Innehåll

SkatteNytt nr 12 2007 s. 765

Replik på Mattias Fris artikel "Mervärdeskatt – EG-domstolen förändrar huvudsaklighetsprincipen?"

I Skattenytt nummer 9 i år analyserade Mattias Fri på ett mycket pedagogiskt och intressant sätt om det eventuellt har skett en förändring av bedömningskriterierna för den s.k. huvudsaklighetsprincipen med anledning av EG-domstolens dom i målet C-111/05 Aktiebolaget NN. Vi tycker det är viktigt att diskussionen om huvudsaklighetsprincipen går vidare eftersom den är en väsentlig princip inom mervärdesskattesystemet.

Mattias Fri framhåller att huvudsaklighetsprincipen består av två olika bedömningar. Den första är om det föreligger en eller flera transaktioner. Den andra är vilken av två eller flera prestationer som är överordnade respektive underordnade, alternativt vad som är det huvudsakliga eller centrala momentet i en i sig odelbar transaktion.

För besvarande av den första bedömningen anser domstolen att en samlad bedömning ska ske av de omständigheter som kännetecknar den aktuella transaktionen. Mattias Fri betonar att EG-domstolen påpekar att huvudregeln enligt det sjätte direktivets artikel 2.1 är att varje transaktion anses som separat och självständig. Han menar därför att delningsprincipen är huvudregel.

Se punkt 22 NN-målet.

Vi håller dock inte med om att EG-domstolen skulle ge uttryck för att delningsprincipen skulle vara en huvudregel. Det är snarare fråga om en metod som EG-domstolen betonar. ”... det är av vikt att först söka finna ut vilka delar som är kännetecknande för transaktionen i fråga för att på så sätt avgöra om den skattskyldige förser sin kund med flera huvudsakliga separata tillhandahållanden eller med ett enda tillhandahållande ...”.1 Detta innebär enligt vår mening att huvudsaklighetsprincipen och delningsprincipen är sidoordnade varandra och delar av en och samma metod. Att presumera att den ena principen skulle vara huvudregel framför den andra kan leda tanken fel och i slutänden få till konsekvens att en viss transaktion inte bedöms efter vad som är kännetecknande för transaktionen i fråga. Jämför härvid förhandsbeskedet angående konferenstjänster (Regeringsrättens dom 2007-03-27, mål nr 5213-06), där Skatterättnämnden konstaterade att lokalupplåtelser för konferenser utvecklats till en näringsgren där tillhandahållande av olika tjänster kommit att bli ett i förhållande till lokalupplåtelsen dominerande inslag. Lokalupplåtelsen var därför en underordnad tjänst i sammanhanget. Ett sådan bedömning tar sin grund i att primärt söka finna vad som är kännetecknande för transaktionen i fråga, snarare än att utgå ifrån att en uppdelning skall ske som huvudregel.

Mattias Fri resonerar vidare att förändringen består i att EG-domstolen söker efter objektiva ekonomiska bedömningsgrunder istället för som tidigare primärt undersöka vad som efterfrågas av en genomsnittlig konsument.

Se punkt 37 NN-målet

Vi anser dock inte att det är fråga om en förändring, utan snarast ett klargörande av omständigheter som är möjliga att beakta vid bedömningen av en transaktion. I NN-målet får det, jämfört med vad som var fallet i t.ex. CPP-målet (C-349/96), anses ha varit svårt att vid bedömningen finna en ”genomsnittlig konsument” av ifrågavarande kabel, varför vi anser det naturligt att EG-domstolen valde att söka efter andra, mer objektiva, ekonomiska bedömningsgrunder så som kostnad för material och arbete. EG-domstolen ansåg emellertid att dessa bedömningsgrunder inte i sig skulle tillmätas någon avgörande betydelse.2 Andra objektiva bedömningsgrunder som vi anser kan utgöra parametrar i bedömningen av huruvida ett eller flera tillhandahållanden har skett, är t.ex. antalet arbetstimmar för att installera en vara. Ett objektivt bedömningskriterium som antalet arbetstimmar anser vi t.ex. kan ha betydelse för bedömningen av om en byggtjänst anses tillhandahållen och i så fall om omvänd beskattning enligt de nya regler som trädde i kraft 1 juli i år ska tillämpas.

Henrik Ervid, skattejurist vid Ernst & Youngs momsgrupp i Stockholm.

Jesper Öberg, Jur. dr och skattejurist vid Ernst & Youngs momsgrupp i Stockholm.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...