Innehåll

SkatteNytt nr 10 2007 s. 634

Rättssäkerheten inte i fara vid sänkt reavinstskatt

Jacob M. Roupe tar i anledning av min artikel ”Några kvalitetskrav på en god skattelagstiftning” (Skattenytt nr 9/2007) upp frågan om legitimitet, förutsebarhet och rättssäkerhet och anför att finansdepartementets alternativ B till finansiering av den sänkta fastighetsskatten är ytterligare ett exempel på en med hänsyn till rättssäkerhet och förutsebarhet olämplig skatt, som jag, om jag förstår honom rätt, borde ha tagit upp i min artikel. Men alternativ B är bara ett förslag av flera. Jag har i min artikel så gott som genomgående endast valt genomförd lagstiftning som exempel för att visa att lagstiftaren ibland missat att i slutprodukten beakta viktiga allmänna kriterier. Dåliga lagförslag, som aldrig blivit lag, vimlar det av och att behandla dem skulle föra för långt och ligger utanför artikelns syfte.

I och för sig kan jag hålla med Roupe i sakfrågan. Alternativ B innebär såväl höjd skattesats som en räntebeläggning, som intetdera var förutsebart för den skattskyldige när uppskovet beviljades och som den skattskyldige nu inte kan undvika, då han efter anskaffningen av ersättningsbostaden normalt inte har likviditet att erlägga skatten i förväg enligt gamla regler redan nu. Risken för framtida skattesatsförändringar får man dock alltid beakta. Även jag hoppas att förslaget inte blir genomfört inte bara av dessa skäl. Det finns andra orsaker, som inlåsningseffekter, minskat utbud av bostäder, etc.

Se DN-debatt Lägg avgift på villaägarnas gamla uppskov med reaskatt 2007-05-24, samt opublicerad men väl spridd PM Förändrad realisationsvinstbeskattning vid försäljning av småhus och bostadsrätter för finansiering av sänkt fastighetsskatt (senaste version 2007-05-08).

Bland övriga remissinstanser som anammat idén med eller utan hänvisning till ursprung kan nämnas Boverket, Statskontoret, Villaägarna, Mäklarsamfundet, Hyresgästföreningen, HSB, Svenskt Näringsliv.

Nu menar Roupe att även mitt förslag1 till finansiering av fastighetsskattesänkningen, som Skatteverket och en rad andra tunga remissinstanser i huvudsak anslutit sig till, med borttagande av framtida uppskovsmöjligheter, som ger möjlighet till en skattsatssänkning ända ner till 13 procent om man också inför en räntebeläggning med en procent av uppskovsbeloppet (1,7 procent enligt Finansdepartementets alternativ B), eller 10 års amortering av skatten, drabbas av samma kritik. Där tycker jag att han i sak har fel.

Tvärtemot att drabbas får den som fått uppskov förmånen att få betydligt lägre skatt den dag han/hon säljer sin ersättningsbostad eller väljer att av annan anledning betala skatten i förtid, än den skatt som undveks genom uppskovet. Utan räntebeläggningen skulle skattesatsen bli högre, 15 procent, vilket är väl högt för dem som i framtiden inte kan få något uppskov. Eller menar Roupe att det borde utgå oförändrad skatt, 20 procent, på framtagande av uppskovsbelopp i enlighet med att inte höjd skattesats borde få tillämpas?

Alla experter är överens om att uppskovssystemet är på väg mot en ohållbar situation och att det snarast måste avskaffas. När man gör det skulle det vara utomordentligt orättvist mot dem som i framtiden inte kan få några uppskov om de med gamla uppskov förutom att få sänkt skatt på uppskovsbeloppet dessutom utan någon kostnad skulle få ha uppskoven kvar. Jag kan därför inte se att den omläggning som jag och många andra nu föreslagit skulle strida mot rättsäkerhets- eller andra viktiga principer. I så fall skulle många på grund av förändrade förhållanden nödvändiga eller önskvärda skatteförändringar aldrig kunna genomföras.

Sven-Olof Lodin

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...