Skattenytt nr 5 2013 s. 293

Anmälan av Sebastian Houe: ”CO2-beskatning i et EU-retligt og nationalt perspektiv”

1 Inledning

Trots den stora statsfinansiella betydelsen av olika punktskatter i Sverige och andra, jämförbara länder lyser den rättsvetenskapliga forskningen kring dessa skatter huvudsakligen med sin frånvaro. Glädjande nog kan dock ett undantag noteras. Den 23 januari innevarande år försvarade Sebastian Houe sin Ph-davhandling med titeln CO2-beskatning i et EU-retligt og nationalt perspektiv vid Juridisk Institut, Aarhus universitet. Undertecknad hade rollen som en av tre ledamöter i betygsnämnden.

Först bör några ord sägas om den danska Ph-d-examen. Det finns i Danmark två möjligheter att disputera i ett rättsvetenskapligt ämne. Ph-d-examen uppnås genom att den forskarstuderande följt ett treårigt utbildningsprogram.1 Det är även möjligt att avlägga en juris doktorsgrad, vilken ställer andra krav på avhandlingen.2

Avhandlingen har en bred, närmast tvärvetenskaplig ansats. Som ett av två huvudsyften med avhandlingen uppger författaren att han vill undersöka vilka ramar som EU-rätten uppställer för de enskilda medlemsstaternas kompetens att införa nationella koldioxidskattesystem. Det andra huvudsyftet är att analysera regleringen av den danska koldioxidskatten med utgångspunkt i de EU-rättsliga ramarna. Avhandlingen är indelad i fem delar där den första, förutom sedvanlig inledning, innehåller en beskrivning av den miljömässiga förorenaren betalar-principen. Del II innehåller dels en analys av den grundläggande kompetensen för harmonisering av skatte- och miljöregler i FEUF, dels genomgångar av energiskattedirektivet (2003/96/EG), av det EU-rättsliga systemet för handel med koldioxidkvoter samt av statsstödsreglerna. Den tredje delen utgörs av beskrivning av den danska koldioxidskatten och av en analys av denna skatts förenlighet med de EU-rättsliga ramarna. I del fyra beskrivs och analyseras kommissionens förslag till en harmoniserad koldioxid-beskattning. En femte och avslutande del innehåller en sammanfattning av avhandlingen.

Detta till skillnad från den svenska forskarutbildningen i rättsvetenskapliga ämnen, där momentet av ”utbildning” är begränsat och fokus ligger nästan helt på avhandlingsskrivandet.

Se Påhlsson, Robert, Anmälan av Jens Wittendorff, Armslaengdeprincippet i dansk og international skatteret, SN 2009, s. 823–824.

2 Metod och material

Houe bekänner sig i sitt metodavsnitt till Alf Ross’ prognosteori.3 Ur ett svenskt perspektiv ter sig detta som något förvånande, då Houe såvitt jag förstår likställer denna teori med traditionell rättsdogmatik.4 Oavsett hur man än väljer att definiera den rättsvetenskapliga metoden måste det dock konstateras att stora delar av avhandlingen inte syftar till att fastställa gällande rätt. Inte förrän i kapitel två framgår det att förorenaren betalar-principen kommer att användas som en generell analysram i avhandlingen.5 Detta faktum påverkar givetvis det metodologiska ställningstagandet och borde rimligen ha diskuterats redan i det inledande kapitlet.

Författaren har gjort en noggrann inventering av dansk och europeisk doktrin i miljöekonomi, miljörätt, skatterätt och statsstödsreglerna och litteraturlistan ger verkligen intryck av att vara uppdaterad med det senaste inom respektive fält. Från nordisk doktrin saknar jag dock hänvisningar till två doktorsavhandlingar, nämligen Mona Aldestams avhandling om statsstöd och skatter samt Kalle Määttäs avhandling om miljöskatter.6

Houe, s. 11–12.

I svensk rättsvetenskap har Rohde anmärkt att han var tämligen ensam bland sina kolleger att inta den ståndpunkten, att en rättsvetenskapsman kan och bör ägna sig åt beskrivning och prognoser. Se Rodhe, Knut, Beskrivning – prognos – rekommendation. En trosbekännelse, Juridisk Tidskrift 1996/97, s. 1–4.

Houe, s. 16.

Aldestam, Mona, EC State aid rules applied to taxes, Uppsala 2005, Määttä, Kalle, Environmental taxes, Helsingfors 1997.

