Skattenytt nr 11 2009 s. 734

Expertbeskattning – en liberalare syn på expertbegreppet

Målnummer 1776-08.

Målnummer 24845-07.

Diarienummer 313-07/F.

Kammarrätten i Stockholm har 2008-10-061 ändrat Länsrättens i Stockholm dom 2008-02-152 samt Forskarskattenämndens beslut 2007-10-313 och har fastslagit att chefsdirigenten vid GöteborgsOperan AB (GöteborgsOperan) uppfyller förutsättningarna för att beskattas i enlighet med de särskilda skattereglerna för utländska experter m.m. Kammarrättens dom har vunnit laga kraft.

Syftet med denna artikel är dels att redogöra för Kammarrättens i Stockholm dom, dels att analysera vilka konsekvenser som denna dom kan få för urvalet av vilka, som kan bli föremål för expertbeskattning.

Nedan beskrivs inledningsvis kortfattat det svenska regelverket rörande expertbeskattning samt relevanta förarbetsuttalanden beträffande expertbegreppet. Därefter redogörs för bakgrunden till Kammarrättens i Stockholms dom 2008-10-06 samt för själva domen. Avslutningsvis diskuteras kortfattat vilka konsekvenser, som kan komma att följa av kammarrättens dom.

1 Kort om expertbeskattningen

Särskilda skatteregler beträffande ersättningar till utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner finns i 11 kap. 22–23 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Kortfattat innebär dessa regler att nyssnämnda kategorier av personer under vissa förutsättningar endast beskattas för 75 procent av lönen och att några sociala avgifter inte skall betalas på den del av lönen, som undantas från beskattning. Dessa skattelättnader gäller högst i tre år och det är Forskarskattenämnden, som i första hand avgör om en arbetstagare omfattas av de särskilda skattereglerna.

Vidare ställs vissa krav på medborgarskap, bosättning/vistelse i Sverige samt på arbetsgivaren för att regelverket skall kunna tillämpas.4

Därutöver krävs att arbetstagaren besitter särskild kompetens. Av lagtexten5 framgår att det är tre olika kategorier av arbetstagare, som omfattas av de särskilda skattereglerna. Dessa tre kategorier är följande:

  1. Arbetstagare med specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,

  2. arbetstagare med kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller

  3. arbetstagare med företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.

Ovannämnd dom från Kammarrätten i Stockholm avser arbetstagare enligt kategori 1 ovan och det är också denna kategori arbetstagare, som diskuteras närmare nedan. Detta innebär att arbetstagare av kategori 2 och 3 ovan inte beskrivs närmare i denna artikel.

Dessa krav behandlas dock inte närmare här.

11 kap. 22 § IL.

2 Vad är en utländsk expert?

Som framgår ovan är arbetstagare inom kategori 1 experter med specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet.

Frågan om vilka arbetstagare, som skall omfattas av skattelättnaderna diskuteras mycket översiktligt i propositionen.6

Av propositionen framgår att en grundläggande förutsättning för att aktuellt regelverk överhuvudtaget skall vara tillämpligt7 är att arbetstagarna är personer inom tekniskt avancerad och kunskapsintensiv verksamhet, dvs. specialister och experter inom olika områden där Sverige har ett starkt intresse av att kunna konkurrera om internationellt rörlig arbetskraft.

Beträffande arbetstagare av kategori 1 anger propositionen8 följande:

”Den första kategorin i förslaget avser specialister och experter med sådan kompetens som inte är tillgänglig i Sverige eller som det är svårt att finna inom landet. Det kan vara fråga om [fetstil här] experter som arbetar med avancerad produktutveckling och tillämpning av ny teknologi, t.ex. industritekniker.”

Propositionstextens ordalydelse kan inte uppfattas på annat sätt än att den exemplifierar vilka personer, som kan bli föremål för expertbeskattning. Mot bakgrund av att nyssnämnt uttalande är en exemplifiering är den naturliga följden att förarbetena inte utesluter att expertbeskattningslagstiftningen även kan tillämpas beträffande personer med expertis inom andra områden än avancerad produktutveckling och tillämpning av ny teknologi.

Utöver ovanstående kan konstateras att Prop. 2000/01:12 inte ger någon större vägledning om vilka arbetstagare, som omfattas av expertbeskattningsreglerna. Departementschefen anger att någon precisering av de arbetstagare, som omfattas av de särskilda skattereglerna inte är möjlig att göra och hänvisar till att Forskarskattenämnden torde vara väl skickad att utveckla praxis i här aktuellt avseende.9

Avslutningsvis skall i denna del nämnas att Forskarskattenämndens beslut i expertbeskattningsfrågor är hemliga, varför det är svårt att bilda sig någon uppfattning om hur Forskarskattenämndens praxis ser ut.

Prop. 2000/01:12.

Detta gäller alltså arbetstagare enligt såväl kategori 1, som kategori 2 och 3.

S. 22 i Prop. 2000/01:12.

S. 22–23 Prop. 2000/01:12.

3 GöteborgsOperans chefsdirigent

Under våren 2007 beslutade ledningen för GöteborgsOperan att verksamhetens huvudinriktning under säsongerna 2007/2008 och 2008/2009 skulle utgöras av fransk och italiensk opera. Med anledning härav beslutade GöteborgsOperan att anställa en ny chefsdirigent. Beaktat GöteborgsOperans beslutade huvudinriktning för de kommande säsongerna var det av väsentlig betydelse att chefsdirigenten var en expert på fransk och italiensk opera med bred internationell erfarenhet.

