SkatteNytt nr 7–8 2007 s. 467

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt inom Skatteverket kallas de styrsignaler och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Skatteverkets ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Avdrag för datorprogram

Det är Skatteverkets uppfattning att den skattemässiga behandlingen av alla typer av inventarier är uttömmande reglerad i 18 kap. inkomstskattelagen (IL). Detta får till följd att 18 kap. 1 § andra stycket 1 IL även omfattar sådana immateriella rättigheter, t.ex. enkla standardiserade datorprogram, som enligt god redovisningssed inte får tas upp som tillgång i balansräkningen. Med hänsyn till de oavsedda komplikationer som kan uppkomma och till att problemet kommer att behandlas av Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning samt till att en redovisningsmässig bedömning i praktiken hittills har lagts till grund för beskattningen är det dock ett rimligt ställningstagande, när det gäller frågan om avdrag för enkla standardiserade datorprogram, att Skatteverket inte ska lägga resurser på att fatta beslut om skattemässig aktivering av dessa utgifter. Skatteverket ska därför tills vidare vid taxeringen och i kontrollverksamheten godta omedelbart avdrag för enkla standardiserade datorprogram som enligt god redovisningssed inte får tas upp som tillgång i balansräkningen. (2007-03-20, dnr 131 192491-07/111)

Gåva till näringsdrivande stiftelse

Gåva från fysisk person till näringsdrivande stiftelse är skattefri och ska inte tas upp som intäkt även om den används för att täcka avdragsgilla kostnader. (2007-04-04, dnr 131 230825-07/111)

Beräkning av löneunderlag när företaget innehar ett dotterföretag som inte är helägt

I det fall ett dotterföretag inte är helägt ska varken den egna lönen eller den lön man ska jämföra sin lön med, för att få beräkna ett lönebaserat utrymme, kvoteras. (2007-04-04, dnr 131 227179-07/111)

Utländsk delägare och kvalificerad andel vid tillämpning av 23 kap. 19 § IL

Enligt Skatteverkets bedömning avses med kvalificerad andel i 23 kap. 19 § IL sådan andel som är kvalificerad enligt 57 kap. samma lag och att bestämmelserna i det senare kapitlet ska tolkas på sätt att begränsat skattskyldig kan inneha kvalificerad andel. (2007-04-11, dnr 131 205189-07/111)

Studentkårers m.fl. skattskyldighet

Det är endast studentkårer och liknande sammanslutningar vid statliga universitet och högskolor som omfattas av 7 kap. 16 § IL.

Studentkårer och liknande sammanslutningar vid universitet och högskolor som inte står under statligt huvudmannaskap kan undantas skattskyldighet enligt 7 kap. 7 § IL. (2007-04-16, dnr 131 702523-06/111)

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Avdrag för vissa skattefria ersättningar

När en anställd får sådana skattefria ersättningar som anges i 12 kap. 3 § första och andra stycket IL får de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka inte dras av. För det fall att kostnadsersättningen är avsedd att täcka enbart viss del av kostnaden kan avdrag medges för den del av kostnaden som överstiger erhållen ersättning. När en anställd får sådana skattefria ersättningar som anges i 12 kap. 3 § tredje stycket IL får utgifter som täcks av ersättningen inte dras av. (2007-03-06, dnr 131 164347-07/111)

Värdering av bostadsförmåner vid 2007 års taxering

Ändring i avsnitt 4.4 värdering av bostadsförmån i villor i Göteborgsområdet. Ändringen innebär att bostadsförmånsvärdet för villor inom detta område kan beräknas till 7 % av fastighetens taxeringsvärde i stället för 10 % som angetts i den tidigare skrivelsen. (2007-03-26, dnr 131 210945-07/111)

Kommentar: Det ursprungliga ställningstagandet är från 2007-01-12, dnr 131 804228-06/111). P.g.a. en miss från Skatteverket har det blivit fel i den ursprungliga beräkningen när det gäller villor i Göteborgsområdet. Den riktiga procentsatsen ska således vara 7 % och taxeringsvärdet som nämns är det för 2006.

1.3 Kapital

Beloppsgräns för kontrolluppgift om betalning till och från utlandet

Skyldigheten i 12 kap. 1 § LSK att lämna kontrolluppgift för betalning till och från utlandet är inte oproportionerlig i förhållande till bestämmelsens syfte att upprätthålla en effektiv skattekontroll. Därmed kan bestämmelsen, trots att den i sig utgör ett hinder för den fria rörligheten för kapital, rättfärdigas. Sammanfattningsvis anser Skatteverket därför att bestämmelsen inte står i strid med EG-rätten. (2007-02-28, dnr 131 133515-07/111)

Kommentar: Enligt 12 kap. 1 § LSK ska bl.a. kontrolluppgift lämnas om betalningar görs till eller från utlandet och betalningen överstiger 150.000 kr eller utgör delbetalningar av en summa som överstiger nämnda belopp.

