljning av fastighet

Skatteverket anser att inkomster som härrör från försäljning av fastigheter som används för beskickningens/konsulatets verksamhet är undantagen från beskattning i Sverige. Detta undantag från beskattning gäller dock inte för de fastigheter som är avsedda för personalens boende. Med hänsyn till det som sägs i Wienkonventionerna från 1961 och 1963 är det dock inte möjligt för Sverige att beskatta vare sig löpande inkomster eller inkomster från avyttring av beskicknings-/karriärkonsulatschefens bostad. (Nr 33/06, 2006-10-30, dnr 131 658092-06/111)

Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal

I skrivelsen ger Skatteverket sin syn på hur bruttolönen ska beräknas när den anställde har en avtalad nettolön och exempelvis har förmåner, är berättigad till olika avdrag vid taxeringen, har inkomster från flera arbetsgivare etc. (Nr 34/06, 2006-11-02, dnr 644285-06/111)

Kommentar: Skrivelsen innehåller ett antal exempel på hur Skatteverket ser på den aktuella frågeställningen vid olika scenarier.

2 Mervärdesskatt

Livsmedel – gränsdragning mot läkemedel

Produkter som säljs under benämningarna naturmedel, frilistade naturmedel, naturläkemedel, traditionellt växtbaserade läkemedel, homeopatika och frilistad homeopatika utgör inte livsmedel enligt ML. Skatt ska därför tas ut med 25 % av beskattningsunderlaget. (Nr 32/06, 2006-10-18, dnr 131 477862-06/111)

Jämkning av ingående mervärdesskatt när särskild handling inte utfärdats eller är ofullständig

En överlåtare av en fastighet som, i samband med att jämkningsskyldigheten för ingående skatt övergår till förvärvaren, inte lämnar uppgifter i en särskild handling ska själv fullgöra jämkningsskyldigheten när en jämkningsgrundande händelse senare inträffar. Detta gäller även om fastigheten överlåtits i flera led efter den ursprungliga överlåtelsen vid vilken uppgifter inte lämnades. (Nr 32/06, 2006-10-18, dnr 131 595240-06/111)

3 Övrigt

Taxering av studentbostäder (Fastighetstaxering)

Indelning i byggnadstyp; skatteplikt

Byggnad som används för viss undervisning eller forskning klassificeras normalt som specialbyggnad, skolbyggnad, enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL. Vidare klassificeras enligt samma bestämmelse (som skolbyggnad) även byggnad som används som elevhem eller skolhem för elever vid ovan angivna skolor. Byggnader som klassificeras som specialbyggnader är enligt 3 kap. 2 1 FTL undantagna från skatteplikt.

För att klassificera en byggnad med studentbostäder som skolbyggnad krävs att denna byggnad har direkt anknytning till en specifik byggnad i vilken det bedrivs undervisning eller forskning (skolbyggnad). Byggnader som i sig används som studentbostäder, men som inte har direkt anknytning till någon speciell skolbyggnad, kan således enligt Skatteverket inte anses utgöra skolbyggnad.

Värdefaktorn hyra

Vid bestämning av värdefaktorn hyra, enligt 9 kap. 3 § FTL, för studentbostäder som klassificerats som hyreshus bör normalt rekommenderad genomsnittshyra användas om faktisk årshyra, på grund av höga drift- och underhållskostnader (DoU-kostnader) väsentligt avviker från bruksvärdehyra. (Nr 31/06, 2006-10-09, dnr 131 571388-06/111)

Särskild löneskatt på premier för utländska försäkringar avseende utsänd personal (Särskild löneskatt pensionskostnader)

Om ett utländskt bolag som är skattskyldigt i Sverige för inkomst från fast driftsställe betalar premier för tjänstepensionsförsäkringar avseende personalen i det fasta driftsstället ska inte utländska bolaget betala särskild löneskatt på pensionskostnader även om personalen i fråga inte omfattas av svensk socialförsäkring. (Nr 32/06, 2006-10-24, dnr 131 318487-06/111)

Får Skatteverket uppställa villkor i anståndsbeslut och, om dessa inte -efterföljs, återkalla ett beviljat anstånd? (Skattebetalning – Borgenär)

Det kan inte anses förenligt med omprövningsbestämmelsen i 17 kap. 11 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL, att Skatteverket i ett anståndsbeslut gör ett återkallelseförbehåll, dvs. ställer villkor om att beslutet under vissa betingelser kan återkallas.

Skatteverket anser dock att skattskyldigs bristande efterlevnad av att betala skatter på delförfallodagar eller att, för kommande skatteperioder, på rätt sätt och i rätt tid redovisa och betala skatter och avgifter under anståndstiden är att se som sådant särskilt skäl som kan grunda rätt för verket att med stöd av 17 kap. 11 § SBL ompröva ett beviljat anstånd.

I samband med ett anståndsbeslut kan Skatteverket lämna upplysning om att sådana brister som anges i föregående stycke kan föranleda omprövning av anståndsbeslutet. (Nr 32/06, 2006-10-18, dnr 131 635841-06/111)

Förbrukning av elektrisk kraft vid samtidig och integrerad framställning av värme och elektrisk kraft (Punktskatt)

Vid beräkning av hur stor mängd av förbrukad elektrisk kraft som är hänförlig till elframställning vid en samtidig och integrerad framställning av värme och elektrisk kraft (kraftvärmeproduktion) ska följande gälla då schablonberäkning enligt Riksskatteverkets rekommendationer och allmänna råd inte tillämpas. Elförbrukning som sker i en enhet eller för en aktivitet som är hänförlig till framställning av enbart elektrisk kraft eller enbart värme ska hänföras till den framställning som är aktuell för respektive enhet eller aktivitet. Elförbrukning som inte sker i sådana enheter eller för sådana aktiviteter som är hänförliga till framställning av enbart elektrisk kraft eller enbart värme får fördelas på el- respektive värmeframställning enligt valfri fördelningsmetod. (Nr 34/06, 2006-01-10, dnr 131 637468-05/111)

Ingvar Håkansson

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...