Skattenytt nr 12 2010 s. 816

De svenska kupongskattereglernas förenlighet med EU-rätten – nya domar om utdelning till utländska investeringsfonder

1 Inledning och bakgrund

Enligt rättspraxis från både EU- och EFTA-domstolen föreligger otillåten diskriminering då källskatt tas ut på utdelning till utlandet, medan en inhemsk jämförbar utdelning är undantagen både från källskatt och från inkomstbeskattning. Denna olikbehandling strider mot kapitalets fria rörlighet1 eftersom utländska investerare missgynnas.

Förvaltningsrätten i Falun (”Förvaltningsrätten”) har i en rad domar haft att ta ställning till om de svenska kupongskattereglerna är förenliga med EU-rätten. Caroline Väljemark har i en artikel i Skattenytt tidigare i år redogjort för relevant rättspraxis från EU-domstolen (”EUD”) samt kommenterat om uttag av svensk kupongskatt på utdelning till utländska pensionsfonder och investeringsfonder strider mot EU-rätten.2 För en närmare redogörelse av frågeställningen hänvisas till hennes artikel. Sedan Väljemarks artikel har ytterligare domar om investeringsfonder och även om pensionsfonder publicerats.

Förvaltningsrätten har i tidigare domar ansett att de svenska kupongskattereglerna, tillämpade på utländska investeringsfonder, utgör en inskränkning av den fria rörligheten för kapital.3 Sammanfattningsvis var anledningen att svenska investeringsfonder i praktiken kan motta utdelning skattefritt eftersom de erhåller skattemässigt avdrag för utdelning som de lämnar till andelsinnehavarna, medan en utländsk investeringsfond som erhåller utdelning från ett svenskt aktiebolag påförs kupongskatt. I dessa domar ansåg emellertid Förvaltningsrätten att det inte hade visats att de utländska investeringsfonderna behandlats mindre förmånligt än en svensk investeringsfond eftersom det inte visats att någon utdelning lämnats till dess andelsägare. Med hänsyn till att det enligt Förvaltningsrätten inte var fråga om jämförbara situationer har Förvaltningsrätten i dessa domar inte fört något resonemang om de svenska reglerna kan rättfärdigas med hänsyn till skattesystemets inre sammanhang.

I flera domar som nyligen meddelats gällande utländska investeringsfonder, har fonderna ifråga kunnat visa att utdelning de facto har lämnats till andelsägarna. Förvaltningsrätten har dock i dessa domar vidare utvecklat sin ståndpunkt och ansett att de svenska reglerna kan rättfärdigas med hänsyn till skattesystemets inre sammanhang. Vi har i förevarande artikel valt att kommentera Förvaltningsrättens dom 2010-06-03, mål 238-10 som är ett mål av flera med liknande sakomständigheter.4 Domen har överklagats till Kammarrätten.5

I denna artikel lämnar vi en kort redogörelse för mål 238-10 samt redogör kortfattat för den EU-rättsliga rättfärdigandegrunden skattesystemets inre sammanhang med tyngdpunkt på ett uttalande som EUD gjort i Aberdeen-målet. Därefter kommenterar vi Förvaltningsrättens slutsatser samt redovisar vår sammanfattande bedömning av denna fråga.

Närmare bestämt artikel 63 och 65 EUF-fördraget, tidigare artikel 58 och 56 EG-fördraget.

Se artikel i SN 2010 nr 1-2, s. 24–33.

Se bl.a. Förvaltningsrättens dom i mål 654-10.

Se även mål 239-10, 240-10, 241-10 och 242-10. Upplysningsvis så har KPMG agerat som rådgivare i dessa processer.

Även dom med mål nr 239-10 har överklagats till Kammarrätt.

2 Förvaltningsrättens dom i mål 238-10

Mål 238-10 gällde en brittisk investeringsfond av OEIC-typ (”fonden”). Fonden uppfyllde kraven i UCITS-direktivet. Fonden erhöll under åren 2002–2006 utdelning på portföljinvesteringar i svenska aktier. På utdelningen innehölls svensk kupongskatt om fem procent i enlighet med skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien. Av omständigheterna i målet framgick att fonden var skyldig att dela ut sitt nettoresultat och även ansågs ha delat ut detta i de fall utdelningen ackumulerats i fonden.

I likhet med i tidigare domar konstaterade Förvaltningsrätten först att det faktum att en utländsk fond enligt svensk lagstiftning inte ges möjlighet att undvika beskattning av mottagna utdelningar från svenska aktiebolag, medan svenska investeringsfonder ges en sådan möjlighet, innebär en restriktion av den fria rörligheten för kapital.

