Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt på Skatteverket kallas de styrsignaler och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Skatteverkets ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Kapitalförlust i aktiefållan hos inskränkt skattskyldig stiftelse m.fl.

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är inskränkt skattskyldiga enligt 7 kap. 3–14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL, kan inte spara kapitalförluster avseende delägarrätter i aktiefållan till följande år. (2007-06-13, dnr 131 389521-07/111)

Konsekvenser för mottagarens taxering när avdrag för koncernbidrag har vägrats med stöd av lagen mot skatteflykt

När avdrag för utgivet koncernbidrag har vägrats med stöd av lagen mot skatteflykt ska mottagaren av bidraget inte ta upp bidraget på den grunden att bidraget utgör ett koncernbidrag enligt 35 kap. IL. Om bidraget ska beskattas på någon annan grund får prövas från fall till fall. (2007-06-14, dnr 131 402279-07/111)

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Bilförmån – nya miljöbilar våren 2007

Skatteverket kompletterar här sina allmänna råd och anger för nytillkomna miljöbilar vilka bilmodeller som vid nedsättning av förmånsvärde bör anses som närmast jämförbara bil. Motsvarande komplettering kommer att föras in i nästa utgåva av Skatteverkets allmänna råd och meddelanden. (2007-06-21, dnr 131 406788-07/111)

Kommentar: Skatteverket har i meddelande, SKV M 2006:22, närmare redogjort för grunderna hur jämförbar bil bör fastställas samt i bilaga till meddelandet angett då förekommande miljöbilar. Ställningstagandet kompletterar denna lista med senare nytillkomna miljöbilar med tillverkningsår 2007.

Bruttolöneavdrag vid premiebetalning på utländsk pensionsförsäkring

Om en arbetsgivare gentemot en försäkringsgivare ansvarar för hela försäkringspremien för en utländsk pensionsförsäkring som tagits i samband med tjänst utgör försäkringen i fråga en tjänstepensionsförsäkring även om en del av försäkringspremien finansieras av arbetstagaren genom en anordning som kan jämföras med ett bruttolöneavdrag. Förmån av tjänstepension är undantagen från skatteplikt varför någon beskattning av den anställde inte utlöses för någon del av premien. Eftersom försäkringspremien inte till någon del betalas av arbetstagaren med beskattade medel har hon eller han inte någon avdragsrätt för premien. (2007-06-21, dnr 131 287635-07/111)

Trängselskatt vid tjänsteresor och privata resor med förmånsbil

Om arbetsgivaren betalar den anställdes utgifter för trängselskatt avseende privata resor med förmånsbil uppkommer en skattepliktig förmån med motsvarande belopp. Detta gäller även för den trängselskatt som belöper på den anställdes resor till och från arbetet med förmånsbilen. Utgiften för trängselskatten ska ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter och skatteavdrag samt redovisas på kontrolluppgift. (2007-07-16, dnr 131 453073-07/111)

Kommentar: Detta ställningstagande gäller avseende den trängselskatt som införs fr.o.m. den 1 augusti 2007. Skatteverkets ställningstagande 2005-04-12, dnr 130 182119-05/111 där det uttalas att bilförmånsvärdet inte bör påverkas om arbetsgivaren betalar trängselskatten i samband med resor med förmånsbilen gäller således inte den ”nya” trängselskatten. I det nya systemet är trängselskatten avdragsgill, det var den inte i det gamla systemet.

1.3 Internationell beskattning

Tremånadersregeln i 2003 års svensk-danska avtal

Vid tillämpning av tremånadersregeln i artikel 1 p. 1 i 2003 års svensk-danska avtal ska utöver arbete som faktiskt utförts i källstaten även sjukdom och semester anses som arbete utfört i källstaten. Arbetsfria veckoslut och andra helgdagar samt inarbetad ledighet ses varken som arbete i källstaten eller i hemviststaten. Arbete under del av dag i källstaten anses som hel dag i källstaten.

