Skattenytt nr 7-8 2010 s. 524

Implicit support/implicita garantier inom koncernintern finansiering – en diskussion ur ett internprissättningsperspektiv

1 Inledning1

Ett område inom internprissättning som diskuteras i allt ökande omfattning är s.k. implicit support eller implicita garantier i samband med koncernintern finansiering2. Olika åsikter om huruvida hänsyn ska tas till implicita garantier, och i så fall i vilken utsträckning, diskuteras både inom Sverige och internationellt. Den primära frågan är om hänsyn ska tas till implicita garantier vid bedömningen av om räntan mellan exempelvis ett moderbolag och ett dotterbolag är armlängdsmässig. Denna artikel kommer att diskutera några funderingar kring detta.

Artikeln inleds med en förklaring till vad som åsyftas med implicita garantier. Därefter beskrivs problematiken vad gäller värderingen och prissättningen av implicita garantier vilken leder till kärnfrågan i sammanhanget, d.v.s. hur koncernförhållandet ska bortses ifrån och om och i så fall hur det ska tas hänsyn till.

Stort tack till Mikael Hall för värdefulla diskussioner och kommentarer.

I artikeln kommer i fortsättningen begreppet implicita garantier användas, och syftar till samma sak som implicit support.

2 Vad är en implicit garanti?

En frågeställning i allmänhet vid prissättning av lån och räntor är hur mycket hänsyn som ska tas till att låntagaren är del av en företagsgrupp.

Nedanstående bild avser att beskriva en implicit garanti. Förutsättningarna är följande: Ett moderbolag med en starkare kreditvärdighet får låna till en viss ränta. I bilden visas dotterbolagets egen kreditvärdighet baserad på sin egen finansiella ställning, samt den ränta bolaget skulle få låna externt på marknaden baserat på denna kreditvärdighet. Vidare visas att det finns en nivå mellan dessa båda punkter, där hänsyn tagits till det faktum att bolaget tillhör en koncern vilket reflekteras i kreditvärdigheten och till följd av detta den ränta bolaget skulle få låna externt.

SN_2010_A0524_1.jpg

Som utgångspunkt finns således två punkter eller ytterligheter, i den ena änden koncernens (baserat på moderbolagets konsoliderade finansiella styrka) kreditvärdighet och den ränta som följer på denna, samt i andra änden bolagets kreditvärdighet baserat på dess egen finansiella ställning, utan att hänsyn tagits till koncernförhållandet, och den armlängdsmässiga ränta som följer av denna kreditvärdighet. Den första ytterligheten ovan, d.v.s. koncernens kreditvärdighet och den ränta som följer på denna, bortser från armlängdsprincipen.

Nedanstående teoretiska exempel belyser också själva frågeställningen.3

Antag att ett svensk moderbolag X AB och ett engelskt dotterbolag Y Ltd ingår i samma koncern. När det engelska bolaget tar upp extern finansiering på den lokala marknaden gör den externa långivaren en analys av det engelska bolagets kreditvärdighet. Antag att det engelska bolaget har en låg kreditvärdighet baserat på bolagets egen finansiella styrka. Det är dock sannolikt att den externa långivaren i viss utsträckning kommer att ta hänsyn till det faktum att bolaget tillhör en koncern och låter detta faktum påverka kreditvärdigheten av det engelska bolaget. Det engelska bolaget får således ta upp finansiering från ett extern långivare på den lokala marknaden till ett fördelaktigt pris p.g.a. det faktum att bolaget tillhör en viss koncern jämfört med om bolaget hade varit självständigt.

Antag vidare att det engelska bolaget samtidigt får exakt samma typ av finansiering från sitt svenska moderbolag, samma avtalsvillkor, samma låneperiod och så vidare. Vilket är då det armlängdsmässiga priset på det koncerninterna lånet?

Det finns en extern jämförelsetransaktion, således bör detta vara vägledande för priset på den koncerninterna transaktionen. I det fall den externa långivaren tagit hänsyn till att låntagaren ingår i en koncern kommer detta sannolikt att påverka räntan. Detta innebär att hänsyn har tagits till det faktum att bolaget tillhör en viss koncern.

Det engelska dotterbolaget har fått en fördel av att vara del i en specifik koncern i form av fördelaktigare/billigare finansiering. Denna fördel bygger på att de externa finansiärerna i viss mån beaktat att bolaget tillhör en viss koncern. Det sannolika antagandet är att de bedömer att moderbolaget i någon utsträckning kommer att stödja dotterbolaget vid betalningssvårigheter eller konkurs och därmed anser att det finns en form av undermedveten eller ”implicit” garanti.

