Innehåll

Skattenytt nr 5 2011 s. 237

Förhandsbesked indirekt skatt andra halvåret 2010

1 Inledning

I artikeln redogörs i sammandrag för förhandsbesked avseende indirekt skatt som Skatterättsnämnden meddelat under andra halvåret 2010 och som varit möjliga att publicera. De återfinns i sin helhet på Skatterättsnämndens hemsida, www.skatterattsnamnden.se. Där publiceras löpande – med de begränsningar som följer av sekretesskäl – förhandsbesked meddelade från och med halvårsskiftet 2007. Förhandsbeskeden kan sökas bl.a. med ledning av meddelandedatum och diarienummer.

De mervärdesskatteärenden som behandlas i artikeln rör skattskyldighet för utländsk företagares omsättning i Sverige (avsnitt 2), omsättningsbegreppet (avsnitt 3), en skattepliktsfråga (avsnitt 4), omsättningsland (avsnitt 5), skatte­satsfrågor (avsnitt 6) och en fråga om beskattningsunderlag (avsnitt 7). Ett ärende rör energiskatt (avsnitt 8). Avslutningsvis lämnas en redovisning av överklagade förhandsbesked (avsnitt 9).

De som deltagit i besluten har varit Marianne Svanberg (S), Carl-Gustav Ohlson (O), Kristina Harmsen Hogendoorn (H), Anita Odéen (On), Ronnie Peterson (P), Gunnar Rabe (R), Staffan Renström (Rm), Anna Sandberg Nilsson (SN) och Carl-Gustaf Wingren (W). Niclas von ­Oelreich (NvO) har varit sekreterare och föredragande. Fredrik Opander (FO) och Margareta Palmstierna (MP) har varit föredragande.

2 Skattskyldighet

Ideella föreningar har ansetts skattskyldiga för en utländsk företagares omsättning i Sverige av elektroniska tjänster som de förvärvat (s.k. omvänd skattskyldighet).

Ett par allmännyttiga ideella föreningar köpte löpande tjänster från ett tredje­landsföretag. Tjänsterna avsåg den tekniska plattformen för respektive före­nings hemsida. Föreningarna ville veta om de skulle bli skattskyldiga till mervärdesskatt med anledning av de köpta tjänsterna.

I ärendet aktualiserades en tillämpning av skattskyldighetsreglerna i mervärdeskattelagen (1994:200), ML såväl före som efter den 1 januari 2010.

Före den 1 januari 2010 gällde följande. Vissa tjänster, däribland elektroniska tjänster, var omsatta inom landet om de tillhandahölls från ett land utanför Sverige och förvärvades av en näringsidkare som var etablerad i Sverige (5 kap. 7 § ML i dess tidigare lydelse). Förvärvaren var skattskyldig för omsättningen av dessa tjänster förutsatt att den som omsatte tjänsten var en utländsk företagare och förvärvaren var en näringsidkare (1 kap. 2 § första stycket 2 ML i dess tidigare lydelse).

Fr.o.m. den 1 januari 2010 gäller som huvudregel att en tjänst som tillhanda­hålls en näringsidkare som agerar i denna egenskap är omsatt inom landet bl.a. om näringsidkaren har sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige (5 kap. 5 § första stycket ML). Förvärvaren är skattskyldig för omsättningen av tjänsten förutsatt att den som omsätter tjänsten är en utländsk företagare och förvärvaren är en näringsidkare eller en juridisk person som inte är näringsidkare men är registrerad till mervärdesskatt här (1 kap. 2 § första stycket 2 ML).

I 4 kap. 8 § ML finns särskilda regler om vissa ideella föreningars yrkesmässiga verksamhet. Som yrkesmässig verksamhet räknas inte en verksamhet som bedrivs av en ideell förening när inkomsten av verksamheten utgör sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken skattskyldighet inte föreligger för föreningen enligt 7 kap. 7 § första och andra styckena inkomstskattelagen (1999:1229).

