Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt på Skatteverket kallas de styrsignaler och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Skatteverkets ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Utfärdande av F-skattsedel efter ändrat näringsbegrepp

Den som har en eller ett fåtal uppdragsgivare kan tilldelas F-skattsedel förutsatt att verksamheten som sådan uppfyller kraven för näringsverksamhet. En näringsidkare som startar sin verksamhet med den tidigare arbetsgivaren som första uppdragsgivare kan bedömas som självständig näringsidkare och tilldelas F-skattsedel.

Även den som hyr ut sig själv för kortare uppdrag till olika uppdragsgivare vid tillfälliga behov av arbetskraft kan anses bedriva näringsverksamhet förutsatt att det framgår att det är uppdragstagarens avsikt att bedriva sin verksamhet som näringsverksamhet. (2008-12-11, dnr 131 740908-08/111)

Kommentar: Den 1 januari 2009 ändras näringsbegreppet. Ändringen innebär att vid bedömningen av om en verksamhet bedrivs självständigt särskilt ska beaktas vad parterna har avtalat samt i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och inordnad i dennes verksamhet. Det bör noteras att bedömningen av näringsverksamhet som görs vid tilldelning av F-skattsedel inte alltid är identisk med de bedömningar som görs för att pröva om sökanden ska registreras till mervärdesskatt. Ställningstagandet avser vad som krävs för att en F-skattsedel ska kunna utfärdas efter lagändringen.

Särskild löneskatt och avkastningsskatt på kommuners avsättningar i balansräkningen för pensionsåtaganden

En kommun som redovisar utfästelse om pension till arbetstagare genom avsättning i balansräkningen ska betala särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) när pensionen betalas ut. Avkastningsskatt (AvP) ska inte betalas på sådan avsättning. (2008-10-23, dnr 131 583863-08/111)

Kapitalförlust på syntetisk option med egna aktier i onoterat företag som underliggande egendom

Bestämmelserna i 25 a kap. 19 § p. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, om avdragsrätt för vissa kapitalförluster omfattar syntetiska optioner där den underliggande tillgången avser egna aktier i onoterat företag. En kapitalförlust på ett sådant derivat är därför inte avdragsgill. (2008-12-19, dnr 131 772515-08/111)

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Ersättningar vid sakskador på grund av yrkesutövningen m.m.

Ersättning för skada på egendom i samband med skadegörelse eller liknande som inträffat på grund av yrkesutövning är skattefri även om den utges av mottagarens arbetsgivare.

Annan ekonomisk kompensation från en arbetsgivare som utges till en anställd på grund av sjukfrånvaro eller liknande som beror på yrkesutövningen är skatte-pliktig som lön. Detta gäller även om ersättningen skulle vara skattefri om den utgavs utan samband med anställning eller uppdrag, såsom ideella skadestånd. (2008-12-11, dnr 131 689760-08/111)

Avdrag för arbetsresor för handikappade m.fl.

Personer som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp tvingas använda egen bil för resor till och från arbetet har rätt till avdrag för skäliga utgifter för sådana resor. Vid beräkning av skäliga utgifter kan avdraget beräknas med ledning av de faktiska totala bilkostnaderna som avser körningen mellan bostaden och arbetsplatsen om detta är förmånligare än schablonavdraget för arbetsresor. Avdraget för arbetsresorna bör dock inte överstiga dubbla schablonavdraget. (2008-12-12, dnr 131 704346-08/111)

Kommentar: Detta ställningstagande överensstämmer inte med innehållet i det allmänna rådet (RSV 2003:30) om avdrag för utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Därför kommer det allmänna rådet att ändras i enlighet med detta ställningstagande.

1.3 Kapital

Beståndsöverlåtelse av s.k. kapitalpensionsförsäkringar

Försäkringsavtal avseende kapitalpension som överlåts till en annan försäkringsgivare eller överförs till en annan del av försäkringsgivarens verksamhet behåller sin skatterättsliga status när det gäller avkastningsskatt förutsatt att överlåtelsen eller överföringen görs senast den 31 december 2008.