Antag vidare att det inte funnits en extern jämförelsetransaktion d.v.s. ett externt lån till moderbolaget. Vid bedömningen av det koncerninterna lånet kommer en analys att göras av bolagets finansiella styrka. Som nämndes ovan gjordes antagandet att det engelska bolaget har en låg kreditvärdighet baserat på bolagets egen finansiella styrka. Kärnfrågan är således: Ska hänsyn tas till det faktum att bolaget tillhör en viss koncern i priset på det koncerninterna lånet och i så fall hur?

Vid prissättning av lån ska även hänsyn tas till externa transaktioner, d.v.s. bolagets externa lånetransaktioner. Det handlar då om låntagarens (den specifika legala enhetens) externa lån och inte gruppens eller moderbolagets externa finansiering. Vidare måste hänsyn tas till om det finns garantier för dessa externa lån från moderbolaget eller annat koncernbolag, eftersom finansieringskostnaden för låntagaren i sådana fall inte längre reflekterar låntagarens finansieringskostnader utan reflekterar garantigivarens och låntagarens finansieringskostnader. Exempelvis kommer en garanti från ett starkt moderbolag till ett svagare dotterbolag att, allt annat lika, sänka låntagarens (dotterbolagets) lånekostnad. Detta gäller explicita garantier, med hur ska implicita garantier behandlas?

En vanlig metod att bestämma en armlängdsmässig ränta kan kortfattat beskrivas enligt följande: I ett första steg sker en bedömning av låntagarens kreditvärdighet och en kreditvärdering erhålls. Låntagarens kreditvärdighet är en grundläggande faktor vid prissättningen av lån. Ju starkare kreditvärdighet en låntagare har desto lägre ränta bör han kunna låna till och viceversa, allt annat lika. Då en kreditvärdering erhållits, sker i ett andra steg en analys av jämförbara lån på marknaden med beaktande av bl.a. huruvida räntan är fast eller rörlig, tidpunkten för avtalets ingående, låneperiod. Slutligen justeras de erhållna räntorna för olika faktorer såsom efterställdhet (”subordinering”), valuta, optioner, om det är konvertibelt eller ej, samt eventuella garantier etc. Givetvis ska också interna jämförelsetransaktioner analyseras.

3 Värdering/ prissättning av Implicita garantier

I det fall slutsatsen från ovanstående diskussion skulle vara att en implicit garanti faktiskt existerar, är nästa steg hur denna implicita garanti ska värderas och prissättas.

Frågan är om hänsyn ska tas till huruvida det finns en implicit garanti eller ej, samt i så fall i vilken utsträckning denna påverkar kreditvärdigheten i det specifika fallet. Detta måste utredas från fall till fall då det finns en mängd faktorer som påverkar styrkan på den implicita garantin. I det fall bolaget kan anses vara en kärnverksamhet i koncernen eller på annat sätt vara av stor vikt så kommer den implicita garantin ha större betydelse och således påverka kreditvärdigheten i bolaget i större utsträckning. Som nämndes ovan så kommer en extern långivare liksom kreditvärderingsinstitut4 med största sannolikhet att ta hänsyn till koncerntillhörighet och därmed ta hänsyn till någon form av implicit garanti. Standard & Poor’s och Moody’s nämner metoder för att höja ett bolags kreditvärdighet jämfört med kreditvärdigheten baserat på dess egen finansiella styrka när detta bedöms lämpligt.5

Det bör i detta sammanhang poängteras att en armlängdsmässig ränta normalt återfinns i ett intervall av räntor. Detta diskuteras i OECD Guidelines 1.45 och framgår även av Skatteverket, ”Handledning för internationell beskattning 2009” avsnitt 3.5.5.1 som anger att ”... (i) Sverige såväl som i utlandet utgörs räntenivån av ett brett intervall av olika räntesatser.”

Sammanfattningsvis kan konstateras att de två ytterligheterna som nämnts ovan kan beräknas medan det ofta krävs en mer subjektiv analys av dotterbolagets betydelse och funktion i koncernen för att kunna värdera om och hur kreditvärdigheten av bolaget ska förbättras på grund av koncerntillhörigheten. Detta är givetvis endast intressant om den principiella frågan, d.v.s. om hänsyn ska tas till implicita garantier, besvaras jakande.

Moody’s Investors Services, DBRS, Fitch Ratings och Standard & Poors är exempelvis kreditvärderingsföretag som gör vedertagna kreditvärderingar på bolag och anger dessa kreditvärderingar i olika skalor.

Se exempelvis Standard & Poor’s, What Makes An Insurance Or Reinsurance Subsidiary ’Core’ Under Group Rating Methodology? 31 Mars, 2005 och Moody’s Investors Service, Non-Guaranteed Subsidiaries: Credit Considerations In Assigning Subsidiary Ratings In The Absence Of Legally Binding Parent Support, december 2003.

