Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

När föreligger ett rationaliseringsförvärv av skogsfastighet?

Vid rationaliseringsförvärv får varken tidigare ägd fastighet eller förvärvad fastighet arealmässigt vara så liten att den i förhållande till den nya brukningsenheten är obetydlig (10 procent eller mindre).

En brukningsenhet som har en storlek på åtminstone 400 hektar produktiv skogsmark får anses vara rationell.

Om tidigare ägd fastighet arealmässigt motsvarar en rationell brukningsenhet kan förvärvet inte anses utgöra ett rationaliseringsförvärv.

Om vägavståndet mellan tidigare ägd fastighet och förvärvad fastighet överstiger 3 mil kan förvärvet inte anses utgöra ett rationaliseringsförvärv.

Andra omständigheter kan, trots att arealkravet inte är uppfyllt, medföra sådana rationaliseringseffekter att det föreligger ett rationaliseringsförvärv. (2013-02-08, dnr 131 80453-13/111)

Kommentar: Till ställningstagandet finns åtta exempel som åskådliggör Skatteverkets syn på rationaliseringsförvärv.

Några frågor vid tillämpningen av ränteavdragsbegränsningsreglerna gällande väsentligt inflytande, undantaget från 10 %-regeln och ventilen

De ränteavdragsbegränsningsregler som infördes från och med den 1 januari 2009 (i 24 kap. 10 a–10 e §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL) har nu utvidgats på flera sätt. I detta ställningstagande lämnar Skatteverket sin syn på ett antal frågeställningar som aktualiseras med anledning av de nya utvidgade reglerna. Främst gäller det hur balanseringen mellan olika skäl för det samlade förfarandet bör göras vid tillämpning av det s.k. undantaget från 10 %-regeln och den s.k. ventilen. Även frågan om när ett företag kan tänkas ha ett väsentligt inflytande i ett annat företag behandlas. Vidare behandlas frågan om bevisbördans placering och något om vilken utredning som kan behövas för att avdrag ska kunna medges i vissa situationer.

Ställningstagandet tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2012. (2013-02-25, dnr 131-117306-13/111)

Kommentar: I ställningstagandet finns bl.a. två åskådliggörande exempel som visar verkets syn. I detta ställningstagande behandlas inte ränteutgifter på lån inom sådana intressegemenskaper där det slutliga ägarsubjektet och utlånaren är stat, kommun, landsting, kommunalförbund och skattebefriade stiftelser som bildats av dessa subjekt samt motsvarande utländska skattebefriade ägarsubjekt (se beträffande dessa subjekt, ställningstagande med dnr 131-117310-13/111 nedan).

Tillämpning av den s.k. ventilen i ränteavdragsbegränsningsreglerna inom intressegemenskaper där långivaren är kommuner och liknande skattebefriade subjekt

De ränteavdragsbegränsningsregler som infördes från och med den 1 januari 2009 (i 24 kap. 10 a–10 e §§, IL) har nu utvidgats på flera sätt. I detta ställningstagande lämnar Skatteverket sin syn på hur balanseringen mellan olika skäl för det samlade förfarandet bör göras vid tillämpning av den s.k. ventilen.

I detta ställningstagande behandlas endast ränteutgifter på lån inom intressegemenskaper i de fall där det företag som faktiskt har rätt till ränteinkomsten är stat, kommun, landsting, kommunalförbund och skattebefriade stiftelser som bildats av dessa subjekt samt motsvarande utländska skattebefriade ägarsubjekt.

Ställningstagandet tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2012. (2013-02-25, dnr 131-117310-13/111)

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Skattelättnader vid förskottsbetalningar till utländska nyckelpersoner m.fl.

(Se nedan under avsnitt 1.3)

1.3 Internationell beskattning

Hur ska tröskelvärdet i artikel 18 om artister och idrottsmän i skatteavtalet med USA tillämpas?

I artikel 18.1 i skatteavtalet mellan Sverige och USA, som behandlar artisters och idrottsmäns inkomster, sägs att artikeln är tillämplig på bruttoinkomster som överstiger sex tusen amerikanska dollar eller motsvarande belopp i svenska kronor under en tolvmånadersperiod.

Skatteverket anser att i de fall dessa bruttoinkomster inte överstiger sex tusen amerikanska dollar eller motsvarande belopp i svenska kronor ska Sveriges beskattningsrätt istället avgöras av övriga bestämmelser i avtalet till exempel artikel 15 om enskild tjänst. (2013-02-18, dnr 131 121044-13/111)

Skattelättnader vid förskottsbetalningar till utländska nyckelpersoner m.fl.

De skattelättnader som finns för utländska nyckelpersoner m.fl. ska tillämpas på ersättning som betalas ut i förskott när ersättningen är hänförlig till arbetet som ska utföras inom tidsgränsen som gäller enligt Forskarskattenämndens beslut. Betalas ett förskott ut till den som är bosatt utomlands ska det tas hänsyn till bestämmelserna om skattelättnader vid beskattning enligt A-SINK eller SINK. (2013-02-19, dnr 131 98954-13/111)

2 Mervärdesskatt

Tillämpningsområdet för mervärdesskattelagens faktureringsregler

Från och med den 1 januari 2013 har det i mervärdesskattelagen (1994:200), ML införts bestämmelser som anger de formella förutsättningarna för att faktureringsreglerna i lagen ska vara tillämpliga. Bestämmelserna utgår från reglerna för bestämmande av omsättningsland.