Tremånadersperioden får, vid bedömningen av den första månad då regeln ska tillämpas, påbörjas varje dag i månaden. För nästföljande månader ska bedömningen i regel omfatta kalendermånader. Undantag får göras om det visas att förutsättningarna för regelns tillämpning är uppfyllda om bedömningen avser annan tremånadersperiod än kalendermånader. En kalendermånad kan hänföras till flera tremånadersperioder. Om arbetet i källstaten inte uppgår till minst hälften av arbetstiden under någon av de tremånadersperioder till vilken en månad kan hänföras ska artikel 1 p. 1 inte tillämpas på den månaden. På övriga månader i perioden ska artikel 1 p. 1 tillämpas om förutsättningarna är uppfyllda vid bedömning av en annan tremånadersperiod. En tremånadersperiod kan börja före och sluta efter ett årsskifte. (2007-07-05, dnr 131 765230-06/111)

2 Mervärdesskatt

Gemenskapsintern omsättning i flera led

EG-domstolen har i C-245/04, EMAG Handel Eder, uttalat att vid en kedjetransaktion mellan medlemsstater där varorna säljs två gånger, men där det endast sker en transport, kan endast en omsättning vara undantagen från skatteplikt enligt artikel 138.1 i rådets direktiv 2006/112/EG, mervärdesskattedirektivet (motsvaras av 3 kap. 30a § mervärdesskattelagen (1994:200), ML).

Den omsättning som kan undantas från skatteplikt är den omsättning som föranleder transporten till köparen. På samma sätt kan endast en av omsättningarna föranleda att köparen gör ett gemenskapsinternt förvärv (GIF) i det land till vilket varan transporteras.

Domstolen tar inte ställning till vilken omsättning som transporten ska hänföras. Dock framgår att den omsättning till vilken transporten hänförs är gjord i den medlemsstat varifrån transporten påbörjas. Den andra omsättningen, till vilken ingen transport hänförs, är gjord i den medlemsstat där varorna finns när omsättningen äger rum.

Förfarandet vid gemenskapsinterna varuomsättningar enligt mervärdesskattedirektivets övergångsordning beskrivs i domen som en mekanism som möjliggör en överflyttning av skatteintäkten till den medlemsstat där varorna ska konsumeras. Mot bakgrund av syftet med reglerna och med hänsyn till den stora omfattningen av den gemenskapsinterna varuhandeln anser Skatteverket att tillämpning av reglerna i normalfallet ska ske på ett sätt som inte försvårar beskattningen.

Enligt Skatteverkets uppfattning ska utgångspunkten vid bedömningen av en s.k. ”oäkta trepartshandel” vara att transporten knyts till den omsättning som sker mellan företag som är verksamma i olika medlemsstater såvida inte de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet talar emot detta. Med ”oäkta trepartshandel” avses handel mellan tre parter där två av parterna är registrerade till mervärdesskatt i samma land. I vissa situationer kan detta synsätt också tillämpas vid handel mellan fler än tre parter. (2007-06-29, dnr 131 432669-07/111)

Yrkesmässighet vid innehav av näringsfastighet m.m. samt fråga om sponsorbidrag

Innehav av en näringsfastighet är tillräckligt för att kravet på yrkesmässighet enligt ML ska vara uppfyllt. Yrkesmässighet är emellertid endast ett av de kriterier som måste vara uppfyllda för att en verksamhet ska föranleda skattskyldighet enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 ML. Skattskyldighet är i sin tur en förutsättning för avdragsrätt enligt 8 kap. 3 § ML. Enbart ett innehav av en näringsfastighet, utan avsikt att bedriva en verksamhet som medför att skattepliktig omsättning uppkommer, är därmed inte tillräckligt för att registrera ägaren till mervärdesskatt eller för att medge avdrag för ingående skatt på anskaffningar till fastigheten. Det bör i detta sammanhang särskilt påpekas att det är den som ansöker om registrering till mervärdesskatt eller som yrkar avdrag för ingående skatt som har bevisbördan för att förutsättningarna för skattskyldighet respektive avdragsrätt är uppfyllda. Att så är fallet måste styrkas med objektiva omständigheter. Den som yrkar avdrag för ingående skatt måste kunna styrka dels att den verksamhet som bedrivs är av sådant slag att den medför skattskyldighet, dels att anskaffningen är hänförlig till den skattskyldiga verksamheten.

