Skattenytt nr 1-2 2013 s. 58

Fel- och misstagsinbetalningar till skattekonto än en gång

Högsta domstolen (HD) har den 7 november 2011 avgjort ett mål om fel- eller misstagsinbetalning till skattekonto. Domen är refererad i NJA 2011 s. 739.

Dnr 131 862835-11/111; se www.skatteverket.se.

Efter domen har Skatteverket i ett s.k. ställningstagande tolkat HD:s dom1

Mellqvist, Mikael, Analys: 12–0 till condictio indebiti, Karnov, Rättsfallsanalys den 9 november 2011.

Fel- och misstagsinbetalningar till skattekontot, Skattenytt 2012 s. 59 f. och Condictio indebiti – kan staten inrätta sig? Juridisk Tidskrift 2012-13 s. 258 f.

Danielsson, Christer, Condictio indebiti igen, Juridisk Tidskrift 2011-12 s. 890 f.

Kristoffersson, Eleonor och Persson, Annina H., Felaktiga inbetalningar till skattekontot, Svensk Skattetidning 2012 s. 494 f.

Domen har kommenterats av Mikael Mellqvist2, mig3, Christer Danielsson4 samt Eleonor Kristoffersson och Annina H. Persson5. Såväl Danielsson som Kristoffersson och Persson anser att Skatteverkets tolkning av HD:s dom inte är riktig i alla delar.

1 Kort om NJA 2011 s. 739 och Skatteverkets ställningstagande

Bakgrunden till HD:s dom var att en redovisningsbyrå hade uppdrag för bolag A och bolag B. Enligt uppdragen skulle redovisningsbyrån för båda bolagens räkning både upprätta deklarationer och ombesörja inbetalningar av skatt. Av misstag betalade redovisningsbyrån in båda bolagens skatter på bolag A:s skattekonto. Bolag A försattes senare i konkurs. När misstaget upptäckts och det utretts att det var en misstagsbetalning fördes överskottet på bolag A:s skattekonto – med bolag A:s medgivande – över till bolag B:s skattekonto. Skatteverket behöll dock en del av det till bolag A:s skattekonto inbetalade beloppet. Det behållna beloppet användes för att kreditera bolag A:s skatteskuld. Efter HD:s dom fick Skatteverket betala tillbaks det sistnämnda beloppet till inbetalaren.

I det nämnda ställningstagandet har Skatteverket som huvudregel slagit fast att om en inbetalare kan visa att en inbetalning p.g.a. misstag har tillgodoräknats fel skattekonto ska Skatteverket återbetala det inbetalade beloppet. Skatte-verket har dock gjort den begränsningen att återbetalningen är begränsad till att omfatta belopp som Skatteverket fortfarande disponerar över eller som har avräknats mot skatt eller avgift på kontoinnehavarens skattekonto. Har däremot pengarna betalats ut till kontoinnehavaren eller via Kronofogde-myndigheten (KFM) tagits i anspråk för betalning av dennes skulder till någon annan borgenär än Skatteverket ska inte verket göra någon återbetalning.

2 Vad är ett skattekonto?

Kristoffersson och Persson anser inte att ett skattekonto kan likställas med ett bankkonto.6 När systemet med skattekonton infördes skrev regeringen följande:

Prop. 1996/97:100 s. 278.

”... för varje person som är skyldig att betala sådan skatt eller avgift som skall ingå i skattekontosystemet skall hos skattemyndigheten finnas ett skattekonto för redovisning och betalning av skatter och avgifter. – Som redan framhållits betyder beteckningen skattekonto i detta sammanhang inte att den som är skyldig att betala skatter eller avgifter skall ha ett postgirokonto eller bankkonto för dessa betalningar. I stället är det fråga om att skattemyndigheten bokför de skatter och avgifter som berör en viss skattskyldig på ett sammanhållet konto – på ett konto. På kontot skall bokföras de redovisningar eller särskilda debiterings- eller krediteringsbeslut som avser den skatt- eller avgiftsskyldige och de betalningar som flyter in. Det är således fråga om ett konto i bokföringsteknisk bemärkelse där redovisningar och betalningar samt ställningen på kontot skall kunna följas kontinuerligt.”.7

Det som sätts in på ett skattekonto tillhör i princip kontots innehavare. Ett överskott på kontot får av Skatteverket tas i anspråk för att krediteras konto-innehavarens skulder till Skatteverket8 eller i vissa fall till utländska skattemyndigheter. Skatteverket får däremot inte ta ett överskott i anspråk för att kreditera skatteskulder som en närstående till kontoinnehavaren kan ha. Vidare bör nämnas att kammarrätten i Stockholm har fastställt att omföring från ett skattekonto till ett annat bara får göras med godkännande av innehavaren av det skattekonto från vilket omföring ska göras.9 Sedan kontot avstämts kan kontots innehavare under vissa förutsättningar lyfta överskottet.10 Ett överskott kan även utmätas av KFM för betalning av kontoinnehavarens skulder.11 Likheterna med ett bankkonto är därför stora.

S. 502.

61 och 62 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244); SFL.

Kammarrätten i Stockholm dom den 16 juni 2010 i mål 1611-10.

64 kap. SFL.

71 kap. 3 § SFL.