Bestämmelsen i 4 kap. 8 § ML saknar närmare motsvarighet i rådets direktiv 2006/112/EG (mervärdesskattedirektivet). Enligt direktivet ska mervärdes­skatt betalas för tillhandahållande av tjänster mot ersättning som görs inom en medlemsstats territorium av en beskattningsbar person när denne agerar i denna egenskap (artikel 2.1 c).

Enligt Skatterättsnämnden (S, O, H, On, P, R, W) framgick inte annat än att de tjänster som föreningarna förvärvat var sådana elektroniska tjänster som avsågs i 5 kap. 7 § ML i paragrafens tidigare lydelse och att omsättningen av tjänsterna var skattepliktig. Nämnden utgick vidare från att tredjelandsföretaget­ var en utländsk företagare och att dess verksamhet var yrkesmässig.

Det stod enligt nämnden klart att föreningarna i enlighet med mervärdesskattedirektivet skulle anses som beskattningsbara personer. De var därmed – oberoende av de särskilda reglerna i 4 kap. 8 § ML – näringsidkare vid tillämpningen av de aktuella bestämmelserna i ML (RÅ 2007 ref. 57 och RÅ 2010 ref. 54). Föreningarna fick vidare anses agera i den egenskapen när de köpte tjänsterna.

Det anförda medförde enligt nämnden att tredjelandsföretagets tjänster såväl enligt tidigare som nu gällande bestämmelser i ML skulle anses omsatta i Sverige och att föreningarna skulle anses skattskyldiga till mervärdesskatt för omsättningen av de tjänster som de förvärvade från tredjelandsföretaget.

Fhb 2010-08-27 (dnr 32-09/I). Ej överklagat. Sekreterare NvO. Föredragande MP.

3 Omsättningsbegreppet

3.1 Omsättning av tjänst (bredbandsförening)

En medlems insats i en bredbandsförening har inte ansetts utgöra ersättning för en av föreningen till medlemmen tillhandahållen tjänst.

En förening (Föreningen) hade till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att tillhandahålla medlemmarna nätanslutning genom bredband.

Det totala kommunikationsnätet skulle bestå av det s.k. stamnätet och ett nät mellan stamnätet och medlemmarnas fastigheter. Stamnätet skulle byggas av ett kommunalt ägt bolag medan resterande del av nätet skulle byggas av Föreningen. Denna del skulle upplåtas mot ersättning till en s.k. kommunikationsoperatör som i sin tur skulle upplåta nätet till ett antal tjänsteleverantörer vilka skulle tillhandahålla medlemmarna bredbandstjänster mot ersättning. Föreningen skulle inte erbjuda några tjänster i nätet.

Föreningen skulle finansiera sina investeringskostnader med insatser som medlemmarna betalade enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Föreningen ville veta om den insatsbetalning som medlemmen gjorde var att anse som en mervärdesskattepliktig ersättning för tjänst.

Skatterättsnämnden (S, O, H, On, Rm, SN, W) konstaterade att för att en omsättning av tjänst skulle anses föreligga krävdes enligt 2 kap. 1 § tredje stycket 1 ML att en tjänst utfördes mot ersättning. Den insats som medlemmarna skulle erlägga till Föreningen hade inte sin grund i att Föreningen tillhandahöll medlemmarna tjänster utan insatserna till Föreningen skapade förutsättningar för olika leverantörer att tillhandahålla medlemmarna bredbandstjänster. Att Föreningen på så sätt kunde sägas ha ett intresse av att medlemmarna erbjöds möjlighet att förvärva bredbandstjänster innebar inte att Föreningen genom insatserna tillhandahöll medlemmarna en tjänst mot ersättning. Således saknades en direkt koppling mellan den tjänst som tillhandahölls och det motvärde som erhölls (EU-domstolen i mål 154/80 an­­gå­ende Coöperatieve Aardappelenbewaarplaats GA). Det omfrågade förfaran­det innebar därför inte någon omsättning.

Fhb 2010-11-12 (dnr 5-10/I). Ej överklagat. Sekreterare tillika föredragan­­de NvO.

3.2 Omsättning av tjänst (fackförbund)

Fackförbunds kanslisamverkan genom ett av förbunden bildat aktiebolag har ansetts innebära att bolaget tillhandahåller förbunden tjänster mot ersättning.