3 Studiens uppläggning

Som redan nämnts har avhandlingen en i ett rättsvetenskapligt perspektiv närmast tvärvetenskaplig karaktär. Avhandlingen står i detta avseende på tre ben, nämligen energiskatten, kvothandeln och statsstödsproblematiken. En förtjänst med detta upplägg är onekligen ett bredare perspektiv än ett enbart skatterättsligt, även om det är i denna disciplin som Houe hör hemma. Det är numera svårt att referera till energibeskattningen och inte samtidigt beröra kopplingen till kvotsystemet. Nackdelen är dock att stora delar av framställningen åtgår för att beskriva dessa tre disparata regelverk.

För en svensk läsare är det lätt att nicka igenkännande när man läser avhandlingen. Både till historik och konstruktion påminner de danska och svenska beskattningsordningarna med varandra. En skillnad är att Danmark har valt att behålla separata författningar rörande beskattning av olika energiformer, medan den svenska lagstiftaren 1994 slog samman de dåvarande energiskattelagarna till en gemensam.7 En av många detaljskillnader är att Danmark har valt att belägga koldioxidskatt på bränslen som används i elproduktion, vilka är skattebefriade från energi- och koldioxidskatt i Sverige.8 Respondenten kunde berätta att sedan energibeskattningen samordnats med kvothandelssystemet omfattades flertalet större danska elproducenter av kvotsystemet och befriades därför från koldioxidskatt på bränslen. Kvarvarande skattskyldiga för koldioxidskatt vid elproduktion var då huvudsakligen vindkraftsproducenter (!). Den danske lagstiftaren bytte då beteckning på koldioxidskatt vid elproduktion till energispareavgift.9

Medan genomgången av det EU-rättsliga energiskattedirektivet (2003/96/EU) och av det harmoniserade systemet för handel med utsläppskvoter är av tämligen beskrivande karaktär är undersökningen av statsstödsreglerna och koldioxidbeskattningen mer analyserande. Den är även betydligt mer omfattande. Som redan påpekats saknas dock en hänvisning till Aldestams avhandling. I denna avhandling hänvisas till den metod (”derogation method”) som använts i rättspraxis och i kommissionens publikationer för att avgöra när avvikelser från en generell beskattning är för handen.10 Houe nämner inte alls denna metod i sin analys av statsstödsreglerna.

Genomgången av energiskattedirektivet, kvothandelssystemet och statsstöds-reglerna mynnar ut i en analys av den danska koldioxidbeskattningen i förhållande till dessa tre regelverk. Även om den danska energibeskattningen i detaljnivå givetvis skiljer sig från den svenska är det uppenbart att den danske lagstiftaren brottas med samma svårigheter som vår svenske, exempelvis att skattebefrielsen av verksamheter som ingår i kvotsystemet kolliderar med statsstödsreglerna.

Houe analyserar även den danska koldioxidskatten i förhållande till kommissionens förslag till revidering av energiskattedirektivet (KOM [2011] 169 slutlig). Här kunde en hänvisning till Mättäs avhandling och diskussionen i denna kring en normativ koldioxidskatt ha lyft resonemanget till en mer principiell nivå.11

Energiskattelag (1994:1776).

6 a kap. 1 § 7 p. eller 11 kap. 10 § energiskattelagen.

Houe, s. 218.

Se Aldestam, EC State aid rules applied to taxes, s. 151–160.

Määttä, Environmental taxes, s. 274 ff.

4 Slutord

Som övergripande synpunkt kan sägas att avhandlingen till för stor del fokuseras på hur dansk rätt ser ut i dag och bakgrunden till detta. Delar av avhandlingen blir då för deskriptiva och avhandlingens ”livslängd” riskerar att bli kort. En starkare teoretisk koppling hade kunnat lyfta de deskriptiva partierna. Denna kritik förtar dock inte det faktum att Sebastian Houe förtjänstfullt har behandlat ett angeläget område inom den indirekta beskattningen som har hög politisk aktualitet. Prestationen blir inte mindre av att respondenten, utöver att ha fullföljt Ph-d-utbildningen, även upprätthållit en anställning som skattekonsult vid en av de ledande revisionsbyråerna. För svenska läsare torde i första hand analysen av statsstödsreglerna vara av intresse och avhandlingen rekommenderas för den som har intresse för dessa regler eller av energibeskattningen i stort.

Stefan Olsson är professor i finansrätt vid Handelshögskolan, Karlstads universitet.