GöteborgsOperan satte följaktligen i gång en rekryteringsprocess, varvid det kan nämnas att 120 ansökningar inkom. Av dessa avsåg endast två ansökningar svenska dirigenter, som dock var bosatta i Tyskland. Efter en noggrann och gedigen urvalsprocess beslutade GöteborgsOperan att anställningen som ny chefsdirigent skulle tillfalla italienaren Pietro Rizzo.

I ansökan till Forskarskattenämnden 2007-09-12 begärde GöteborgsOperan och Pietro Rizzo att Pietro Rizzo skulle få bli beskattad som ”kategori 1 expert”. Till grund för ansökan låg ett gediget material, av vilket det framgick att Pietro Rizzos specialkunskaper beträffande italiensk och fransk opera var av avgörande betydelse för GöteborgsOperans konstnärliga inriktning mot fransk och italiensk opera och därmed också av avgörande betydelse för att etablera GöteborgsOperan som ett av de mest intressanta operahusen i Europa.

Av ansökan till Forskarskattenämnden framgick dessutom att det inte fanns någon svensk medborgare eller utländsk medborgare bosatt i Sverige, som hade den specialkompetens, den musikaliska bredd och det musikaliska djup att vederbörande var utbytbar mot Pietro Rizzo.

Forskarskattenämnden avslog i beslut 2007-10-313 ansökan om expertbeskattning. Av Forskarskattenämndens beslut framgår att nämnden delade GöteborgsOperans inställning om att Pietro Rizzo besatt specialkunskaper inom italiensk och fransk opera på så sätt som beskrivits i ansökan. Trots detta ansåg dock Forskarskattenämnden att expertbeskattningsreglerna mot bakgrund av ovan beskrivna förarbetsuttalanden främst är avsedda att tillämpas på personer som är verksamma inom tekniskt avancerade eller forskningsintensiva områden. Med hänsyn härtill ansåg Forskarskattenämnden att Pietro Rizzos specialkunskaper inte var av sådant slag som avsågs i lagstiftningen för att han skulle kunna komma ifråga för skattelättnader.

Forskarskattenämndens beslut överklagades till Länsrätten i Stockholm, varvid det bl.a. konstaterades dels att ovan beskrivna propositionsuttalande innebär att det finns utrymme för att tillämpa lagstiftningen även på personer med expertis inom andra områden än exempelvis teknologiska områden, dels att lagtextens ordalydelse inte begränsar tillämpningen av expertbeskattningsreglerna på så sätt som Forskarskattenämnden gjort.

Länsrätten i Stockholm avslog överklagandet 2008-02-152 och fann inte anledning att göra annan bedömning än den som Forskarskattenämnden hade gjort. Noterbart är dock att länsrättens avgörande endast stöddes av nämndemännen och att rättens ordförande var skiljaktig och ville att Pietro Rizzo skulle beviljas aktuella skattelättnader.

Länsrättens dom överklagades 2008-02-28 till Kammarrätten i Stockholm och kammarrätten avkunnade dom till GöteborgsOperans och Pietro Rizzos fördel 2008-10-061.

Kammarrätten konstaterar bl.a. följande i sina domskäl:

  1. att lagreglerna gällande expertbeskattning är allmänt utformade och saknar definitioner av centrala begrepp och,

  2. att det varken av lagtext eller av förarbeten framgår att bestämmelserna om skattelättnader skall vara begränsade till att endast avse personer verksamma inom industri och högteknologiska branscher.

Sammanfattningsvis konstaterade således kammarrätten att det inte finns grund för att inskränka tillämpningen av lagstiftningen till personer, som arbetar inom industri och högteknologiska branscher.

Vidare konstaterar kammarrätten följande:

  1. att GöteborgsOperan hade visat att chefsdirigenten genom sina kunskaper hade en kompetens som var av stor betydelse för GöteborgsOperan,

  2. att chefsdirigenten verkade inom en kunskapsintensiv bransch, och

  3. att chefsdirigenten var internationellt eftertraktad.

Beaktat detta konstaterade kammarrätten att chefsdirigentens arbetsuppgifter var sådana som avsågs i 11 kap. 21 § 1 st. IL.

Diarienummer 313-07/F.

Målnummer 24845-07.

Målnummer 1776-08.

4 Slutsats

Det som är intressant med kammarrättens dom är att kammarrätten uttryckligen konstaterar att expertbeskattningsreglerna vad avser ”kategori 1 arbetstagare” inte är begränsad till att avse personer verksamma inom industri och högteknologiska branscher, vilket alltså motsatsvis, enligt vår uppfattning, innebär att kammarrätten anser att frågan om i vilken bransch en anställd är verksam inte har någon egentlig betydelse för möjligheten att expertbeskattas (förutsatt att övriga krav för expertbeskattning är uppfyllda).

Kammarrättens dom ger således uttryck för en väsentligt liberalare syn på expertbegreppet än den, som synes vara förhärskande hos Skatteverket och hos Forskarskattenämnden.

Enligt vår uppfattning öppnar kammarrättens liberalare syn på expertbegreppet dörren för att expertbeskattningen kan tillämpas på helt nya grupper av experter. Kammarrättsdomen innebär, enligt vår mening, att exempelvis utländska idrottsmän kanske omfattas av expertbegreppet och således kan bli föremål för den svenska expertbeskattningen.

Erik Haglund och Erik Dreijer är verksamma som skatterådgivare vid Haglund & Partners i Göteborg.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...