X AB som ägdes gemensamt av ett antal fackförbund hade bildats för att tjäna som serviceföretag till förbunden. Syftet var att vinna stordriftsfördelar genom att dela på kostnaderna för kanslifunktionen. Förbunden fakturerades löpande för tillhandahållna tjänster.

X AB avsåg att förändra strukturen för verksamheten på det sättet att bolaget skulle börja agera som betalningsförmedlare i fråga om medlemsavgifterna från medlemmarna i respektive fackförbund. X AB skulle ta emot medlemsavgifterna i resp. fackförbunds namn och för dettas räkning. X AB skulle be­­hålla en viss procentandel av medlemsavgiften för varje medlem och månad för att täcka kostnaderna för att tillhandahålla de administrativa tjänsterna medan resterande del av medlemsavgifterna skulle slussas vidare till respektive fackförbund. Någon särskild fakturering för utförda administrativa tjänsterna skulle normalt inte komma att ske.

X AB ville veta om den förändrade affärsstrukturen innebar en mervärdesskattepliktig omsättning mellan bolaget och fackförbunden eller mellan bolaget och medlemmarna.

Enligt Skatterättsnämnden (S, O, H, On, Rm, SN, W) innebar det tilltänkta förfarandet att ett rättsförhållande uppkom mellan X AB och fackförbunden enligt vilket det rörde sig om ett ömsesidigt utväxlande av prestationer. Den ersättning i form av en viss procentandel av medlemsavgifterna som X AB skulle erhålla utgjordes av det faktiska motvärdet av de tillhandahållna tjänsterna. Det fanns också en direkt koppling mellan den tjänst som skulle tillhandahållas och det motvärde som skulle erhållas. Den omständigheten att X AB inte fakturerade förbunden för utförda tjänster utan i stället skulle behålla en del av medlemsavgifterna – vilken annars skulle ha tillkommit fackförbunden – för att täcka sina kostnader saknade betydelse för bedömningen av om en ersättning förelåg eller inte. X AB fick därför genom den planerade verksamheten anses tillhandahålla fackförbunden tjänster mot ersättning. En omsättning förelåg därmed mellan bolaget och fackförbunden.

Skatterättsnämnden hänvisade i sin bedömning till RÅ 2001 ref. 34 I och till EU-domstolens avgöranden i mål C-16/93 R. J. Tolsma p. 14 och mål C-154/80 Coöperatieve Aardappelenbewaarplaats GA p. 12.

Fhb 2010-10-14 (dnr 7-10/I)). Ej överklagat. Sekreterare NvO. Föredragande FO.

4 Skatteplikt – Social omsorg

Ett kommunalt bolags tillhandahållande av beställningscentral, samordning och transporttjänster avseende färdtjänst har ansetts som social omsorg som är undantagen från skatteplikt oberoende av att prövningen av tillstånd till färdtjänst skulle ligga kvar hos kommunen.

X hade i enlighet med den möjlighet som 7 § lagen (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik (trafikhuvudmannalagen) erbjöd fått i uppdrag av ett antal kommuner i länet att upphandla persontransport- och samordningstjänster för färdtjänst samt samordna sådana transporttjänster. För att fullgöra färdtjänstuppdraget hade X upphandlat drift av beställningscentral och transportörer. Prövningen av om en person skulle ges tillstånd till färdtjänst skulle däremot ligga kvar hos kommunerna.

X ville veta om tillhandahållandet av färdtjänsttransporter utgjorde social omsorg enligt 3 kap. 4 och 7 §§ ML (fråga 1) och om beställningscentralen var en avskiljbar prestation eller en prestation som var underordnad tillhandahållandet av färdtjänsttransporterna.

Skatterättsnämnden (S, O, H, On, Rm, SN, W) konstaterade inledningsvis att X i sin egenskap av trafikhuvudman kunde anses utgöra ett offentligrättsligt organ eller annat organ som av Sverige kunde anses erkänt som ett organ av social karaktär (artikel 132.1 g i mervärdesskattedirektivet och EU-domstolens bedömningsgrunder i bl.a. mål C-141/00 Kügler).