Överlåtelse eller överföring som görs efter den 31 december 2008 medför enligt övergångsbestämmelserna till AvPL att nya avtal ingås. Eftersom det fr.o.m. den 2 feb. 2007 skatterättsligt sett inte går att teckna nya kapitalpensions-försäkringar förlorar avtalen sin skatterättsliga status av pensionsförsäkring när det gäller avkastningsskatt. Försäkringarna kommer således att vara ”vanliga” kapitalförsäkringar och beskattas med den högre avkastningsskatten 27 %. (2008-12-08, dnr 131 727157-08/111)

1.4 Internationell beskattning

Beskattning av uppskovsbelopp vid andelsbyte och kapitalvinst vid framskjuten beskattning när mottagna aktier ärvts av en begränsad skattskyldig person

Uppskovsbelopp vid andelsbyte kan beskattas när mottagna aktier och andra andelar ärvs av en begränsat skattskyldig person om denne avyttrar de mottagna aktierna inom en tioårsperiod från året för utflyttningen. Om reglerna om framskjuten beskattning varit tillämpliga på andelsbytet är kapitalvinst på mottagna andelar som ärvs av en begränsat skattskyldig person skattepliktig under samma tioårsperiod. (2008-12-01, dnr 131 705981-08/111)

Kommentar: Denna skrivelse ersätter Skatteverkets skrivelse 2006-11-21, Beskattning av uppskovsbelopp vid andelsbyte och kapitalvinst vid framskjuten beskattning när mottagna aktier ärvs av en begränsat skattskyldig person (dnr 131 702510-06/111)). Detta p.g.a. ändrad lydelse i den s.k. tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL.

Utdelning från oäkta bostadsrättsförening och tillämplig artikel i skatteavtal

Utdelning från oäkta bostadsrättsförening ska beskattas enligt artikel 6, inkomst av fast egendom, i de skatteavtal som följer OECD:s modellavtal. (2008-12-05, dnr 131 740908-08/111)

Beskattning av sjukpenning pga. näringsverksamhet som betalas ut till begränsat skattskyldig person

Sjukpenning som grundar sig på inkomst av näringsverksamhet och som betalas ut till en begränsat skattskyldig enskild näringsidkare utan fast driftställe i Sverige kan inte beskattas här. (2008-12-17, dnr 131 774565-08/111)

Självständig näringsverksamhet utomlands – EG-rättsliga frågor

Enskild näringsidkare som bedriver självständig verksamhet i annat EES-land har med stöd av EG-rätten rätt att bli beskattad för dess resultat på samma sätt som när verksamhet bedrivs i Sverige. Det innebär exempelvis rätt till grundavdrag, pensionssparavdrag och avdrag för underskott i nystartad eller konstnärlig verksamhet om näringsverksamheten bedrivs aktivt. Näringsidkaren har även rätt till pensionsgrundande inkomst på överskott av sådan aktivt bedriven näringsverksamhet om denne tillhör svensk socialförsäkring. Om näringsidkaren avslutat en självständigt bedriven näringsverksamhet i annat EES-land har denne rätt till avdrag för slutligt underskott i inkomstslaget kapital. En enskild näringsidkare som bedriver verksamhet både i Sverige och självständigt i annat EES-land har även rätt att göra en gemensam resultatberäkning för hela verksamheten och därigenom exempelvis kvitta ett underskott i den ena verksam-heten mot ett överskott i den andra.

För att avgöra om en eller flera av bestämmelserna om självständig näringsverksamhet utomlands strider mot EG-rätten ska bedömningen göras som om den utländska verksamheten bedrivs i Sverige. Detta gäller oavsett om verksamhet enbart bedrivs i annat EES-land eller både i Sverige och annat EES-land.