4 Rättslig bakgrund

Den rättsliga bakgrunden till hur implicita garantier, ur ett interprissättningsperspektiv, ska behandlas och värderas måste rimligtvis härledas från hur koncerninterna lån ska behandlas ur ett internprissättningsperspektiv.

Dock är vägledning för nivåer på räntor och prissättningen av garantiåtaganden i svensk skattelagstiftning, samt i doktrin och praxis, begränsad.6 Framförallt bör nämnas att viss vägledning kan erhållas från OECD Guidelines (OECD, Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, Paris, 1995 och uppdateringar) vilken torde inneha en stark ställning som rättskälla i Sverige samt som stöd för tolkning av artikel 9 av OECDs modellavtal. Det bör dock observeras att det i dessa rättskällor inte finns någon specifik vägledning till hur prissättning av räntor ska ske, utan det hänvisas till att prissättningen av sådana transaktioner ska vara armlängdsmässig.

Förutom ovanstående vägledning finns ytterligare vägledning i OECDs riktlinjer som måste beaktas vad gäller frågan om implicita garantier. Enligt OECDs riktlinjer (kapitel 7 sektion 7:13) ska inte enbart det faktum att legala enheter är närstående anses vara en förmån. Detta innebär att en fördel eller nytta, exempelvis i form av en lägre räntekostnad, som ett dotterbolag får p.g.a. att marknaden associerar dotterbolaget med dess moderbolag är en ”gratis” nytta för dotterbolaget och ska enligt OECDs riklinjer inte kosta något för bolaget som får denna fördel, och är heller inte något som moderbolaget kan begära ersättning för.

Frågeställningen i vilken utsträckning hänsyn ska tas till att låntagaren är del av en företagsgrupp har också väckt stort intresse internationellt. Ett rättsfall som behandlat frågan är det s.k. GE-fallet från slutet av 2009. I detta rättsfall ansåg en skattedomstol i Canada att GE Capital Canada hade avdragsrätt för en garantikostnad om C$ 136,4 miljoner som betalades till dess moderbolag i USA i syfte att ”stärka” dess kreditvärdighet och därmed underlätta upplåning. I rättsfallet diskuteras bl.a. frågan om ”implicit” garanti.

GE Capital Canadas kreditvärdighet med hänsyn tagen till en implicit garanti (s.k. ”affiliation benefit”) men utan en explicit garanti bestämdes till BB-/BB+, medan dess kreditvärdighet med en explicit garanti likställdes med GE Capital USA’s kreditvärdighet om AAA. Nyttan av den explicita garantin bestämdes till omkring 183 punkter. Garantiavgiften om 100 punkter per år som GE Capital Canada betalade till GE Capital USA ansågs således vara lika med eller lägre än ett armlängdsmässigt pris.

SN_2010_A0524_2.jpg

Viss ledning kan sökas i den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL samt i förarbetena till de svenska dokumentationskraven för prissättning av koncerninterna transaktioner, se prop. 2005/06:169 kap. 7 sid. 105.

5 Avslutande kommentarer

En grundläggande förutsättning vid tillämpning av armlängdsprincipen är att koncernförhållandet skall bortses ifrån vid bedömningen av om prissättningen på en transaktion är armlängdsmässig eller ej. I exemplet ovan ställs detta på sin spets eftersom det där tydligt framgår att om koncernförhållandet till fullo bortses ifrån kan detta leda till att det armlängdsmässiga priset faktiskt skiljer sig från det priset på en extern transaktion under jämförbara omständigheter. För att det armlängdsmässiga priset ska vara lika med priset på en extern transaktion kan det således i vissa fall vara nödvändigt att i viss utsträckning ta hänsyn till koncernförhållandet. Detta kan uppfattas som en lek med ord, men konsekvensen är ett osäkert område som skapar oförutsägbarhet för de skattskyldiga.

Den intressanta frågan rent skattemässigt är givetvis vad ovanstående problematik kan få för skattemässiga konsekvenser för företag som berörs av dessa frågor. Som nämnts ovan finns det begränsad vägledning för om hänsyn ska tas till implicita garantier eller inte, och i det fall denna principiella fråga besvaras jakande och hänsyn således bör tas till en implicit garanti, finns det begränsad vägledning för hur denna ska prissättas.

Vad gäller bevisbörda så är det Skatteverket som har bevisbördan för att räntan på lån mellan bolag och koncernbolag avviker från en marknadsmässig ränta, d.v.s. avviker från den ränta som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter under jämförbara förhållanden. Baserat på att detta är en komplex värderingsfråga bör följa att skattetillägg inte hör hemma i detta sammanhang.

Karolina Moran är verksam som skattekonsult inom Ernst & Youngs transfer pricing grupp.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...