Eftersom fonden visat att den lämnat utdelning ansåg Förvaltningsrätten att den befann sig i en situation som kan jämföras med en sådan då en svensk investeringsfond undviker beskattning genom att lämna utdelning till dess andelsägare. Förvaltningsrätten konstaterade att skillnaden i behandling inte heller kunde neutraliseras genom en tillämpning av Skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien, eftersom avräkningsmöjligheter saknades för den brittiska fonden.

Till skillnad mot tidigare domar diskuterade Förvaltningsrätten därefter om de svenska reglerna kan rättfärdigas. Rätten anförde att syftet med bestämmelsen i 39 kap 14 § första stycket 3 Inkomstskattelagen i huvudsak är att försöka undvika eller lindra kedjebeskattning vid indirekt sparande i aktier via en investeringsfond och på så sätt i beskattningshänseende försöka jämställa direkt och indirekt sparande i aktier.6

Förvaltningsrätten kom fram till att de svenska reglerna kan rättfärdigas mot bakgrund av skattesystemets inre sammanhang och hänvisade bland annat till Manninen (C-319/02) och Aberdeen (C-303/07). Härvidlag anförde Förvaltningsrätten att det krävs att det finns ett direkt samband mellan den berörda skattefördelen och kompensationen för denna fördel genom ett visst skatteuttag, varvid bedömningen av om detta samband är direkt ska göras utifrån ändamålet med lagstiftningen. Förvaltningsrätten anförde att för att en svensk investeringsfond ska undvika beskattning på mottagen utdelning förutsätts i princip att utdelningsinkomsten övervältras på dess andelsägare. Genom att villkora skattefriheten till lämnad utdelning upprätthålls enligt Förvaltningsrätten det svenska systemet med ekonomisk dubbelbeskattning som innebär att både ett aktiebolags vinst och den utdelning som lämnas till bolagets delägare beskattas. Den möjlighet som finns för svenska investeringsfonder att göra avdrag för lämnad utdelning syftar enligt Förvaltningsrättens mening därmed inte till att slutgiltigt befria de utdelningar som dessa investeringsfonder tar emot från skatt. Enligt Förvaltningsrätten är det inte möjligt att tillämpa motsvarande system när det gäller utdelning till utländska investeringsfonder utan att påverka det inre sammanhang som finns inbyggt i det svenska systemet. Detta då Sverige saknar beskattningsrätt för den inkomst som överförs på fondandelsägare som inte har hemvist i Sverige.

Förvaltningsrätten anförde att det med hänsyn till det direkta samband som finns mellan beviljandet av förmånen och kompensationen för denna får skillnaden i behandling anses motiverad utifrån ändamålet att upprätthålla det svenska skattesystemets inre sammanhang. Förvaltningsrätten ansåg avslutningsvis att de svenska reglerna är proportionerliga.

Förvaltningsrätten hänvisade här till Prop. 1989/90:110 s. 562–566.

3 Skattesystemets inre sammanhang

Rättfärdigandegrunden skattesystemets inre sammanhang tillämpades av EUD första gången i fallet Bachmann (C-204/90).7 Bachmann var tysk medborgare och arbetade i Belgien. Han yrkade avdrag för premier för en pensionsförsäkring tecknad i ett tyskt försäkringsbolag i sin belgiska inkomstdeklaration men vägrades detta. Enligt belgisk lagstiftning fanns ett samband mellan avdragsrätt för betalda försäkringspremier och beskattning av utfallande belopp. Detta innebar att avdrag för premier medgavs avseende inbetalning till belgiska försäkringar där det kunde säkerställas att en senare utbetalning beskattades i Belgien. I de fall avdrag för premiebetalning inte medgavs var den senare utbetalningen skattefri. EUD fann att reglerna innebar en diskriminering som inverkade på den fria rörligheten för personer men godtog argumentet om skattesystemets inre sammanhang.

Efter Bachmann har argumentet om skattesystemets inre sammanhang åberopats av medlemsstaterna i ett stort antal mål men har aldrig senare godtagits av EUD.8

För att en restriktiv regel ska kunna rättfärdigas med hänsyn till skattesystemets inre sammanhang krävs enligt rättspraxis från EUD att det finns ett direkt samband mellan den aktuella skattefördelen och kompensationen för denna fördel genom ett visst skatteuttag. Bedömningen av om detta samband är direkt ska göras utifrån ändamålet med lagstiftningen. Förut krävdes att det ska röra sig om en och samma beskattning och samma skattskyldiga person. EUD har i senare domar även valt att pröva rättfärdigandegrunden i fall där skattefördelen och skattekompensationen funnits hos olika subjekt (se bl.a. Manninen C-319/02, punkt 40–48). Rättfärdigandegrunden har emellertid inte accepterats av EUD i något av dessa fall. Huruvida kravet på en och samma skattskyldig fortfarande gäller fullt ut får därför anses oklart.

