Skattenytt vill inleda med att gratulera Ingemar Hansson till den nya intressanta befattningen. På vilket sätt kommer just Ingemar Hansson och hans ledarskap få betydelse för verket?

Ingemar Hansson önskar att tillämpningen av skattesystemet ska vara så enkel som möjligt och med så lite negativ snedvridning som möjligt av hushållens och företagens ekonomiska beslut. Han anser att det är viktigt att undvika omkostnader i systemet; såväl faktiska, psykologiska som legala.

Skattesystemet bör också uppfattas som legitimt och enkelt för både hushållen och företagen. Det bör också finnas en logisk grund för utformningen, och systemet ska vara så enkelt att tillämpa som möjligt.

Genom praktiska åtgärder som att använda exempelvis e-legitimation och förtryckta uppgifter i deklarationen ska det bli enklare för medborgarna och företagen. Skattebetalare ska även kunna få hjälp med skatteberäkningen. Ingemar Hansson betonar att det ska vara lätt att göra rätt, och svårt att göra fel. Tekniken skall hjälpa den enskilde att deklarera rätt. Detta skall gälla såväl privatpersoner som företag.

Kan behovet att påföra skattetillägg minska som en följd av detta?

Vissa felaktigheter kan undvikas genom tekniken. Summeringsfel kan ju t.ex. inte uppstå om man använder elektronisk deklaration. En annan sak är att man glömmer att skriva under när man skickar in pappersdeklarationer. Detta kan inte ske vid elektronisk deklaration, eftersom man då legitimerat sig när man loggar in. Förenklingen ska naturligtvis gälla även för företagen, t.ex. vid momsredovisning. Hanteringen ska bli snabbare och enklare.

Vad gäller skattetillägg är det ju inte säkert att det blir skattetillägg bara för att man t.ex. summerar eller glömmer att skriva under. Tillägg kan påföras om man lämnar vad som kallas oriktig uppgift. Givetvis skall Skatteverket arbeta med systemen så att risken för att oriktiga uppgifter lämnas minskar. En öppenhet om hur Skatteverket arbetar i sin kontrollverksamhet är förebyggande. Det finns till exempel uppgifter på Skatteverkets hemsida om vilka kontroller som SKV gör.

Vissa boxar i deklarationer ligger nära varandra och det kan vara lätt att göra fel (exempelvis rutan för spärrade underskott). Genom elektronisk deklaration kanske det finns möjlighet att förhindra ett sådant misstag?

Man måste skilja mellan rena överföringsfel i deklarationer, sådana förebygger tekniken, och fel som gäller uppgifter som bara individen känner till där fel inte kan upptäckas lika lätt. Däremot kan man möjligen tänka sig att elektroniska deklarationer har ett ”minne”, det vill säga en fråga kan riktas mot den som deklarerar ”förra året fyllde du i ruta YY – ska du inte fylla i ruta YY även i årets deklaration?”. Andra möjligheter är att informationsfönster kan öppnas som ger information avseende den ruta som ska fyllas i.

Målet är att skattesystemet ska bli enklare, generera mindre transaktionskostnader och medföra mindre onödigt arbete. Detta har egentligen varit Hanssons inriktning under hela yrkeskarriären.

Avseende legitimiteten i skattesystemet så visar sociologiska studier att vissa skatter är svårare att acceptera, t.ex. fastighetsskatten är ett exempel på en sådan skatt. Hur hanteras frågan om möjligheten att göra avkall på det principiella för vissa skatteformer som folk intuitivt har svårt för att ta till sig?

Hansson anser att Skatteverkets uppgift är att tillämpa skattelagstiftning såsom den beslutats av riksdagen, inte att ifrågasätta vad som ev. kan uppfattas som mer eller mindre legitimt. Detta är politikers och opinionsbildares jobb.

Det kanske till exempel är kontrollverksamheten som ska vara legitim istället?

Det är viktigt hur Skatteverket bemöter medborgare och företag i Skatteupplysningen och i alla andra sammanhang. Det är viktigt att Skatteverkets personal är saklig, vänlig, korrekt, och att verket kommunicerar med de enskilda på deras sätt. På detta sätt bidrar Skatteverket till att legitimiteten för systemet upprätthålls. Samtidigt är det Skatteverkets uppgift att se till att målen för arbetet i form av skatteuppbörden uppnås och detta måste ske på ett korrekt sätt.

Angående en Regeringsrättsdom avkunnad nyligen framhåller en kvinna som drivit en process mot Skatteverket att Skatteverket visat en ”nonchalant attityd”. På vilket sätt kan man skapa bättre förståelse hos de enskilda för att Skatteverket ibland måste agera som part i processer?