Det förhållandet att en juridisk persons inkomster och utgifter ska hänföras till skattepliktig inkomst av näringsverksamhet saknar betydelse för bedömningen av om verksamheten är yrkesmässig enligt ML. Avgörande för bedömningen är i stället att verksamheten har karaktär av näringsverksamhet, dvs. att den uppfyller näringskriterierna enligt 13 kap. 1 § första stycket IL eller att det är fråga om innehav av näringsfastighet enligt 13 kap. 1 § andra stycket IL.

I de fall reklamtjänster tillhandahålls inom ramen för en idrottslig tävlingsverksamhet ska det i normalfallet anses vara en och samma verksamhet som bedrivs. En uppdelning i reklamverksamhet respektive tävlingsverksamhet ska inte göras. Vid bedömning av om verksamheten är yrkesmässig måste ersättning för utförda reklamtjänster i form av sponsorbidrag beaktas. En förutsättning är att det är fråga om ersättning för tillhandahållna tjänster och inte en gåva, dvs. det erhållna sponsorbidrag ska stå i proportion till värdet på de reklamtjänster som tillhandahålls. (2007-06-29, dnr 131 604139-06/111)

3 Övrigt

Beskattning av hushållsavfall i form av RDF-bränsle (Punktskatt)

Den del av RDF-bränsle som utgör hushållsavfall som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten enligt 15 kap. 8 § miljöbalken är skattepliktigt om avfallet förbrukas för uppvärmning. (2007-06-25, dnr 131 405709-07/111)

Skattskyldig vid import (Punktskatt)

Skattskyldighet för upplagshavare regleras i 4 kap. 1 § 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Alltså är 4 kap. 1b § LSE inte tillämplig när upplagshavare importerar bränsle som avses i 1 kap. 3a § LSE. (2007-07-04, dnr 131 442165-07/111)

Definition av kraftvärmeproduktion enligt 6a kap 3 § lagen om skatt på energi (Punktskatt)

Skatteverket anser att begreppet ”kraftvärmeproduktion” i 6a kap. 3 § LSE omfattar samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process även när en del av restvärmen i den ånga som passerat turbinen kyls bort mot luft istället för att nyttiggöras. (2007-07-05, dnr 131 440989-07/111)

Avdragsrätt för bränsle vid kraftvärmeproduktion då endast en del av värmen nyttiggörs (Punktskatt)

Skatteverket anser att den del av den resterande värmeenergin i den ånga som passerat turbinen och som kyls bort mot luft istället för att nyttiggöras inte utgör sådan energiproduktion som avses i 6a kap. 3 § femte stycket LSE. (2007-07-05, dnr 131 440994-07/111)

Skatteplikt för fossilt kol i visst hushållsavfall som används för att producera ånga som används vid elproduktion (Punktskatt)

Då hushållsavfall förbränns och den frigjorda värmeenergin används för att producera ånga som leds till en turbin där ångan används vid elproduktion anser Skatteverket att hushållsavfallet förbrukas för uppvärmning, i den mening som avses i 2 kap. 4a § LSE. Skatteverket anser att det för bedömningen saknar betydelse om resterande värmeenergi i den ånga som passerat turbinen nyttiggörs. Det fossila kolet i hushållsavfall som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten enligt 15 kap. 8 § miljöbalken omfattas därmed av skatteplikt enligt 2 kap. 4a § LSE om avfallet förbrukas på detta sätt. (2007-07-05, dnr 131 440987-07/111)

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.