Innehåll

Skattenytt nr 3 2011 s. 111

Förord

1991 gavs det första rättsfallshäftet ut som nummer 6 i SkatteNytt. Sedan dess har samtliga avgöranden från Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) kommenterats. Den samlade kunskapsbanken är något som samtliga författare har bidragit till. De kvalitativa analyser som har gjorts och därmed en systematisering av rättsfall inom skatterätten i Sverige är en kunskapsskatt som vi är mycket stolta över.

Det nummer av SkatteNytt som Ni nu håller i handen är ett nummer på temat till vägledning för rättstillämpning – eller inte? Den ursprungliga idén var att författare kunde välja tre domar som representerade mer eller mindre kvalitativa domskäl utifrån vilken vägledning de ger för rättstillämpningen. Under tidens gång har numret utvecklat sig till att även ge andra intressanta vinklingar på viktiga frågor som är av betydelse för rättsfallstolkningen. Syftet med numret är att hedra allt det arbete som har lagts ner under 20 års tid av såväl författare som redaktörer – Tack till Er alla!

Numrets första artikel Skatterättspraxis i utveckling – principer för rättsfallsanalys är skriven av Robert Påhlsson som är professor i skatterätt vid Handelshögskolan i Göteborg och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Artikeln behandlar domsmotiveringarnas utveckling och dessas innebörd för rättsfalls ställning som rättskälla samt till de principer som ligger till grund för rättsfallsanalys.

Förhållandet mellan skatteavtal och rent intern rätt i anledning av domen i Greklandsfallet är den andra artikeln. Den är skriven av Mattias Dahlberg som är professor i finansrätt vid Uppsala universitet. Artikeln behandlar frågan om förhållandet mellan skatteavtal och rent intern rätt.

Den tredje artikeln Resning och EU-rätten. Några reflektioner i anslutning till RP 2010 ref. 61 är skriven av Stig von Bahr som är f.d. regeringsråd och EG-domare. Diskussionen i artikeln omfattar möjligheten till resning när ett beslut enligt den drabbade grundats på föreskrifter som inte är tillämpliga. I diskussionen tas hänsyn till EU-rättens eventuella påverkan samt huruvida det är en formell brist i regleringen som ligger till grund för ett beslut eller om regleringen som ligger till grund för beslutet strider mot regler på högre konstitutionell nivå.

Den fjärde, femte och sjätte artikeln behandlar det ursprungliga temat utifrån bra och mindre bra domskäl. Regeringsrättens domskäl – tre goda och olika exempel är den fjärde artikeln i numret och är skriven av Leif Gäverth som är lagman vid förvaltningsrätten i Uppsala. Artikeln belyser i huvudsak utformningen av domsmotiveringen och vad som karakteriserar eller bör karakterisera denna för att öka den angivna motiveringens kvalitet. Bra och mindre bra domskäl är skriven av Mattias Fri som är skattejurist vid Svalner Skatt & Transaktion, artikeln presenteras som nummer fem och behandlar tre exempel från det mervärdesskatterättsliga området, men diskussionen om vilka faktorer som påverkar om domskäl i ett mål är bra eller mindre bra ges i ett bredare perspektiv. Till vägledning för rättstillämpningen eller – Varför är Regeringsrätten så restriktiv med sina domskäl? är skriven av Ingrid Melbi som är skatterådgivare vid Pricewaterhouse Coopers. Artikeln diskuterar tre rättsfall från Regeringsrätten utifrån hur domskälen kan uppfattas och vad man som uttolkare söker efter. Ingrid kopplar likt Mattias och Leifs artiklar exemplen till en mer sammanfattande diskussion om olika konsekvenser som bra och mindre bra domskäl leder till.

Temanumrets sista artikel Regeringsrätten och skatteflyktslagen – mönster eller monster? är skriven av Mats Tjernberg, docent i finansrätt vid Lunds universitet och John Neway Herrman, jur. kand. och verksam som skattejurist vid Deloitte. Artikeln omfattar delvis en empirisk undersökning av tillämpningen av skatteflyktslagens generalklausul, men behandlar även flera av de frågor som diskuteras i övriga artiklar om motiveringars kvalitet och betydelse.

Varmt välkomna på symposiet i Stockholm den 10:e mars 2011!

Pernilla Rendahl