Säljaren är en svensk företagare

För en svensk säljare innebär bestämmelserna att ML:s faktureringsregler t.ex. är tillämpliga vid omsättning av

  • varor och tjänster här i landet (intern handel)

  • varor till näringsidkare i ett annat EU-land (unionsintern försäljning)

  • varor till en köpare i annat EU-land som inte är skattskyldig för förvärvet (distansförsäljning, under beloppsgränsen)

  • vissa tjänster till någon som inte är en näringsidkare i ett annat EU-land (huvudregeln för tjänster)

  • tjänster till en näringsidkare i ett annat EU-land om inte köparen utfärdar fakturan (huvudregeln för tjänster)

  • varor och tjänster som utgör export.

Detta gäller under förutsättning att säljaren är etablerad i Sverige och att omsättningen inte görs från ett fast etableringsställe i ett annat land.

Säljaren är en utländsk företagare

Även utländska företagare kan vara skyldiga att tillämpa ML:s faktureringsregler. När en utländsk företagare som är etablerad i ett annat EU-land omsätter varor och tjänster här i landet ska denne tillämpa de svenska faktureringsreglerna om det är den utländska företagaren som är skattskyldig för omsättningen (ej omvänd skattskyldighet). Det gäller t.ex. vid

  • tillhandahållande av tjänster med anknytning till fastighet i vissa fall

  • persontransporter

  • distansförsäljning över beloppsgränsen till Sverige.

När en utländsk företagare som inte är etablerad inom EU omsätter varor och tjänster här i landet ska denne tillämpa ML:s faktureringsregler.

Självfakturering

Om köparen utfärdar fakturan (självfakturering) är ML:s regler tillämpliga endast om varan eller tjänsten är omsatt här i landet. (2013-01-28, dnr 131 865548-12/111)

Kommentar: Till ställningstagandet finns även en bilaga som åskådliggör några vanligt förekommande sitauationer.

Mervärdesskatt; Undantag från skatteplikt för fartyg och luftfartyg vid omsättning i flera led

Undantag från skatteplikt

Försäljning av fartyg eller luftfartyg kan undantas från skatteplikt i två led. Det gäller under förutsättning att köparen senast vid sitt förvärv har sålt eller stadigvarande upplåtit nyttjanderätten till fartyget eller luftfartyget till någon som i sin tur ska använda fartyget eller luftfartyget för yrkesmässig sjöfart, yrkesmässigt fiske, bogsering, bärgning eller yrkesmässig person- eller godsbefordran.

I undantagsfall kan försäljning av fartyg eller luftfartyg undantas från skatteplikt i fler led än två under förutsättning att det är fråga om ett fartyg eller luftfartyg som ska användas för utrikes trafik.

Uthyrning av fartyg eller luftfartyg kan undantas från skatteplikt endast i sista ledet, dvs. när uthyrningen sker direkt till den som ska använda fartyget eller luftfartyget för yrkesmässig sjöfart etc.

Försäljning och uthyrning av delar, tillbehör eller utrustning till fartyg eller luftfartyg kan undantas från skatteplikt i två led, dels vid försäljning eller uthyrning till ägaren av fartyget eller luftfartyget, dels vid dennes försäljning eller vidareuthyrning till en nyttjanderättshavare som bedriver yrkesmässig sjöfart etc.

Omsättning av tjänster som avser ombyggnad, reparation och underhåll av fartyg eller luftfartyg omfattas av undantaget från skatteplikt oavsett i vilket led tjänsterna tillhandahålls. Det gäller även omsättning av tjänster som avser delar, tillbehör eller utrustning till fartyg eller luftfartyg. Undantag från skatteplikt gäller därmed även en underentreprenörs omsättning.

Omsättning utomlands – utrikes trafik

Varor som levereras till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, liksom uthyrning som avser sådana fartyg eller luftfartyg, räknas som omsättning utomlands endast när försäljningen eller uthyrningen sker direkt till den som bedriver den utrikes trafiken.

Andra tjänster än uthyrning är omsatta utomlands oavsett i vilket led tjänsterna utförs under förutsättning att dessa avser fartyg i utrikes trafik. Även en underentreprenörs omsättning kan därmed ske utomlands. (2013-01-31, dnr 131 608720-12/111)

Kommentar: Ställningstagandet ersätter det tidigare ställningstagandet från 2010-09-24, dnr 131 373473-07/111, Fartyg och luftfartyg; undantag från skatteplikt m.m. endast i ett eller även i flera led? Detta nya ställningstagande innebär att undantaget från skatteplikt i vissa fall kan tillämpas i fler led än två vid försäljning av ett fartyg eller luftfartyg. I övrigt innebär ställningstagandet ingen ändring i sak. Detta nya ställningstagande har tagits fram med anledning av EU-domstolens dom i C-33/11, A, och innebär i sig en liten förändring från tidigare ställningstagande.

3 Övrigt

Hävande av sekretess genom fullmakt (Sekretess, IT-rätt och PuL)

(2013-02-19, dnr 131 127988-13/111)

Kommentar: Till Skatteverket görs det framställningar om att få ut allmänna handlingar eller uppgifter ur sådana handlingar med stöd av fullmakt.

Ställningstagandet beskriver hur fullmakten ska vara utformad för att Skatteverket med stöd av fullmakten ska kunna lämna ut handlingar eller uppgifter för vilka sekretess gäller. Skatteverket ställer följande krav:

  • Fullmakten ska som huvudregel visas upp i original

  • Fullmakten ska vara utfärdad av en person med rättslig handlingsförmåga

  • Fullmakten ska ange att handlingarna eller uppgifterna får begäras ut från Skatteverket

  • Fullmakten måste omfatta de handlingar eller uppgifter som begärs ut

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.