Färdtjänst kunde vidare anses utgöra social omsorg enligt ML och mer­värdes­skattedirektivet (RÅ 2008 not. 77).

När det gällde frågan om X:s tillhandahållande av färdtjänsttransporter och beställningscentral skulle ses som ett enda tillhandahållande eller som flera fristående tillhandahållanden konstaterade nämnden att såväl upphandlingen av färdtjänsttransporter som upphandlingen av drift av beställningscentral utgjorde delar i färdtjänstuppdraget som var nödvändiga för dess genomförande. Dessa delar hade dessutom ett nära samband med varandra och med övriga delar i detta uppdrag. Det vore mot den bakgrunden konstlat att skilja ut upphandlingen av driften av beställningscentralen från X:s övriga tillhanda­hållanden enligt färdtjänstuppdraget. Följaktligen skulle vad X tillhandahöll enligt färdtjänstuppdraget betraktas som en enda odelbar transaktion i ekonomiskt hänseende och därmed även mervärdesskatterättsligt som en enda transaktion. Kommunen fick anses efterfråga i sig såväl färdtjänsttransporter som drift av beställningscentral. Ingen av dessa delar i transaktionen kunde ses som underordnad ett huvudsakligt tillhandahållande. Vid sådant förhållande fick kvalificeringen av transaktionen göras utifrån vad som kunde anses kännetecknande för den (EU-domstolens dom i bl.a. mål C-111/05 NN och C-175/09 AXA UK plc).

De uppgifter som X tilldelats inom ramen för färdtjänstuppdraget var inte av rent praktisk natur såsom att utföra själva transporten eller beställningsverksamheten. Kommunen hade istället till X överlåtit sitt ansvar att anordna färdtjänst inom kommunen genom att ge X i uppdrag att upphandla persontransport- och samordningstjänster av viss kvalitet och att tillse att resorna samordnades och planerades på ett kostnadseffektivt sätt. Den tjänst som kommunen efterfrågade med avseende på färdtjänstuppdraget och som var kännetecknande för detta uppdrag var således anordnandet av färdtjänst av god kvalitet inom kommunen (3 § färdtjänstlagen). Den omständigheten att, i motsats till vad som var fallet i RÅ 2008 not. 77, tillståndsprövningen låg kvar hos kommunerna, påverkade enligt nämnden inte bedömningen av den mervärdesskatterättsliga karaktären på den sammansatta transaktion som var i fråga.

Det omfrågade tillhandahållandet skulle därför anses utgöra utgör social omsorg i ML:s mening. Med hänsyn till förändringar på kollektivtrafiklagstiftningens område den 1 januari 2012 begränsades förhandsbeskedet till gälla t.o.m. den 31 december 2011.

Fhb 2010-12-30 (dnr 8-10/I). Ej överklagat. Sekreterare NvO. Föredragande MP.

Skatterättsnämnden meddelade samma dag förhandsbesked med motsvarande innebörd i ett snarlikt ärende (dnr 41-09/I). Förhandsbeskedet har inte överklagats.

5 Omsättningsland

Omsättningsland för tjänster avseende befordran av brev från Sverige till utlandet.

X AB levererade på uppdrag av svenska och utländska näringsidkare brev från Sverige till andra EU-länder och till länder utanför EU. X AB ville veta i vilka fall tjänsterna skulle anses omsatta i Sverige.

Enligt 5 kap. 9 § tredje stycket ML ska befordran av brev i postverksamhet som avses i 1 kap. 2 § postlagen (2010:1045) anses som en omsättning inom landet. Enligt den bestämmelsen skulle X AB:s brevbefordran till utlandet således anses omsatt i Sverige. Bestämmelsen saknar emellertid motsvarighet i mervärdesskattedirektivet. Fråga i ärendet var därför om 5 kap. 9 § tredje stycket ML kunde anses strida mot direktivet och i så fall om direktivets regler hade s.k. direkt effekt.

