Skattenytt nr 7-8 2012 s. 473

Riskkapital genom skattekredit eller investeraravdrag

I artikeln behandlas Företagsskattekommitténs förslag till riskkapitalavdrag i delbetänkandet Skatteincitament för riskkapital (SOU 2012:3) och ett alternativt förslag kallat investeraravdrag.

Efter en kort bakgrundsbeskrivning i avsnitt 1, följer ett avsnitt om kommitténs uppdrag inom detta område enligt direktiven i avsnitt 2, en kort beskrivning av kommitténs förslag till riskkapitalavdrag i avsnitt 3, något om den kritik som lämnats i betänkandet i avsnitt 4, en presentation av ett investeraravdrag i avsnitt 5, en jämförelse mellan tre olika föreslagna åtgärder avseende riskkapital i avsnitt 6 samt några avslutande kommentarer i avsnitt 7.

1 Bakgrund

Inom företagspopulationen i Sverige är 99 % små,1 vilket betyder att de har färre än 50 anställda. Nära tre fjärdedelar av dem vill växa.2 Samtidigt är finansiella svårigheter bland de fyra viktigaste hindren mot tillväxt.3

I en öppen marknadsekonomi bör i princip konkurrensen mellan företagen avgöra vilka som får tillgång till finansiering och kan växa sig stora. Det förutsätter dock att företag och kapital når varandra.

Små och nystartade företag saknar ofta säkerheter och får då inga banklån. De kommer inte heller åt kapital på riskkapitalmarknaden utan är hänvisade till ”nära och kära” för sin finansiering. Många riskerar därför att stanna i utvecklingen som rena försörjningsföretag, trots att de med bättre förutsättningar hade kunnat utvecklas vidare.

Landets många småföretag har en ofta underskattad betydelse för sysselsättning och tillväxt. Sedan 1990 har åtta av tio nya jobb i Sverige skapats i småföretag med högst 49 anställda.4

Åtminstone sedan den ekonomiska vårmotionen 2005/06 har den borgerliga Alliansen haft ambitionen att införa ett riskkapitalavdrag för privatpersoners investeringar i mindre företag. Det har följt med som vallöfte men är ännu inte genomfört. Regeringen tillsatte i juni 2008 en utredning, Skatteincitamentsutredningen, vars betänkande Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar (SOU2009:33) dock inte har lett till lagstiftning. Skälet är enligt direktiven till Företagsskattekommittén5 att vissa frågor bedömts vara otillräckligt belysta. Det gäller framförallt förslagens förenlighet med EU:s statsstödsregler samt risken för skatteundandraganden genom kringgåenden.

SCB.

Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag, Tillväxtverket 2011.

Småföretagsbarometern våren 2012, Företagarna.

SCB och De osynliga kombinatörerna, Företagarna 2012.

Dir 2011:1.

2 Uppdraget till Företagsskattekommittén avseende riskkapital

Företagsskattekommitténs uppdrag är mycket omfattande och har tidigare beskrivits Richard Hellenius och Johan Fall i Skattenytt 2011:5. Här berörs enbart den del av uppdraget som avser riskkapital.

Bland de generella ekonomiska utgångspunkterna för hela uppdraget anges att strukturomvandlingen i den svenska ekonomin bör mötas genom goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar här i landet och att beskattningen av bolag är av central betydelse för investeringar och tillväxt.6

Det konstateras att för företag med goda möjligheter till finansiering på de internationella kapitalmarknaderna bestäms avkastningskraven på nyinvesteringar, förutom av avkastningskraven på dessa marknader, även av de svenska bolagsskattereglerna. Men för företag som för sin finansiering saknar såväl direkta som indirekta kopplingar till de internationella kapitalmarknaderna spelar beskattningen av företagens ägare en större roll.7 Värdet av ansvarsfulla enskilda ägare som kan stå för långsiktighet och närvaro i den svenska företagssektorn framhålls, liksom vikten av ett tillräckligt eget kapital, i synnerhet i ett uppbyggnadsskede.

Kommittén ska därför lämna förslag på skatteincitament för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital, antingen på bolagsnivå eller på ägarnivå.