3 Om utredningen

Kristoffersson och Persson menar att Skatteverket ska kunna betala tillbaks en felinbetalning även om innehavaren av det konto till vilket inbetalning gjorts motsätter sig detta.12 Som ovan nämnts har kammarrätten i Stockholm helt motsatt uppfattning.13 En fråga man kan ställa är hur Skatteverket, när konto-innehavaren motsätter sig utbetalning, ska kunna konstatera att det är fråga om en fel- eller misstagsbetalning. Kontoinnehavaren kan exempelvis hävda att betalningen gjorts på kontoinnehavarens uppdrag och med konto-innehavarens pengar. Det är med andra ord en ren tvist mellan inbetalaren och kontoinnehavaren vem som har bäst rätt till pengarna. En sådan tvist, i vilken muntlig bevisning kan förekomma, prövas lämpligen av allmän domstol, inte av Skatteverket. Det bör inte heller förekomma att Skatteverket i en sådan situation ”förskotterar” pengar till den påstådde felinbetalaren. Detta vore att sätta skattebetalarnas pengar, avsedda för helt andra ändamål, på spel. Där-emot anser sig Skatteverket, enligt ställningstagandet, kunna göra viss prövning även i de fall kontoinnehavaren inte medger att beloppet betalas tillbaks.14

S. 502.

Kammarrätten i Stockholm dom den 16 juni 2010 i mål 1611-10.

Dnr131 862835-11/111; se www.skatteverket.se.

4 Om tidsfaktorn

Skatteverket har i det nämnda ställningstagandet angett att den som vill ha en påstådd fel- eller misstagsinbetalning återbetalad ska kontakta verket snarast efter det att han fått det skattekontoutdrag som visar att misstagsbetalningen har skett. Detta uttalande har stöd av HD:s formulering i NJA 2011 s. 739.15

Skälen för att en reklamation bör ske kort tid efter det att misstaget upptäckts av inbetalaren är flera. Ett skäl är att en betalningsmottagare i god tro kan ha inrättat sig efter betalningen. Ett annat skäl är att det är lättare att utreda om en betalning har gjorts p.g.a. fel eller av misstag ju närmare i tid efter betalningen utredningen görs. Ett tredje skäl – av särskilt intresse för Skatteverket – kan vara att förhindra/försvåra oriktiga påståenden att en inbetalning gjorts av misstag. Som exempel kan nämnas den situationen att moderbolaget i en koncern sköter inbetalningarna för alla bolag i koncernen. Om ett av dotterbolagen går i konkurs kan det inbetalande moderbolaget påstå att alla inbetalningar som gjorts till det konkursförsatta dotterbolaget de senaste åren gjorts av misstag och begära återbetalning av beloppen. I ett sådant fall kan moderbolaget visa att alla inbetalningar gjorts från moder-bolaget. Motsvarande situation kan inträffa i en familj om mannen eller hustrun regelbundet ombesörjt alla familjens utbetalningar och den andre maken försätts i konkurs eller blir föremål för utmätning. Är det i sådana situationer rimligt att Skatteverket till inbetalaren betalar tillbaks det som de senaste åren betalats till den sedermera gäldenärens skattekonto? Gäldenären själv lär inte ha några invändningar.

P. 14.

5 Avslutande kommentarer

Kristoffersson och Persson anser i likhet med Mellqvist16 och i viss mån även Danielsson17 att Skatteverket aldrig i god tro kan inrätta sig efter en felinbetalning.18 Kristoffersson och Persson hävdar t.o.m. att Skatteverket gör ett misstag om verket betalar ut ett överskott från ett skattekonto till kontots rättmätige innehavare! Vilket misstag gör Skatteverket då? Vilket misstag gör en bank som låter en kund på ett formellt riktigt sätt göra ett uttag från sitt eget bankkonto där det finns ett överskott? Detta framgår inte av artikeln. Den enda som gjort ett misstag är felinbetalaren. Om misstaget inte går att rätta till bör självfallet den felande själv, inte skattebetalarkollektivet, få stå för misstaget.

Det undantag som Skatteverket gjort i sitt ställningstagande avser enbart de situationerna att det inbetalade beloppet inte längre finns inom Skatteverkets rådighetssfär. Detta är en viktig skillnad mellan situationen i NJA 2011 s. 739 samt i princip alla tidigare publicerade rättsfall angående principen condictio indebiti. Denna viktiga skillnad synes varken Kristoffersson och Persson eller Mellqvist eller Danielsson ha beaktat.

Kristoffersson och Persson skriver vidare19 att den som gjort en vinst på fel-inbetalarens bekostnad bör ersätta felinbetalaren. Som framgår av ställningstagandet delar Skatteverket den uppfattningen. I ställningstagandet anges därför att i de fall Skatteverket är borgenär och tillgodogjort sig betalningen ska verket betala tillbaks. Är det däremot kontoinnehavaren själv eller någon av dennes andra borgenärer än Skatteverket som tillgodogjort sig betalningen bör inbetalaren vända sig mot denne. Att döma av artikelns avslutande kommentarer synes författarna själva ha samma uppfattning.20

Nils-Bertil Morgell är verksam som rättslig expert vid Skatteverkets huvudkontor.

Mellqvist a.a.

Danielsson a.a. s. 889.

S. 502–503.

S. 503.

S. 505.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...