Nämndens majoritet (S, O, H, On, Rm och W) fann att mervärdesskatt skulle tas ut på X AB:s brevbefordran från Sverige till ett annat EU-land om tjänsten tillhandahölls en sådan näringsidkare i Sverige som omfattades av 5 kap. 5 § första stycket ML. En tillämpning av paragrafens motsvarighet i artikel 44 i mervärdesskattedirektivet ledde i detta fall inte till något annat resultat än en tillämpning av bestämmelsen om brevbefordran i ML. Någon direkt effekt av bestämmelserna i artikel 44 aktualiserades därmed inte utan X AB:s brevbeford­ran skulle med stöd av 5 kap. 9 § tredje stycket ML anses omsatt i Sverige.

Om X AB utförde brevbefordran från Sverige till ett land utanför EU på uppdrag av en näringsidkare i Sverige uppkom frågan om denna brevbefordran skulle anses utgöra en sådan transport i samband med export som avses i 5 kap. 19 § 2 ML och dess motsvarighet i artikel 146.1 e i mervärdes­skattedirektivet eller om tjänsten skulle anses omsatt i Sverige. Nämndens majoritet fann att en sådan brevbefordran inte kunde hänföras till en transporttjänst som hade samband med export eftersom det inte förelåg någon varu­export med därtill knutna rättsverkningar som hade samband med transporten. Inte heller kunde X AB:s brevbefordran anses som en sådan varutransporttjänst som var omsatt utomlands med stöd av 5 kap. 19 § punkt 5 eftersom tjänsten inte uteslutande nyttjades eller på annat sätt tillgodogjordes utanför EU. Eftersom den aktuella brevbefordran tillhandahölls en sådan näringsidkare i Sverige som omfattades av artikel 44 i mervärdesskattedirektivet skulle platsen för tillhandahållandet vara i Sverige. En tillämpning av mervärdesskattedirektivet ledde därmed inte till något annat resultat än en tillämpning av bestämmelsen för brevbeford­ran i ML. Någon direkt effekt av artikel 44 aktualiseras därför inte utan den aktuella brevbefordran skulle med stöd av 5 kap. 9 § tredje stycket ML anses omsatt i Sverige.

Vad däremot gällde brevbefordran från Sverige till annat land som utfördes åt en uppdragsgivare i ett annat land innebar bestämmelserna i artikel 44 och även i dess motsvarighet i 5 kap. 5 § ML att sådana tjänster inte skulle anses omsatta i Sverige. Bestämmelserna i artikel 44 fick anses klara, precisa och ovillkorliga och skulle ges företräde framför bestämmelsen om brevbefordran i 5 kap. 9 § tredje stycket ML.

SN var skiljaktig och anförde följande.

Vad gäller brevbefordran från Sverige till tredje land och där faktura skickas till kund i Sverige anser nämndens majoritet att omsättningen är gjord inom landet och att svensk moms ska tas ut.

Jag gör följande bedömning.

Jag är av samma uppfattning som nämnden att fråga är om transporttjänst och att dessa bestämmelser ska ges företräde framför ML:s specialregel om postbefordran. Om det är frågan om en transporttjänst så måste också något transporteras. Ett brev är ett materiellt ting och utgör en vara enligt definitionen i 1 kap. 6 § ML. Även om varan i sig inte säljs så fråntar detta inte brevets karaktär av fysiskt ting och att leverans sker av detta ting.

Vidare menar jag att exportbestämmelsen i 5 kap. 19 p 2, i ljuset av mervärdesskatte­direktivets artikel 146.1 e, är avsedd att även omfatta den aktuella situationen. Vid jämförelse med finsk implementering av de nya omsättningslandsregler­na har jag erhållit information om att motsvarande transporttjänst omfattas av det finska exportundantaget i 71 § 1) i den finska mervärdesskattelagen.

Min bedömning är således att brevbefordran till tredje land åt en svensk kund omfattas av exportbestämmelsen i 5 kap. 19 § p 2 ML och att svensk moms därför inte ska utgå.

Fhb 2010-11-10 (dnr 46-09/I). Överklagat av sökanden. Sekreterare tillika föredragande NvO.