Skatteverket ska agera på ett sådant sätt att vi inte uppfattas som nonchalanta. Skatteverket ska göra bedömningar genom tillämpning av gällande lagar. Skatteverket ska lyssna på den enskildes argument, men Skatteverket kan naturligtvis inte alltid hålla med, detta skulle vara orimligt. Det finns även fall där lagen har gråzoner och olika tolkningsalternativ finns. Gråzoner är i och för sig inte önskvärda; lagen bör vara så tydlig som möjlig. Hansson framhåller att Skatteverket vinner i ca 80–85 % av fallen i första instans, och att de fall som går till Regeringsrätten ofta är fall som ligger i en gråzon.

Lagstiftningskvalitet – ofta ställs krav på att lagstiftningsprocessen ska gå fort, vilket ibland kritiseras för att det går ut över kvalitén på lagstiftningen. Är trycket på förändring så höga att det går ut över kvalitén?

Det finns beredningskrav i grundlagen och ett antal filter på vägen för att säkerställa att kvalitén i lagstiftningen upprätthålls. Samtidigt finns ibland ett politiskt tryck att det ska gå väldigt fort. Efter det att riksdagen har fattat sitt beslut så måste Skatteverket bygga systemen för att kunna tillämpa lagstiftningen. Det kan ibland finnas en konflikt mellan beredningskraven och en politisk önskan om att det ska gå fort att införa nya regler.

När det gäller Husavdraget fanns en önskan från alliansen att genomföra sitt förslag snabbt. Man använde till en början tekniken från det gamla ROT-avdraget, vilket innebar att hushållen ofta fick skattelättnaden med många månaders fördröjning. Det fanns önskemål om att man skulle reduktionen lägga på företagsnivå istället för på hushållen så att skattelättnaden uppkommer direkt, vilket också var det system som senare infördes.

Det finns ofta en önskan från näringslivets sida att snabbt få svar på vad som gäller i olika sammanhang. Vad kan göras på den punkten?

Det är framförallt önskvärt att skattelagstiftningen är så tydlig som möjligt. Det är vidare önskvärt att Skatteverket offentliggör sina tolkningar av hur skattelagarna ska tillämpas. Skatteverket strävar att via hemsidan snabbt offentliggöra tolkningar av lagen för att på så sätt uppnå förutsebarhet. Exempelvis finns på hemsidan beträffande hushållsavdragen en lång katalog av vad för slags arbeten som ger rätt till skatteavdrag.

Det finns också en underavdelning på hemsidan som heter ”Rättsinformation” där Skatteverkets tolkningar och ställningstaganden offentliggörs. Förutom information till enskilda, så fungerar detta även som en intern styrfunktion för SKV.

Företag kan också begära möten med Skatteverkets handläggare som kan åka ut på besök. I samband med sådana möten kan frågor om knepiga skatteregler ställas.

Det kan vara svårt att hitta ibland styrsignalerna på hemsidan, kan presentationen förbättras ytterligare?

Hansson känner inte personligen igen det problemet. Kanske finns utrymme för förbättring.

I syfte att vara tydlig så strävar Skatteverket alltså mot att jobba mycket med företagsinformation och företagsmöten. Om Skatteverket lämnar ett svar på en fråga i ett sådant sammanhang, så är detta också bindande för myndigheten.

Hur fort kan det gå att få ett bindande svar från Skatteverket – dialog/brevsvar?

Det beror på frågans komplexitet. Det finns alltid möjlighet att ringa till Skatteupplysningen eller ordna ett möte. Ibland är frågan så komplex att det krävs mycket underlag och då kan det ta ganska lång tid. Skatteverket har också begränsade resurser, och har därför inte heller möjlighet att svara på alla frågor. Målet är att reglerna ska vara lätta att avläsa för att minska antalet gråzoner. Vissa frågor, som till exempel om vilket värde som är rätt vid förvärv av aktier från en arbetsgivare, kan vara så komplexa och svåra att ett sådant bindande svar inte kan ges.

Eftersom Hansson har jobbat med lagstiftning, kan detta medföra svårigheter att kunna kritiskt analysera gällande lagstiftning med avseende på tillämpningsproblem, eftersom det på sätt och vis blir att kritisera sig själv och tidigare medarbetare?

Hansson ser inget sådant problem. Man ska rätta till det som har blivit fel. Han har svårt att se att han skulle agera på ett beskrivet sätt, han är snarare benägen att vilja rätta till eventuella fel. Man lär sig successivt och bör hela tiden söka efter förbättringsmöjligheter.

Kanske är detta ett akademiskt förhållningssätt; att man alltid är beredd att ompröva sina hypoteser?