Den redovisning som görs i inkomsttaxeringen, antingen strikt enligt inkomstskattelagens ordalydelse eller med tillämpning av EG-rätten, påverkar beräkningen av pensionsgrundande inkomst och uttaget av egenavgifter respektive särskild löneskatt på förvärvsinkomster. (2008-12-17, dnr 131 774559-08/111)

Kommentar: Denna skrivelse ersätter Skatteverkets skrivelse 2004-12-23, Grund-avdrag m.m. vid självständigt bedriven näringsverksamhet utomlands (dnr 130 706133-04/111), Skatteverkets skrivelse 2005-01-31, Tillämpning av 14 kap. 12 § IL och EG-rätten (dnr 130 62568-05/111) och Skatteverkets skrivelse 2006-01-20, Avdrag för slutligt underskott i utländsk näringsverksamhet i EU/EES-land (dnr 131 42806-06/111).

2 Mervärdesskatt

Konkurrensregel för myndigheter med anledning av C-288/07, Isle of Wight Council m.fl.

När det gäller att avgöra om betydande snedvridning av konkurrensen föreligger ska bedömning i första hand göras utifrån verksamheten som sådan. Det innebär att bedömning ska göras om det kan förekomma att ett eller flera offentligrättsliga organ inom en viss verksamhet i Sverige konkurrerar med privaträttsliga subjekt. Verksamhet där det kan finnas en konkurrenssituation mellan offentligrättsliga och privaträttsliga aktörer på marknaden inom landet ska kunna omfattas av 4 kap. 7 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML.

Vid bedömning av om det föreligger en sådan konkurrenssituation som kan omfattas av bestämmelsen ska även potentiell konkurrens beaktas. Med betydande snedvridning av konkurrensen avses en icke försumbar konkurrenssnedvridning.

Detta ställningstagande innebär att yrkesmässighet föreligger för samtliga offentligrättsliga organs tillhandahållande av t.ex. parkeringsverksamhet. (2008-11-26, dnr 131 559222-08/111)

Kommentar: Eftersom EG-domstolen inte gjort samma bedömning som Skatte-verket i sitt ställningstagande 2008-01-15 gör Skatteverket nu en översyn av sitt tidigare ställningstagande. Detta ställningstagande ersätter därför skrivelse daterad 2008-01-15, Konkurrensregel för myndigheter, dnr 131 743642-07/111.

Uttrycket ”inte endast tillfälligt” vid omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn

Reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn blir tillämpliga vid omsättning av särskilt angivna tjänster om köparen är en näringsidkare som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster. Det är inget krav att köparen i huvudsak ska bedriva byggverksamhet utan den huvudsakliga verksamheten kan bedrivas inom ett annat område. Köparen kan omfattas av reglerna även om omsättningen av tjänster som avses i 1 kap. 2 § andra stycket ML utgör en liten del av dennes totala verksamhet. Hela den verksamhet som köparen bedriver ska beaktas. Om köparen i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller tjänster som avses i 1 kap. 2 § andra stycket ML ska omvänd skattskyldighet gälla för mervärdesskatten på dennes förvärv av sådana tjänster i verksamheten.

Skatteverket anser att antalet tillfällen som en näringsidkare tillhandahåller tjänster, som omfattas av reglerna, inte ensamt kan vara avgörande för om denne kan anses ”inte endast tillfälligt” tillhandahålla sådana tjänster. Istället måste en bedömning göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Faktorer som kan påverka bedömningen av om tillhandahållanden av exempelvis bygg- och anläggningstjänster sker ”inte endast tillfälligt” är om tjänsterna erbjuds och omsätts regelbundet, om sådana tillhandahållanden utgör en näringsidkares huvudsakliga verksamhet, om det är en udda företeelse i verksamheten under en begränsad tid, antalet uppdrag samt uppdragens omfattning.

En näringsidkare som påbörjar en verksamhet som innebär att tillhandahålla bygg- och anläggningstjänster, byggstädning eller uthyrning av arbetskraft för sådana aktiviteter blir en sådan köpare som avses i första strecksatsen i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML när verksamheten påbörjas.