6 Skattesats

6.1 Reducerade skattesatsen för böcker

En produkt i bokformat som skapats av köparen av produkten med hjälp av ett av säljaren tillhandahållet Internetverktyg har ansetts utgöra tillhandahållande av tjänst.

Ett bolag tillhandahöll ett Internetbaserat verktyg med vars hjälp kunden kunde framställa en digital produkt bestående av texter och bilder. Bolaget ville veta vilken skattesats som blev tillämplig när kunden köpte tillgång till verktyget för att framställa produkten och tillhandahållandet också innefattade utskrift och inbindning av ett exemplar.

Skatterättsnämnden (S, O, H, On, Rm, SN, W) hänvisade bl.a. till EU-domstolens uttalanden i mål C-111/05 Aktiebolaget NN och konstaterade följande. Transaktionen i fråga innebar att kunden med hjälp av det Internetbaserade verktyget på bolagets hemsida kunde skriva och ställa samman texter och bilder. Denna del av transaktionen utgjorde i mervärdesskattehänseende en tjänst. Den andra delen av transaktionen innebar att kunden erhöll en vara som bolaget framställt genom att skriva ut och binda in det med verktyget framtagna och sammanställda materialet. Enligt nämndens bedömning fick båda delarna i transaktionen anses nödvändiga för dess fullgörande och ha ett nära inbördes samband som det skulle vara konstlat att dela upp. Följaktligen skulle transaktionen ses som en enda sammansatt transaktion. Kunden fick anses efterfråga var och en av delarna i transaktionen. Varken leveransen av varan eller tillhandahållandet av tjänsten kunde anses underordnad ett huvudsakligt tillhandahållande. Vid sådant förhållande fick kvalificeringen av transaktionen som antingen leverans av en vara eller tillhandahållande av en tjänst göras utifrån vad som kunde anses kännetecknande för denna.

Enligt nämndens mening kännetecknades transaktionen främst av den tjänst som bestod i att bolaget via sin hemsida tillhandahöll ett Internetverktyg vilket möjliggjorde för kunden att på digital väg skapa produkten. Varan, som framställts genom utskrift och bindning av det med verktyget framtagna och sammanställda materialet, hade närmast karaktär av en fysisk dokumentation av den digitala produkt som kunden skapat med hjälp av verktyget som bolaget tillhandahöll. Transaktionen skulle därför enligt nämndens bedömning klassificeras som ett tillhandahållande av tjänst. Tillhandahållandet om­­fattades därför inte av den reducerade skattesatsen för böcker i 7 kap. 1 § tredje stycket 1 ML utan skulle beskattas med normalskattesatsen 25 procent.

Fhb 2010-12-22 (dnr 14-10/I). Ej överklagat. Sekreterare NvO. Föredragande FO.

6.2 Idrottslig verksamhet

Undervisning i dans av visst slag har ansetts utgöra idrottstjänst.

Y undervisade i en typ av dans som var fysiskt mycket krävande. Undervisningen omfattade momenten mental träning, uppvärmning, teknikträning, musikanalys och improvisation samt träning av bastekniker, styrka, uthållighet och koordination. Alla träningspass avslutades med stretching.

Hittills hade det inte funnits underlag för att ordna tävlingar i den aktuella dansen i Sverige men avsikten var att en tävling skulle arrangeras med deltagare från hela Norden.

Y ville veta om hennes tillhandahållande var att anse som en tjänst inom idrottsområdet och mervärdesskatt därför skulle tas ut med 6 procent av be­­skattningsunderlaget.

Skatterättsnämnden (S, O, H, On, Rm, SN, W) konstaterade att varken direktivet eller ML innehöll någon definition till ledning för vad som skulle anses utgöra idrottslig verksamhet. Av förarbetena till ML (prop. 1996/97:10 s. 26 och 54) framgick att det var aktivitetens syfte i allmänhet att bedriva sport eller idrott på en anläggning avsedd för det ändamålet som var viktigt vid bedömningen. Kurser som anordnades i olika sällskapsdanser, utan direkt koppling till tävlingsverksamhet, kunde presumeras inte vara sport eller idrott i ML:s mening. Vidare borde aktiviteter som avsåg att bereda människor möjlighet att utöva idrott i mervärdesskattehänseende anses som idrott och inte som utbildning. Mindre inslag av teoretiska moment med instruktion eller handledning av ledare kunde ingå utan att verksamheten förlorade karaktären av idrottstjänst.