En naturlig utgångspunkt anges vara förslagen från Skatteincitamentsutredningen i betänkandet Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar.8 Men kommittén kan välja en annan utformning om det bedöms mer lämpligt i syfte att stimulera riskvilligt kapital. Lättnaden ska utformas så att den har en effektiv inverkan bl.a. på företagande, investeringar, BNP, sysselsättning och välfärd. Riskerna för skatteundandraganden ska beaktas.

Direktiv 2011:1 s. 4.

Direktiv 2011:1 s. 5.

SOU 2009:33.

3 Kommitténs förslag till riskkapitalavdrag

Kommittén föreslår att fysiska personer på vissa villkor ska kunna få avdrag för tillskott av kapital i mindre bolag. Förslaget är utformat som ett avdrag i inkomstslaget kapital med två tredjedelar av anskaffningsutgiften för andelar i mindre aktiebolag. Aktierna ska ha förvärvats mot kontant betalning antingen vid bildandet av bolaget eller vid nyemission. Med en högsta anskaffningsutgift på 1,5 miljoner kronor per person och år blir avdragstaket 1 miljon kronor. Avdrag får göras betalningsåret och de två kommande åren. Hela avdraget ska återföras till beskattning när andelarna avyttras. Avdraget fungerar alltså som en skattekredit under innehavstiden.

Det mottagande företaget måste också uppfylla vissa krav. Det ska vara ett svenskt aktiebolag, ekonomisk förening eller motsvarande utländskt bolag med hemvist inom EES-området eller i en stat som Sverige har skatteavtal om informationsutbyte med. Bolaget (eller koncernen) ska ha färre än 50 anställda (årsarbetskrafter) och en årsomsättning eller balansomslutning om högst 80 miljoner kr. Storlekskriterierna omfattar även koncerner enligt en speciell definition i lagförslaget.

Bolaget måste enligt förslaget ha ett löneunderlag på minst 300 000 kr det år nyemissionen sker eller året därefter. Löneunderlaget avser kontant ersättning som mottagaren ska ta upp som inkomst av tjänst, dock inte kostnadsersättning och inte heller sådan inkomst som enligt reglerna i 57 kap. IL ska tas upp som inkomst av tjänst. I löneunderlaget får även underlag från andra företag inom koncernen räknas med.

Bolaget ska huvudsakligen driva rörelse. I enlighet med EU:s statsstödsregler krävs också att bolaget inte får vara verksamt inom varvs-, kol- eller stålindustrin samt att det inte får vara i ekonomiska svårigheter. Det senare innebär att bolaget inte får vara skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning (om inte tillskottet undanröjer denna skyldighet), ha inlett förfarande om företagsrekonstruktion eller vara på obestånd.

Avdraget får inte göras om aktiekapitalet, under beskattningsåret närmast före betalningsåret eller under betalningsåret men innan nyemissionen, har satts ned genom indragning av aktier och utbetalning till aktieägarna. Det får inte heller göras om bolaget har använt tillskottet för vissa s.k. internförvärv (i samband med att ett tillskott har lämnats till detta).

Kravet på återföring av avdraget när andelarna säljs innebär att inget avdrag för anskaffningsutgiften kommer att kunna göras vid försäljningen. Tekniskt sett är det dock utformat som en återföring av avdraget som följs av en sedvanlig kapitalvinstberäkning. Effekten är att avdraget i praktiken är en räntefri skattekredit.

Vid beräkning av gränsbelopp på kvalificerade andelar föreslår kommittén att ett omkostnadsbelopp som legat till grund för riskkapitalavdrag bara ska få räknas med till 50 procent. Som skäl för detta anger kommittén att det annars finns risk för icke avsedda skattefördelar. Den risk kommittén målar upp är att samma belopp delas ut från bolaget och emitteras in igen och alltså inte genererar något nytt kapital till företagssektorn, men ändå är lönsamt för ägaren. Skattefördelen anges vara skillnaden mellan uppräkningsräntan och klyvningsräntan.

4 Kritik mot kommitténs förslag

Kommitténs förslag har blivit mycket kritiserat. Fyra av kommitténs ledamöter har reserverat sig, två sakkunniga och fyra experter har lämnat särskilda yttranden. En majoritet bland dem som lämnat kritik i detta sammanhang har framfört att förslaget borde ha innefattat en definitiv skattelättnad i stället för en skattekredit. Inom ramen för denna artikel behandlar jag enbart denna kritik.