Tidpunkt för avdrag för kapitalförlust i fall då det eventuellt också ska utbetalas ett tillkommande belopp

I fall en försäljning leder till en kapitalförlust, men förlustens storlek är osäker beroende på en eventuellt tillkommande köpeskilling vars storlek är okänd, får inte någon del av förlusten dras av förrän storleken av tillkommande belopp kan beräknas. Om tilläggsköpeskillingen är maximerad till ett visst belopp får så stor del av förlusten dras av för avyttringsåret som motsvarar vad som med säkerhet kommer att utgöra förlust. Återstoden av förlusten kvittas mot tilläggsköpeskillingen för det år då denna bestäms. (2007-03-26, dnr 131 175287-07/111)

Utdelningsbeskattning vid köp av aktier till underpris på grund av -aktieinnehav i ett annat bolag

Skatteverket anser att om en aktieägare får teckna aktier till underpris i ett bolag på grund av innehav av aktier i ett annat bolag och det senare bolaget mot ersättning medverkar till aktieägarspridning, ska aktieägaren beskattas för denna förmån som utdelning. Värdet av utdelningen är skillnaden mellan det pris som allmänheten fått betala och det pris aktieägaren fått betala. (2007-04-03, dnr 131 171768-07/111)

1.4 Internationell beskattning

Nedsättning av skatt på utdelning enligt skatteavtal

Om ett skatteavtal innebär att Sverige högst får ta ut 15 % skatt på utdelningens bruttobelopp för en fysisk person ska nedsättningen ske på följande sätt. Så stor andel av skatten på inkomst av kapital anses belöpa på utdelningen som utdelningen utgör av inkomsten.

Om detta belopp överstiger 15 % av utdelningens bruttobelopp sätts skatten på kapitalinkomsterna ned med det överskjutande beloppet. (2007-02-23, dnr 131 42347-07/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns tre exempel som åskådliggör hur nedsättningsbeloppet ska räknas fram.

Samma frågeställning kan uppkomma när det gäller beskattning av ränta. Enligt artikel 11 i OECDs modellavtal får ränta som härrör från Sverige beskattas här men skatten får inte överstiga 10 % av räntans bruttobelopp. Samma princip gäller vid nedsättning av skatten på räntan som angetts ovan.

Vem ska betala fastighetsskatt för utländsk privatbostad?

Fastighetsskatt på utländsk privatbostad ska bara betalas av ägare som är obegränsat skattskyldig i Sverige genom att vara bosatt här, inte av ägare som vistas stadigvarande i Sverige eller har väsentlig anknytning hit. (2007-02-23, dnr 131 82573-07/111)

Särskild löneskatt på pensionskostnader för utländsk arbetsgivare

Utländsk arbetsgivare med fast driftställe i Sverige ska betala särskild löneskatt på pensionskostnader även om inkomsten från det fasta driftstället är undantagen från beskattning i Sverige genom skatteavtal. (2007-03-21, dnr 131 190696-07/111)

Omfattas andelar i cfc-bolag av bestämmelserna i 57 kap. IL om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag?

Cfc-bolag som enligt lagstiftningen i det land det hör hemma, motsvarar det som enligt svensk lagstiftning är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, kan också vara ett fåmansföretag. Om villkoren i 57 kap. IL är uppfyllda kan kapitalvinst och utdelning från sådana andelar beskattas i inkomstslaget tjänst. Till den del delägaren har beskattats för överskottet i cfc-bolagets verksamhet beskattas dock inte lämnad utdelning. (2007-04-05, dnr 131 159250-07/111)

Lättnadsregler vid utdelning och kapitalvinst från oäkta bostadsföretag – EG-rätt

Skatteverket anser att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till SFS 2005:1136 vilken gäller för svenska oäkta bostadsföretag strider mot EG-fördraget och EES-avtalet. Regeln ska därför tillämpas också om det oäkta bostadsföretaget är hemmahörande i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, (EUs medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein) och övriga förutsättningar för regelns tillämpning är uppfyllda. Skatteverket anser att det inte är möjligt att från det ena året till det andra fritt växla mellan beskattning enligt det upphävda 43 kap. IL och 42 kap. 15 a § IL. (2007-04-11, dnr 131 163023-07/111)

Kommentar: Enligt punkt 2 av nämnda övergångsbestämmelser ska de upphävda lättnadsreglerna i 43 kap. IL tillämpas på utdelning och kapitalvinst på andelar i svenska oäkta bostadsföretag t.o.m. 2008. Skatteverket anser således att övergångsbestämmelsen även bör gälla för oäkta bostadsföretag inom EES, i annat fall hade det inneburit en negativ särbehandling av det sistnämnda företaget.