Enligt nämndens bedömning fick den aktivitet som var i fråga anses innebära utövande av en idrottslig verksamhet. Genom att tillhandahålla undervisning i den aktuella dansen beredde Y deltagarna i undervisningen tillfälle att utöva idrott. Tillhandahållandet skulle därför beskattas med 6 procent. Den omständigheten att undervisningen i visst fall tillhandahölls ett studieförbund och inte deltagarna direkt medförde inte att en annan skattesats skulle tillämpas (RÅ 2007 ref. 39).

Fhb 2010-12-08 (dnr 53-09/I). Ej överklagat. Sekreterare NvO. Föredragande MP.

7 Beskattningsunderlag – Omsättning

Vid avyttring av andelar i lagerbolag för pris som uppgetts motsvara marknads­värdet har dels andelarna, dels tjänster för att bilda lagerbolaget ansetts omsatta.

X AB:s verksamhet bestod i att fortlöpande bilda s.k. lagerbolag och att därefter sälja andelarna i lagerbolagen för ett pris motsvarande marknadsvärdet. Det betydde att avgiften till Bolagsverket för nyregistrering, X AB:s kapitalutgifter samt kostnader för arbete, med undantag för arbete i samband med ändringsanmälan till Bolagsverket, (bolagsbildningskostnaderna), kom att inkluderas i köpeskillingen. Arvodet för arbete med ändringsanmälan och avgiften för ändringsregistrering skulle ligga till grund för mervärdesskatt respektive behandlas som utlägg.

X AB frågade om det var riktigt att köpeskillingen för andelarna inte till någon del skulle anses utgöra ersättning för skattepliktig omsättning.

Skatterättsnämnden (S, O, H, On, Rm, SN, W) ansåg att köparen av lagerbolaget fick antas efterfråga – förutom det färdiga bolaget – även fördelen av att bli avlastad arbetet med att själv vidta de olika åtgärder som krävdes för att bilda bolaget (C-305/01 MKG p. 49). Vad X på detta sätt tillhandahöll köparen kunde inte anses utgöra ett enda odelbart ekonomiskt tillhandahållande som det vore konstlat att dela upp.

Nämnden konstaterade att X för närvarande, i samband med att ett lager­bolag avyttrades, fakturerade lagerbolaget eller de nya ägarna till lagerbolaget för bolagsbildningskostnaderna och då debiterade mervärdesskatt. Den omständigheten att X nu avsåg att låta ersättningen för andelarna i lagerbolaget även omfatta bolagsbildningskostnaderna innebar enligt nämndens uppfattning inte att den mervärdesskatterättsliga karaktären på bolagets tillhandahållande förändrades i förhållande till vad som gällde för närvarande.

När X avyttrade andelarna i ett lagerbolag för ett pris som uppgavs motsvara marknadsvärdet var det således enligt nämnden fråga om två tillhandahållanden som till sin mervärdesskatterättsliga karaktär var av olika slag. Det ena avsåg enbart överlåtelse av andelarna i lagerbolaget. Det andra avsåg tjänster­ som innebar att kunden avlastades arbetet med att bilda bolaget. Den del av priset som motsvarade värdet av sistnämnda tjänster utgjorde den faktiska ersättningen för en ekonomisk verksamhet med nyssnämnda innebörd som X bedrev (MKG p. 50). En omsättning förelåg därmed. Omsättningen var inte undantagen från skatteplikt.

Fhb 2010-11-25 (dnr 45-09/I). Överklagat av sökanden. Sekreterare NvO. Föredragande MP.

8 Energiskatt

En kooperativ ekonomisk förening har till sina medlemmar ansetts yrkesmässigt leverera av föreningen i vindkraftverk framställd elektrisk kraft.