Sammanfattningsvis går kritiken ut på att kommitténs förslag inte är tillräckligt effektivt då det begränsar sig till en skattekredit. Det går inte att komma ifrån att en definitiv skattelättnad i varje ögonblick är mer effektiv än en skattekredit. Även brister i de analyser som enligt direktiven skulle presenteras påpekas. Detta gäller bland annat effekterna av förslaget på villkoren för det enskilda ägandet, företagande, investeringar, BNP sysselsättning och välfärd. En analys skulle också göras av hur alternativa lösningar påverkar olika grupper av företag och företagsformer, och företag av olika storlek i uppstartsskede, vilket inte har skett. Inte bara en beskrivning av system i andra länder utan också erfarenheter av utfallet borde ha presenterats och analyserats. En analys av målgruppen och dess behov borde ha föregått utformningen liksom en analys ur investerarens perspektiv. Kritikerna påtalar också en obalans som inneburit en alltför stor inriktning mot fiskala hänsyn på bekostnad av förslag som ger effekt på tillgången till riskvilligt kapital. Även kritikerna är förstås överens om vikten av att undvika skattearbitrage men efterlyser bättre analyser och balans.

Flera kritiker i kommittén invänder också mot förslaget att försämra 3:12-reglerna genom att underlaget för gränsbelopp reduceras till 50 procent i de fall riskkapitalavdrag har utnyttjats.

Kommitténs förslag till riskkapitalavdrag innehåller komplexa spärregler som inte uppvägs av den fördel skattekrediten ger. Vidare skulle de leda till svårigheter för de fysiska personer som vid en avyttring ska hantera återföringsreglerna. Då arv och gåva inte utlöser återföring kan det dröja lång tid med flera ägarövergångar, innan en återföring blir aktuell. Under tiden kan beräkningen kompliceras av att bolaget vidtar flera nyemissioner, uppdelning av aktierna och fusioner eller fissioner.

5 Investeraravdraget

5.1 Bakgrund

I ett särskilt yttrande till kommitténs förslag drog jag upp grundlinjerna för ett investeraravdrag med en definitiv skattelättnad för privatpersoners satsningar i små bolag. Utifrån detta har jag därefter utarbetat ett färdigt förslag till lagtext som Företagarna i en hemställan om införande av investeraravdrag skickade till regeringen den 23 februari 2012.9

Investeraravdragets uppbyggnad har stora likheter med kommitténs förslag till riskkapitalavdrag men innefattar en definitiv skattelättnad. Även förvärv av andelar i lagerbolag bör berättiga till investeraravdrag och bland villkoren för avdrag bör införas ett villkor om att bolaget ska ha ett fast driftsställe i Sverige. Motsvarande villkor har godkänts av Kommissionen enligt EU:s statsstödsregler för Storbritannien och Nederländerna.

Här behandlas mera utförligt några viktiga inslag i investeraravdraget.

Hela förslaget finns på www.foretagarna.se/Aktuellt-och-opinion/Nyheter/-2012-/Investeraravdrag-kan-ge-tillvaxt-i-smaforetagen/.

5.2 Syftet med tillskottet

För att få investeraravdrag måste syftet med tillskottet vara att kapitalet ska användas i rörelse som, direkt eller indirekt bedrivs av företaget. Det betyder att ett tillskott som passivt placeras på ett konto inte ska kvalificera till avdrag. Motivet för skattelättnaden är att öka tillgången till riskvilligt kapital i små bolag för att dessa lättare ska kunna utvecklas och växa. Det finns ett grundkrav att bolaget huvudsakligen ska bedriva rörelse. Här kompletteras det med ett krav att tillskottet sker i ett visst syfte, för att undvika skatteundandragande. Bedömningen av syftet bör göras utifrån situationen då tillskottet sker, dvs. vid nyemissionen och det bör framgå att användningen är nära förestående. I normala fall bör användningen ske inom de närmaste 12 månaderna – om inget oförutsett inträffar.