Inkomst av arbete utfört ombord på luftfartyg som ”används i inrikestrafik av konsortiet SAS”

Med begreppet ”används i inrikestrafik av konsortiet SAS” i det nordiska skatteavtalet avses den inrikestrafik som med stöd av eget flygoperativt tillstånd (AOC) tillhandahålls av Scandinavian Airlines System SAS (konsortiet SAS), dvs. det samarbete på luftfartens område som bedrivs av SAS Sverige AB, SAS Danmark A/S och SAS Norge ASA. (2007-04-17, dnr 131 207406-07/111)

Kan ersättning beskattas enligt SINK då det finns beslut om skattelättnader för utländska nyckelpersoner m.fl.

Reglerna i IL som medför skattelättnader för nyckelpersoner m.fl. har inte någon motsvarighet i SINK. Skatteverket anser att endast ersättning för arbete som utförts under tid då personen varit obegränsat skattskyldig omfattas av skattelättnaderna. Några skattelättnader ska därför normalt inte medges vid beskattning enligt SINK. I det fall en ersättning kan disponeras först efter utflyttning från Sverige och beskattning enligt SINK är aktuell anser Skatteverket att de skattelättnader som finns reglerade i IL ska tillämpas. Exempelvis så ska enbart 75 procent av en retroaktiv lön beskattas med särskild inkomstskatt om 25 procent. I de fall en begränsat skattskyldig begär att hans ersättningar ska beskattas enligt IL har han också rätt till de skattelättnader som anges i 11 kap. 23 § IL. (2007-04-26, dnr 131 100743-07/111)

2 Mervärdesskatt

Omsättningsland – 5 kap. 11 § 2 a och 2 b ML

Skatteverket anser att artikel 146.1 e i rådets direktiv 2006/112/EG, mervärdesskattedirektivet, kan tillämpas i stället för motsvarande bestämmelse i mervärdesskattelagen (1994:200), ML, om det är till den enskildes fördel. Detta innebär att skatt inte ska tas ut på omsättning av skattepliktiga tjänster som är direkt kopplade till export av varor eller import av varor när de importerade varorna inte tullbeskattats på grund av särskilt tullförfarande, t.ex. temporär tullfrihet eller reglerna om skatteupplag.

Om det däremot är fråga om tjänster som är direkt förbundna med annan import än sådan som inte tullbeskattats på grund av särskilt förfarande ska bestämmelsen i 5 kap. 11 § 2 a eller 2 b ML tillämpas enligt sin lydelse.

Denna skrivelse ersätter skrivelse från 2004-06-02, dnr 130 219117-04/1152, rörande mervärdesskatt på transporttjänst. (2007-04-23, dnr 131 180127-07/111)

Kommentar: Ställningstagandet har sin bakgrund i Skatterättsnämndens förhandsbesked från 2006-10-18 där nämnden konstaterar att 5 kap. 11 § 2 a och 2 b ML inte stämmer överens med motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet.

3 Övrigt

Sekretess för anställdas mobiltelefonnummer

Sekretess gäller med ett omvänt skaderekvisit – vilket innebär sekretess som huvudregel – för uppgift om nummer till Skatteverkets anställdas mobiltelefoner. Sådana telefonnummer kan därför inte lämnas ut till en extern mottagare utan en sekretessprövning. Det sagda gäller både nummer till privata mobiltelefoner och nummer – hämtade från exempelvis Lotus Notes Visitkort – till tjänstemobiltelefoner och tillämpas vid utlämnande såväl av andra anställdas som egna mobiltelefonnummer. (2007-03-26, dnr 131 177273-07/111)

Tillämpning av 2 kap. 5 § SdbL vid utlämnande av registreringsuppgifter ur beskattningsdatabasen

Den sekretessbrytande bestämmelsen i 2 kap. 5 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (SdbL) ska, till den del den avser punkterna 3–8, tillämpas på det sättet att uppgift endast kan lämnas om att en namngiven enskild är registrerad eller inte. I huvudsak avser de nämnda punkterna uppgifter om huruvida en namngiven enskild är registrerad till moms, arbetsgivareavgifter eller har särskilt registrerings- eller redovisningsnummer. Även uppgift på vilket sätt den preliminära skatten ska betalas för en namngiven fysisk person eller vad för slag av näringsverksamhet som en namngiven enskild bedriver ingår bland punkterna.

Det ovanstående innebär att skattesekretessen hindrar Skatteverket att lämna ut sammanställningar som visar vilka enskilda som är registrerade i ovan angivna avseenden inom t.ex. ett visst geografiskt område. (2007-04-03, dnr 131 199983-07/111)

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...