Hansson har lätt att ändra sig om det är fråga om en välgrundad och logisk argumentation, och om det finns goda skäl för att ändra sig. Han tenderar att ofta att väga för och emot och lyssnar noga på logiska argument.

Beträffande osund skatteplanering och stopplagstiftning – det finns empiriska data som indikerar att stopplagstiftning har ökat, i viss mån på grund av initiativ från Skatteverket. Har denna ökning sin grund i dålig lagstiftning, och är varje stopplagstiftning en följd av ett lagstiftningsmisslyckande, eller är stopplagstiftning något som inte kan undvikas?

Ett exempel på införd stopplagstiftning som Hansson ger var när EU-domstolen i ett fall som rörde avdrag av pensionsförsäkring öppnade ett ”hål” som tidigare var stängt. Ett behov uppstod av stopplagstiftning. I den bästa av världar skulle inte EU-domstolen underkänna våra regler, och i den bästa av alla världar skulle också stopplagstiftning kunna uteslutas.

Ett exempel på ett fall där man inte använde stopplagstiftning är de så kallade räntesnurrorna. Varken Skatteverket eller regeringen tyckte att det var nödvändigt. Det var fråga om några månaders ”extra” avdrag för räntekostnader. Ett annat exempel där det däremot var nödvändigt med stopplagstiftning var i samband med ändringen av beskattningsreglerna för kapitalvinst på andelar i handelsbolag. Det kan inte vara lämpligt att under en tid medge avdrag för förluster, när marknaden vet att vinstbeskattningen skall bort.

Apropå ränteavdragsbegräsningsreglerna och regler som syftar till att värna den svenska skattebasen – 10 % regeln är ju inte särskilt ägnad att skydda just den svenska skattebasen. Finns det exempel på andra regler som kan vara bättre?

Skatteverket har inte systematiskt undersökt olika alternativ avseende hur den svenska skattebasen kan skyddas. Det finns ett uppdrag från regeringen att undersöka hur utnyttjandet av ränteavdragen ser ut. Detta uppdrag är mer av utredningskaraktär och syftar till att undersöka hur omfattande utnyttjandet av ränteavdragen är.

I utredningen uttrycks Skatteverkets önskan att snabbare få reda på förekomsten av skatteplaneringsförfaranden – hur viktigt är det? Är det en framkomlig väg eller skulle detta göra det onödigt komplicerat för företagen? Skulle det kunna leda till att Skatteverket fick in för mycket svåranvändbar information?

När Skatteverket genomför uppdraget om kartläggning av ränteavdrag är det ett problem att eftersläpningen är förhållandevis stor. Det är önskvärt att få information om olika ”upplägg” snabbare eftersom det då går att stoppa oacceptabel skatteplanering snabbare. En metod för att få information snabbare är s.k disclosure-regler som man har i vissa anglosaxiska länder, dvs. skyldighet att under vissa förutsättningar lämna information om skatteplaneringsupplägg. Detta skulle också möjliggöra en snabb återkoppling avseende i vilka fall Skatteverket anser ”upplägg” vara i strid med lagen. Detta kan ske genom utnyttjande av hemsidan (detta sker delvis redan). Skatteverket vill dock inte bli dränkt i information, och Skatteverket önskar inte heller skapa för stor arbetsbörda för enskilda. Verket är inte heller klar över hur utformningen av sådana regler skulle kunna se ut. Eftersom det troligen måste finnas en sanktion för den som bryter mot en ”disclosure-regel” är det viktigt att det är tydligt vem som skall rapportera och vad som ska rapporteras. Hansson anser att det är en viktig uppgift att förebygga skatteplanering, och disclosure-regler är en tänkbar metod för att komma till rätta med skatteplanering. Frågan måste dock utredas grundligt med beaktande av skäl för och emot.

Skatteflyktslagen – ca 5 års tid av osäkerhet för den enskilde trots total öppenhet mot Skatteverket – är det för lång tid? Hur lång tid behöver verket för att utreda om en transaktion är i strid med skatteflyktslagen?

I vissa fall är det högst rimligt att man kan ompröva 5 år tillbaka, om någon har skattefuskat, till exempel personer som under mycket lång tid hemlighållit pengar och inkomster i utlandet. I andra fall där en person vill ha vägledning från Skatteverket bör man dock ha ett framåtblickande fokus, det är viktigast att det blir rätt framöver.

Byta karriär – tre gånger – professor, lagstiftare, och nu chef för Skatteverket. Vilka råd ger Ingemar Hansson till en ung människa i karriären?

Ingemar Hansson menar att det är bra att jobba med olika synvinklar, och kunna få förståelse för hela kedjan: analys – lagstiftning – tillämpning. Byta jobb är bra för att få bredd och erfarenhet.

Tack för intervjun.