En bedömning av syftet med ett kapitaltillskott för att få avdrag eller lägre beskattning är inget unikt för investeraravdraget. Det finns näraliggande exempel som trädde i kraft vid årsskiftet. Det gäller reglerna om beräkning av underlag för gränsbelopp för s.k. kvalificerade andelar i fåmansbolag (57 kap. 12§ tredje st IL). Där anges att omkostnadsbeloppet ska minskas med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. En liknande regel finns vid beräkning av kapitalunderlag för räntefördelning för enskilda näringsidkare (33 kap. 8 § IL). För avdrag i samband med forskning och utveckling (16 kap. 9 § IL) görs en liknande bedömning (... utgifter som har eller kan antas få betydelse för ...). I dessa exempel har vissa effekter villkorats med att betalningen skett i ett visst syfte. Det är en väg som lagstiftaren nyligen har valt att använda och som med hänsyn till att det handlar om en bedömning i förväg innehåller ett något lägre beviskrav. I fråga om investeraravdraget gäller att syftet med tillskottet ska vara att kapitalet ska komma till användning i rörelsen.

Åtgärder för att öka tillgången på riskvilligt kapital behövs för att det är svårt för entreprenörer i små bolag att locka till sig investeringar. Varje entreprenör som har sökt finansiering vet att det krävs att man kan presentera sitt företag och planer för utveckling, investeringar, hur övrig finansiering ser ut och när satsningen väntas bli lönsam. Det är exempel som kan illustrera att syftet med tillskottet är uppfyllt. Även när enbart företagaren själv kommer att skjuta till kapital finns det underlag, exempelvis affärsplaner, hyresavtal, offerter, konsulttjänster och nyrekryteringar.

Bolag behöver kunna organisera sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt och det ska därför vara möjligt att använda kapitalet för att starta ny verksamhet genom dotterbolag. Detta markeras genom att det räcker att rörelsen indirekt bedrivs av det mottagande bolaget.

Prövningen av syftet bör gälla tidpunkten när bolaget får tillskottet. Eftersom bolaget föreslås bli skyldigt att lämna kontrolluppgift till Skatteverket avseende underlag för investeraravdrag (liksom enligt kommitténs förslag till riskkapitalavdrag) kan kontrolluppgiften fungera som en bekräftelse av att bl.a. detta villkor är uppfyllt.

5.3 Löneunderlaget

För investeraravdrag gäller ett lönevillkor som står i relation till emissionsbeloppet. Det kan uppfyllas antingen samma år som nyemissionen eller beskattningsåret därpå. Villkoret innebär att lönesumman minst ska motsvara en tredjedel av det samlade underlaget för investeraravdraget, dock inte mer än 500 000 kr.

Motivet för att ha ett lönekrav är att det riktar skattelättnaden till företag som drivs aktivt. Samtidigt är det viktigt med en matchning mellan lönekravet och emissionens nivå för att de riktigt små bolagen ska få nytta av investeraravdraget. Ett fast lönekrav på 300 000 kr, som i kommitténs förslag, kostar bolaget 394 000 kr inklusive arbetsgivaravgifter. Det kan betyda att ett emissionsbelopp på 400 000 kr helt styrs till lön och arbetsgivaravgifter, trots att bolaget kanske skulle ha bättre nytta av en expertrapport eller en maskin.

5.4 Värdeöverföringar

För investeraravdraget föreslås spärrar mot värdeöverföringar över viss nivå från och med beskattningsåret innan nyemissionen till och med tredje beskattningsåret efter avdraget. Hela spärrperioden blir därmed minst fem år och kan bli åtta år. Spärren är ett villkor som under perioden innan avdraget hindrar att investeraren får avdrag och för perioden efter avdraget innebär att återföring, helt eller delvis, ska ske. Spärren avser alla typer av värdeöverföring över ett takbelopp. Det gäller både om personerna själva har varit mottagare och om överföringen har gått till något bolag som de äger.

Spärregeln fungerar som en komplettering av villkoret om att syftet med tillskottet är att kapitalet ska användas i rörelsen. Spärren för värdeöverföringar är ett pris för möjligheten att göra investeraravdrag. Det bör dock inte vara en totalspärr och därför föreslås ett takbelopp. Som mått på avkastningen föreslås tillskottet som har utgjort underlag för investeraravdrag multiplicerat med statslåneräntan plus nio procentenheter. Nivån är hämtad från reglerna i 57 kap. IL. Det är självfallet möjligt att bestämma takbeloppet på andra sätt och bör närmast uppfattas som ett möjligt storleksmått. Taket bör gälla per beskattningsår och inte kunna sparas. Samtidigt föreslås en ventil som gör det möjligt att undvika att tillämpa spärren om det föreligger särskilda skäl. I denna del har inspiration hämtats från exempel som ingick i Skatteincitamentsutredningens betänkande.10 Det kan exempelvis gälla om investeraren inte har kunnat påverka beslutet om minskning av aktiekapitalet genom indragning av aktier.