När det gäller kupongskatt på utdelning har EUD kommenterat rättfärdigandegrunden i Aberdeen (C-303/07). I domen underkände EUD de finländska reglerna enligt vilka utländska mottagare av utdelning var föremål för källskatt medan inhemska mottagare varken var föremål för källskatt eller annan beskattning. I målet åberopade den finländska regeringen bl.a. att reglerna skulle vara rättfärdigade med hänsyn till skattesystemets inre sammanhang. Domstolen anförde i detta sammanhang följande i punkt 73 i domen:

”I det mål som Högsta förvaltningsdomstolen har att avgöra villkoras enligt tillämplig skattelagstiftning inte befrielsen från innehållande av källskatt av att den utdelning som aktiebolaget erhåller vidareutdelas av detta eller av att beskattningen av utdelningen hos dem som innehar andelar i nämnda bolag möjliggör att befrielsen från innehållande av källskatt kompenseras”.

EUD konstaterar att inskränkningen av etableringsfriheten mot den bakgrunden inte kan rättfärdigas. Eftersom det inte fanns några skäl att rättfärdiga de finländska reglerna skedde av naturliga skäl inte någon proportionalitetsbedömning.

Samma dag avgjordes även mål C-300/90, Kommissionen v. Belgien som avsåg samma regler.

Se bl.a. Manninen (C-319/02), Verkoijen (C-35-98) och Amurta (C-379/05).

4 Kommentar

Det kan diskuteras vilken betydelse EUD:s uttalande i Aberdeen har för bedömningen av om de svenska kupongskattereglerna för investeringsfonder är EU-stridiga. EUD avfärdade genom formuleringen i punkt 73 att det i Aberdeen fanns något samband mellan skattefriheten för de inhemska subjekten och någon kompensation för denna och klargjorde därmed att de finländska reglerna inte behövde prövas mot rättfärdigandegrunden skattesystemets inre sammanhang. Det bör dock framhållas att EUD inte gjorde någon prövning av om ett samband mellan skattefrihet och lämnad utdelning för inhemska subjekt räcker för att rättfärdiga den här typen av diskriminerande regler.

Frågan om en inskränkning kan rättfärdigas med hänvisning till skattesystemets inre sammanhang ska bedömas utifrån reglernas syfte. Syftet med de svenska skattereglerna för investeringsfonder är att försöka undvika eller lindra kedjebeskattning vid indirekt sparande i aktier via en investeringsfond och på sätt i beskattningshänseende försöka jämställa direkt och indirekt sparande i aktier. Med andra ord är syftet med reglerna att uppnå en enkelbeskattning för en svensk investerare även om den investerar i aktier indirekt genom en investeringsfond.

För att säkerställa reglernas syfte är en svensk investeringsfond föremål för inkomstskatt om 30 procent men är i praktiken skattebefriad eftersom den erhåller avdrag för lämnad utdelning. Om utdelning inte lämnas beskattas investeringsfonden i princip för mottagen utdelning. Vid en analys av de svenska skattereglerna för investeringsfonder kan konstateras att det finns ett samband mellan skattefrihet för svenska investeringsfonder och utdelning som fonden lämnar till sina andelsägare. Ett sådant samband saknas emellertid helt för utländska motsvarigheter till svenska investeringsfonder. Svensk kupongskatt utgår nämligen oavsett omständigheter. Inte heller kan nackdelen som beskattningen innebär vägas upp av en fördel hos fonden. Detta är en viktig skiljelinje från Bachmann där det nekade avdraget för pensionsinbetalningar i Belgien vägdes upp av att en senare utbetalning inte beskattades i Belgien. En utländsk investeringsfond kan vara helt säker på att beskattas enligt kupongskattelagen. Men var finns fördelen som ska kompensera för denna nackdel?

I normalfallet torde även fondandelsägaren i den utländska fonden beskattas i sitt hemvistland, antingen då den erhåller utdelning från fonden eller när den avyttrar andelarna i densamma. I praktiken innebär det att fondandelsägaren i den utländska fonden riskerar en dubbelbeskattning (eller t.o.m. en trippelbeskattning om det svenska bolagets inkomstbeskattning, i vilket fonden investerat, beaktas).

Omständigheten att landet som beviljar skattefrihet (förmånen) inte förfogar över beskattningen (nackdelen) ansågs inte kunna rättfärdiga restriktiva regler i Manninen. Fallet avsåg de finländska reglerna som innebar att en aktieägare som mottog utdelning från ett finskt aktiebolag kunde avräkna den bolagsskatt som det utdelande bolaget betalat mot sin skatt på utdelningen, vilket i praktiken innebar en enkelbeskattning av aktieägaren. EUD ansåg att Finland enligt EU-rätten var tvunget att vid investeringar i svenska aktier även beakta svensk bolagsskatt vid beskattningen av aktieägaren för utdelningen i Finland, trots att det svenska bolagets inkomster inte beskattats i Finland.