Enligt Skatteverkets uppfattning upphör en näringsidkare att vara en sådan köpare som omfattas av bestämmelsen i första strecksatsen i 1 kap. 2 § första stycket 4 b ML när verksamheten, eller den del av verksamheten som innebär tillhandahållande av tjänster som omfattas av reglerna, är avvecklad. (2008-12-09, dnr 131 704433-08/111)

Kommuners möjlighet till ersättning för mervärdesskatt vid förvärv av -byggnad inrättad för vissa boendeformer med särskild service

Det finns inget hinder mot att överlåta rättigheter och skyldigheter att jämka ingående skatt på nybyggnation som avser sådana särskilda boendeformer som avses i 4 § i lag om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting (2005:807), ersättningslagen.

Den som hyrt ut en sådan byggnad till en kommun kan vid en överlåtelse av fastigheten överlåta rättigheter och skyldigheter att jämka den ingående skatten om förutsättningarna i 8 a kap. 12 § ML är uppfyllda i övrigt.

Om kommunen i enlighet med reglerna i ML övertar rättigheter och skyldigheter att jämka ingående skatt från ett bolag kan kommunen med en jämkningshandling som underlag få ersättning enligt ersättningslagen för sådan ingående skatt som avser denna typ av bostäder. (2008-12-16, dnr 131 765581-08/111)

Felaktigt debiterad mervärdesskatt och tidpunkt för redovisning av ändring om särskilda skäl föreligger

Om det skulle föreligga en situation där kravet på kreditnota ska efterges på grund av särskilda skäl ska en justering av den felaktigt debiterade mervärdesskatten hänföras till den redovisningsperiod då beloppet ursprungligen redovisats. En sådan rättelse i den aktuella redovisningsperioden ska då hanteras inom ramen för omprövningsförfarandet i skattebetalningslagen (1997:483), SBL. (2008-12-17, dnr 131 793049-08/111)

3 Övrigt

Tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet (Punktskatt)

Skatteverket anser att fordonsdriften måste ske i nära anslutning till lösbrytning av fast berg för att omfattas av 6 a kap. 1 § 13 lagen (1994:1776) om skatt på energi. Med nära anslutning avses här att fordonsdriften måste ske inom ett område för brytning av fast berg. Vidare avses att fordonsdriften måste vara hänförlig till hantering av brutet material som inte är färdigt att användas i annan tillverkningsprocess. (2008-12-02, dnr 131 730018-08/111)

Får betalningssäkring ske av belopp som fastställts enligt 1 kap. 1 § tredje stycket mervärdesskattelagen? (Skattebetalning)

Belopp som fastställts enligt 1 kap. 1 § tredje stycket ML får betalningssäkras. (2008-12-15, dnr 131 755756-08/111)

Justering av radon i småhus (Fastighetstaxering)

För det fall att åtgärder vidtagits för att nedbringa radongashalten i ett småhus, bör justering för säregna förhållanden ske med 7 procent av de sammanlagda riktvärdena för mark och byggnad när radongashalten trots sådana åtgärder är 400 Bq/m3 och högre och till 5 procent när radongashalten är mellan 200 och 399 Bq/m3. (2008-12-17, dnr 131 776959-08/111)

Ska Skatteverkets ansökan hos länsrätten om preskriptionsförlängning -avseende skattefordringar explicit omfatta ett yrkande om preskriptions-förlängning också av aktuella grundavgifter? (Skattebetalning)

När Skatteverket hos länsrätten ansöker om preskriptionsförlängning avseende skattefordringar ska verket inte dessutom yrka preskriptionsförlängning av aktuella grundavgifter, eftersom dessa är fullt accessoriska i förhållande till huvudfordringarna/skattefordringarna och således omfattas av ”huvudansökningen”. (2008-12-17, dnr 131 775569-08/111)

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.