Med dessa spärrar för investeraravdraget begränsas möjligheten till värdeöverföringar under en period av mellan fem och åtta år. Därmed faller kommitténs argument för en reducering av underlaget för gränsbelopp för anskaffningsutgift som legat till grund för investeraravdrag.

SOU 2009:33 s. 157.

5.5 Avtrappad återföring

För att minska risken att avdraget ska användas för andra ändamål än de avsedda ska hela, eller delar av avdraget återföras om andelarna avyttras i nära anslutning till avdraget. Genom en successiv avtrappning av återföringsskyldigheten får skattelättnaden en bättre tidsprofil, utan att det inträder några skarpa tröskeleffekter.

Vid en försäljning under beskattningsåret efter avdraget bör hela avdraget återföras och har då bara fungerat som en skattekredit. Om försäljningen sker andra beskattningsåret efter avdraget bör två tredjedelar av avdraget återföras. Den definitiva skattelättnaden får således full effekt från och med det fjärde beskattningsåret efter avdraget.

Konkurs och tvångslikvidation på grund av kapitalbrist betraktas skattemässigt som avyttring men föreslås inte utlösa återföring även om de inträffar under de tre första åren efter avdraget.

6 Jämförelse

Villkor

Investeraravdrag

Riskkapitalavdrag enligt SOU 2012:3

Skatterabatt enligt SOU 2009:33

Företaget

AB eller ek förening/koncern

AB eller ek förening/koncern

Icke marknadsnoterat AB/koncern

Begränsning till mindre företag

Ja, 50/80/80*

Ja, 50/80/80*

Nej

Omfattas förvärv av lagerbolag

Ja

Nej

Ja

Krav på fast driftsställe i Sverige

Ja

Nej

Nej

Innebär förslaget definitiv skattelättnad

Ja

Nej

Ja

Krav på innehavstid för full effekt

Ja

Nej

Nej

Krav att företaget har visst löneunderlag

Ja

Ja

Nej

Är kravet på löneunderlag i relation till emissionsbeloppet

Ja

Nej

Nej

Tak för emissionsbelopp/ år som ger avdragsrätt

Ja, 20 miljoner kr

Ja, 20 miljoner kr

Inget tak

Högsta skattelättnad/person/år

300 000 kr

– **

100 000 kr

Krav på investering för maximal skattelättnad/kredit

1,5 miljoner kr

1,5 miljoner kr

500 000 kr

Återföringsskyldighet vid konkurs

Nej

Ja

Nej

* Max 50 anställda och max 80 miljoner kr i omsättning eller balansomslutning

** Begränsat till en skattekredit med återföringsskyldighet vid avyttring

7 Avslutande kommentarer

Investeraravdraget är avsett att underlätta för entreprenörer att få tillgång till mer riskvilligt kapital så att de kan stärka bolagets soliditet och växa. Ägare av små bolag som saknar tillgång till riskkapitalmarknader är i stor utsträckning beroende av ”nära och kära” för att finansiera utvecklingen av sitt företagande. Ett investeraravdrag bör ha förutsättningar att erbjuda en riskpremie för att ge viss effekt på kapitalförsörjningen i små bolag utan att öppna för skattearbitrage.

Investeraravdraget är försett med spärrar för att stävja missbruk. Detta är nödvändigt och medför att reglerna blir mer komplicerade. Komplexiteten gäller dock främst i mer avancerade bolagsstrukturer och transaktioner. Genom att återföringen begränsas till en period av tre år efter avdraget undviks de komplikationer som uppstår vid en evig återföringsskyldighet. För vanliga situationer, med några få investerare som deltar i en nyemission och som sedan behåller andelarna i ett fristående bolag bör det inte uppstå några problem. Balansen mellan komplexitet och den skattemässiga fördelen är avgjort bättre med investeraravdraget än med kommitténs skattekredit.

Annika Fritsch är skatteexpert hos Företagarna.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...