Innehåll

Skattenytt nr 12 2010 s. 871

Replik – mervärdesskattegrupper

Åter igen har Johan Rundberg, Skatteverket, varit mig behjälplig i diskussioner i detta ämne. Eventuella felaktigheter står jag dock, precis som tidigare, för helt själv.

I Skattenytt, nr 10 2010, lämnar Tomas Karlsson synpunkter på den artikel jag skrivit och som var införd i Skattenytt nr 7-8 samma år, ”Mervärdesskattegrupper och Ampliscientifica – nya guidelines från Kommissionen”. Nedan kommenterar jag1 Tomas Karlssons synpunkter.

Dom den 23 mars 2006 i mål C-210/04, Ministero dell’Economia e delle Finanze och Agenzia delle Entrate mot FCE Bank plc.

”Working paper No 556”.

”COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE COUNCIL AND THE EUROPEAN PARLIAMENT on the VAT group option provided for in Article 11 of Council Directive 2006/112/EC on the common system of value added tax”.

Tomas Karlsson anser att en omsättning inte torde kunna föreligga mellan en filial i ett land och ett huvudkontor i ett annat land trots att antingen filialen eller huvudkontoret är del av en nationell mervärdesskattegrupp. Tomas Karlsson hänvisar bl.a. till FCE Bank2 och underkänner Kommissionens och Mervärdesskattekommitténs uttalanden i denna fråga i Mervärdesskattekommitténs arbetsdokument den 30 oktober 20073 (Arbetsdokumentet) och i Kommissionens skrivelse den 2 juli 20094 (Kommissionens skrivelse).

Dom den 22 maj 2008 i mål nr C-162/07, Ampliscientifica Srl och Amplifin SpA mot Ministero dell’Economia e delle Finanze och Agenzia delle Entrate.

Se Kommissionens skrivelse punkt 3.3.2.2.

Se Kommissionens skrivelse punkt 3.3.

Jag bemöter här Tomas Karlssons synpunkter. Ampliscientifica5, från år 2008, är ett senare rättsfall än FCE Bank, som kom år 2003. Ampliscientifica avdömdes efter det att problematiken med skatteundandragande i samband med mervärdesskattegrupper uppmärksammats och debatterats en längre tid, bl.a. i Arbetsdokumentet, men även i tidskrifter. I FCE Bank sägs ingenting om att FCE Bank ingick i en mervärdesskattegrupp varför den omständigheten inte bör tillmätas någon betydelse. Mervärdesskattekommittén är mycket tydlig i Arbetsdokumentet med att poängtera att det i FCE Bank inte refererades överhuvudtaget något till mervärdesskattegruppsituationen. Kommitténs synpunkter går därför inte emot FCE Bank. Efter det att Arbetsdokumentet getts ut kommer alltså Ampliscientifica, år 2008. Därefter ges Kommissionens skrivelse ut, den 2 juli 2009, med samma tydliga riktlinjer som i Arbetsdokumentet. Kommissionen säger igen att FCE Bankavgörandet inte motsäger riktlinjerna6, och dessutom stöder man sig nu på Ampliscientifica7. Kommissionens uttalanden genomsyras av att skattekonkurrens mellan medlemsstaterna måste motverkas och skatteundandragande stävjas. Ett regelverk som tillåter gränsöverskridande mervärdesskattegrupper och en tolkning av FCE Bank där transaktioner mellan huvudkontoret i ett land och filialen i ett annat skulle falla utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt, kan missbrukas och leda till ett betydande skatteläckage. Kommissionen säger därför i punkt 4 att skrivelsen skall tjäna som guidelines för medlemsstaterna när dessa inför eller ändrar sina regler om mervärdesskattegrupper.

Dom den 23 mars 2006 i mål C-210/04, Ministero dell’Economia e delle Finanze och Agenzia delle Entrate mot FCE Bank plc.

Dom den 27 januari 2000 i mål C-23/98, Staatssecretaris van Financien mot J. Heerma.

Vid 2010 års IFA-konferens i Rom, diskuterades vid ett seminarium den 30 augusti 2010 just problematiken när mervärdesskattegrupper innefattar bolag med exempelvis huvudkontor i ett land och filial i ett annat. Man diskuterade de problem som sannolikt uppkommer om FCE Bank2 skulle tillämpas på det sätt Tomas Karlsson anser, i stället för på det sätt som Kommissionen förespråkar. Det blir då svårt att bedöma hur huvudkontorets transaktioner i utlandet skall påverka mervärdesskattegruppens avdragsrätt. Det blir svårt för utlandets Skatteverk att avgöra hur omfattande avdragsrätten är, om den är kopplad till hela gruppens verksamhet som ligger i ett annat land. Problem med utebliven beskattning kommer att kunna inträffa när mervärdesskattegruppen har beskuren avdragsrätt. Om exempelvis en filial i USA gör stora inköp och filialen i USA därefter tillhandahåller huvudkontoret inom EU IT-tjänster kommer ett skatteläckage att uppkomma. Rättsfallet Heerma9 från den 27 januari 2000 diskuterades också. I Heerma kunde en fysisk person anses vara två olika personer i mervärdesskattehänseende. Rättsfallet Heerma ligger i linje med den bedömning som görs i Ampliscientifica, där en enhet bedöms kunna vara två personer i mervärdesskattehänseende, en är mervärdesskattegruppen och en annan är filialen eller huvudkontoret utomlands.

Tomas Karlssons synpunkter rimmar inte med vad Regeringsrätten fastställer i RÅ 2006 not 29. Där anser Skatterättsnämnden och Regeringsrätten att svensk rätt innebär att utländska filialer inte kan ingå i en svensk mervärdesskattegrupp.

Naturligtvis kan domar alltid tolkas på olika sätt. Jag anser dock att eftersom 1) det finns en territoriell avgränsning i mervärdesskattedirektivet, i artikel 11, som gör att en mervärdesskattegrupp bara får avse enheter i den medlemsstat där gruppen finns och 2) Ampliscientifica slår fast att de enheter som ingår i mervärdesskattegruppen upphör att vara beskattningsbara personer och i stället uppgår i gruppens enda registreringsnummer, kan man dra slutsatsen att t.ex. en utländsk filial inte ingår i gruppen. Denna Kommissionens tolkning av Ampliscientifica torde också förhindra läckage av skatt från EU-länderna samt motverka skattekonkurrens mellan EU-länderna. Den framtida utvecklingen i denna fråga skall bli spännande att följa!

Leonie Selting, advokat, bedriver egen verksamhet med skatterättslig inriktning i Stockholm.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...