Vi ställer oss mot bakgrund av ovanstående tveksamma till om syftet med de svenska reglerna skulle äventyras av att skattebefrielse för mottagen utdelning även medges utländska investeringsfonder. Detta gäller i synnerhet utländska investeringsfonder som lämnat utdelning eftersom fondandelsägaren normalt i ett sådant fall beskattas utan fördröjning. Även i övriga fall bör dock en enkelbeskattning av andelsägaren vara tryggad, om inte förr så vid avyttring av andelarna i den utländska investeringsfonden.

Förvaltningsrätten gjorde bedömningen att de svenska reglerna också var proportionerliga utan att närmare förklara varför. Frågan som enligt vår mening bör ställas är om syftet med de svenska reglerna, att säkerställa neutral beskattning mellan direkta och indirekta investeringar, skulle äventyras med mindre ingripande regler, exempelvis genom att medge skattefrihet på utdelning även för utländska investeringsfonder. Som anförts ovan bör en beskattning av andelsägaren i den utländska investeringsfonden generellt sett vara tryggad, även i det fall den utländska investeringsfonden inte är utdelande (måhända att den skjuts på framtiden). I de fall den utländska investeringsfonden är utdelande bör de svenska kupongskattereglerna definitivt inte kunna anses vara proportionerliga sett till deras syfte. I en sådan situation tryggas omedelbar beskattning av andelsägaren. Det enda som skiljer denna situation från den för svenska motsvarigheter är att beskattningen av andelsägaren kan ske i ett annat land än Sverige. Mot bakgrund av Manninen bör detta faktum dock inte tillmätas någon betydelse. Det kan i övrigt konstateras att rättfärdigandegrunden skattesystemets inre sammanhang endast har vunnit bifall av EUD i Bachmann.9

Situationen med villkorad skattefrihet hos inhemska subjekt utan möjlighet till skattefrihet för utländska motsvarigheter är oprövad och några större slutsatser av uttalandet i Aberdeen kan därmed enligt vår mening inte dras. Eftersom rättsläget är oklart anser vi att svensk förvaltningsrätt bör hänskjuta frågan till EUD.

Regeringsrätten har emellertid, utan att hänskjuta frågan till EUD, ansett att de svenska pensionsförsäkringsreglerna kan rättfärdigas med hänsyn till skattesystemets inre sammanhang. Se RÅ 2004 ref. 84.

5 Sammanfattande bedömning

Av Förvaltningsrättens domar framgår att det faktum att en utländsk fond enligt svensk lagstiftning inte ges möjlighet att undvika beskattning av mottagna utdelningar från svenska aktiebolag, medan svenska investeringsfonder ges en sådan möjlighet, innebär en restriktion av den fria rörligheten för kapital. Förvaltningsrätten anser dock att de svenska reglerna kan rättfärdigas med hänsyn till det direkta samband som finns mellan beviljandet av förmånen (skattefrihet) och kompensationen för denna (utdelning till fondandelsägare), dvs. mot bakgrund av skattesystemets inre sammanhang.

Det är enligt vår mening tveksamt om de svenska reglerna kan rättfärdigas med hänvisning till skattesystemets inre sammanhang. Detta gäller i synnerhet utländska investeringsfonder som lämnat utdelning eftersom fondandelsägaren normalt i ett sådant fall beskattas utan fördröjning. Även i övriga fall bör dock en enkelbeskattning av andelsägaren vara tryggad, om inte förr så vid avyttring av andelarna i den utländska investeringsfonden.

Det kan ifrågasättas om ett samband mellan skattefrihet och lämnad utdelning räcker för rättfärdiga den restriktion av den fria rörligheten för kapital som uppkommer när Sverige innehåller kupongskatt på utdelning till utländska investeringsfonder. Till skillnad från situationen i Bachmann kompenseras den skattskyldige inte av någon fördel. Vi kan inte heller se hur det svenska skattesystemets inre sammanhang skulle äventyras genom att medge en motsvarande förmånlig behandling av utländska investeringsfonder eftersom en beskattning av fondandelsägaren i normalfallet ändå får anses tryggad. Att beskattningen sker i utlandet bör enligt vår bedömning inte leda till någon annan slutsats.

Vid en annan bedömning som innebär att reglerna skulle kunna rättfärdigas måste dock även en proportionalitetsbedömning göras. Vi anser vid en sådan bedömning att syftet med den svenska lagstiftningen skulle kunna säkerställas på ett mindre ingripande sätt, genom att medge skattefrihet på utdelning för utländska investeringsfonder.

Slutligen saknas det närmare EU-rättslig praxis för hur villkorad skattefrihet, likt reglerna för de svenska investeringsfonderna, ska bedömas varför vi anser att frågan bör hänskjutas till EUD för prövning.

Carina Möllefors och Daniel Wijk är verksamma som skattejurister hos KPMG AB.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...