En kooperativ förening (Föreningen) hade enligt sina stadgar till ändamål att främja medlemmars ekonomiska intressen genom att ha driftansvar för och i egen regi producera miljövänlig vindkraft för medlemmarnas egen konsumtion. Enligt Föreningen ägdes vindkraftverken av Föreningen men elproduktionskapaciteten var upplåten till medlemmarna. Dessa förvärvade således inte redan producerad elkraft utan rätten att producera elkraften. Förfarandet­ innebar enligt Föreningen att den producerade vindkraften tillhörde Föreningens medlemmar redan från första produktionstidpunkten, dvs. innan elkraften matats in i elnätet. Föreningen hade endast en rent teknisk funktion i förhållande till sina medlemmar genom att ansvara för driften av vindkraftverken på medlemmarnas uppdrag. Det var medlemmarna och inte Före­ningen som var elproducenter. Den enskilde medlemmens andel i produktionskapaciteten var begränsad till det egna förbrukningsbehovet.

Föreningen frågade i första hand om den enligt den beskrivna strukturen skulle anses leverera elkraft. Om leverans skulle anses föreligga ville Före­ningen veta om den uppfyllde kraven på att vara yrkesmässig i den mening som avses i 11 kap. 5 § första stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE).

Skatterättsnämnden (S, O, H, On, P, R, W) utgick vid bedömningen från innehållet i de ingivna stadgarna. Den i stadgarna intagna ändamålsbestämmelsen kunde enligt nämndens uppfattning inte ges annan innebörd än att det var Föreningen som fick anses framställa den aktuella vindkraften och att denna i enlighet med stadgarna skulle levereras till Föreningens medlemmar i den mening som avses i 11 kap. 5 § första stycket 2. Några omständigheter som innebar att Föreningens verksamhet inte skulle anses utgöra näringsverksamhet enligt 13 kap. IL förelåg enligt nämndens mening inte. Föreningens verksamhet var därför yrkesmässig i den mening som avses i 1 kap. 4 § LSE.

Fhb 2010-07-05 (dnr 35-09/I). Överklagat av sökanden och av Skatteverket.­ Sekreterare, tillika föredragande NvO.

9 Överklagade förhandsbesked

Beteckningar som används i det följande avser år, nummer och sida samt redovisat ärende i Skattenytt. Således avses exempelvis med beteckningen 10:11 s. 771 (4.4.1) det ärende som redovisats i Skattenytt 2010 nr 11 s. 771 under avsnitt 4.4.1.

9.1 Av Regeringsrätten avgjorda förhandsbesked

Fhb 2010-05-03 (dnr 22-09/I) Förmedling av aktier; 10:11 s. 771 (4.4.1). RR fastställde i fråga om undantag från skatteplikt och undanröjde i övrigt (2010-10-18).

Fhb 2010-06-09 (dnr 7-09/I) Social omsorg; 10:11 s. 768 (4.3.1). RR fastställde (2010-11-19).

Fhb 2010-06-23 (dnr 9-10/I) Omsättning av mynt; 10:11 s. 774 (4.5). RR fastställde (2010-11-30).

Fhb 2010-11-25 (dnr 45-09/I). Beskattningsunderlag – lagerbolag; denna artikel (7). RR fastställde (2011-03-23).

9.2 Överklagade och av Regeringsrätten t.o.m. den 30 mars 2011 inte avgjorda förhandsbesked som redovisats i denna artikelserie

Fhb 2008-03-20 (dnr 7-07/I) Gemenskapsinternt förvärv av nytt transportmedel; 08:11 s. 661 (3).

Fhb 2010-06-02 (dnr 43-09/I) Förmedling av fastighetsbolagsaktier; 10:11 s. 773 (4.4.2).

Fhb 2010-07-05 (dnr 35-09/I). Energiskatt – vindkraft; denna artikel (8).

Fhb 2010-11-10 (dnr 46-09/I). Omsättningsland – brevbefordran; denna artikel (5).

Marianne Svanberg är ordförande i Skatterättsnämndens avdelning för indirekt skatt.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...