Skattenytt nr 4 2009 s. 236

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt på Skatteverket kallas de styrsignaler och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Skatteverkets ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Utbetalning från en pensionsförsäkring med sjunkande belopp under de första fem åren

En sänkning av ålders- eller efterlevandepension under de första fem utbetalningsåren som beror på att återbäring (tilläggsbelopp) sänkts på försäkringstekniska bevekelsegrunder medför inte att försäkringsavtalet blir diskvalificerat som pensionsförsäkring. Sänkningen medför inte att avskattning enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska ske. (2009-01-26, dnr 131 118545-09/111)

Kommentar: Denna skrivelse ersätter tidigare utfärdad skrivelse med dnr 130 368830-05/111.

Tillämpning av undantagsregeln vid huvudsakligen affärsmässigt motiverade förhållanden, den s.k. ventilen, i reglerna om begränsningar i avdragsrätten för vissa skulder

För att undantagsregeln i 24 kap. 10 d § första stycket 2 IL ska tillämpas bör enligt Skatteverkets bedömning inte bara låntagarens situation beaktas utan även affärsmässigheten i det skuldförhållande som låntagaren ingår i. Även långivarens funktion bör därför bedömas vara affärsmässigt motiverad. Det förhållandet att ett internt förvärv av ett bolag skett efter ett externt förvärv av samma bolag eller av en koncern som bolaget ingått i kan enligt Skatteverkets bedömning inte tillmätas någon självständig betydelse vid bedömningen av om nämnda undantagsregel är tillämplig. (2009-01-29, dnr 131 157328-09/111)

1.2 Tjänst

Värdering av bostadsförmåner vid 2009 års taxering

Skatteverket har inför 2009 års taxering tagit fram tabeller som anger hyres-nivåer i flerfamiljshus för olika områden under 2008. Skrivelsen innehåller också en metod för justering av bostadsförmånsvärdet att användas när bostadsytan är större än bostadsytan för en lägenhet av normal storlek. Dessutom innehåller skrivelsen en alternativ metod att beräkna förmånsvärdet när bostaden är belägen i villa. (2008-12-23, dnr 131 743885-08/111)

Kommentar: I likhet med vid 2008 års taxering anser Skatteverket att om villan är belägen i Göteborgsområdet kan förmånsvärdet beräknas till 7 % av fastig-hetens taxeringsvärde för 2008. Är villan belägen i Stockholms län kan förmånsvärdet beräknas till 6 % av fastighetens taxeringsvärde 2008. Verket hänvisar till en undersökning av hyreskontrakt som gjordes 2007 och jämförde hyrorna i nämnda områden med taxeringsvärdet på fastigheten för 2007. Man konstaterar nu att eftersom nivåerna för uthyrning av villor i aktuella områden inte förändrats i nämnvärd utsträckning torde undersökningen kunna ligga till grund för värdering av bostadsförmåner även vid 2009 års taxering.

Utbetalning från en pensionsförsäkring med sjunkande belopp under de första fem åren

(Se under 1.1 ovan)

2 Övrigt

Förbrukning av bränsle i luftfartyg vid utbildning

Skatteverket anser att följande gäller vid tillämpningen av 6 a kap. 1 § 5 a respek-tive 9 kap. 3 § 4 lagen (1994:1776) om skatt på energi. Om ett företag förbrukar bränsle i ett luftfartyg och luftfartyget används av företaget för en anställds flygutbildning/flygträning då sker förbrukningen för annat än privat ändamål om utbildningen/träningen är avsedd att användas i företagets verksamhet. Om en frivillig försvarsorganisation (organisation som omfattas av förordningen [1994:524] om frivillig försvarsverksamhet) förbrukar bränsle i ett luftfartyg och luftfartyget används av organisationen för flygutbildning/flygträning av kontrakterad personal då sker förbrukningen för annat än privat ändamål när utbildningen/träningen är avsedd att nyttiggöras i organisationens verksamhet. När en pilot använder ett luftfartyg vid flygutbildning/flygträning och själv bekostar bränslet sker förbrukningen för privat ändamål. Motsvarande gäller för förbruk-ning i luftfartyg vid flygning för att uppnå viss flygtid för att bibehålla flyg-certifikat eller motsvarande. Det har ingen betydelse för bedömningen om utbildningen eller flygningen är nödvändig för att en pilot ska kunna bli aktuell för myndighetsuppdrag eller andra uppdrag. Det saknar även betydelse om bränslet bekostas av piloten via eget bränsleinköp eller indirekt via hyreskostnaden för ett luftfartyg. Om bränslet ingår som en del av priset vid köp av utbildning anses piloten inte bekosta bränslet. (2008-12-19, dnr 131 782934-08/111)

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...