Skattenytt nr 6 2013 s. 312

A 3 Inkomst av kapital

1 Inkomstslaget kapital eller inte?

Två intressanta avgöranden gäller om en inkomst skall placeras i inkomstslaget kapital (som kapitalvinst) eller om inkomsten skall anses utgöra en förvärvsinkomst.

I HFD 2012 not 60 (fhb) (kommenteras även av Påhlsson) var frågan om det var fråga om enkel tomtrörelse eller kapitalvinst vid avyttring av vissa fastigheter. De skattskyldiga bedrev redan enkel tomtrörelse från ett visst geografiskt område. Nu skulle börja säljas tomter från ett nytt område som inte direkt anslöt till det förstnämnda området. HFD gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden: fråga var om rörelse.

Enligt IL 27:11 ”ska avyttringar av byggnadstomter på olika fastigheter eller på olika delar av en fastighet räknas samman till en tomtrörelse bara om tomterna med hänsyn till inbördes läge normalt kan anses ingå i en och samma tomtrörelse.” Fråga var alltså om de två områdena ”med hänsyn till inbördes läge” kunde anses ingå i samma verksamhet. Beslutsskälen ger inte mycket kunskap om förhållandena. Det förefaller i båda fallen vara fråga om äldre jordbruksmark. Avståndet mellan områdena var ”ca 3 km”. Skatterättsnämnden hänvisade i första hand till de gamla förarbetena som enligt nämnden ”gav uttryck för” att det skulle krävas ett relativt långt avstånd mellan områdena, särskilt då det var fråga om mer koncentrerad tomtförsäljning, för att det skulle vara olika verksamheter. Uppenbarligen fann Skatterättsnämnden och HFD att 3 km var för kort.

Hur tolkades lagregeln? Enligt min mening fick förarbetena stor betydelse för hur texten skulle förstås.

I HFD 2012 not 58 (fhb) var frågan om tilläggsköpeskilling för avyttrade aktier skulle beskattas som inkomst av tjänst eller som inkomst av kapital (kapitalvinst). HFD gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden: fråga var om inkomst av tjänst.

I skälen anfördes: ”Den resultatbaserade tilläggsköpeskillingen utgår endast på de aktier i X AB som anställda i bolaget ägt direkt eller indirekt och som förbundit sig att fortsätta sin anställning viss tid efter det att Y AB förvärvat aktierna. Övriga överlåtna aktier i X AB ger alltså ingen rätt till tilläggsköpeskilling.

Med hänsyn härtill och till omständigheterna i övrigt finner Skatterättsnämnden att de belopp som betalas ut som tilläggsköpeskilling får anses utgöra en betalning för tjänster som dessa anställda utför under den tidsperiod då det resultat uppstår som ligger till grund för beräkningen.”

Är utgången möjligen ett resultat av läran om ”verklig innebörd”? Det är onekligen fråga om en klassificering av inkomstens natur: a) ersättning för värdet av de försålda aktierna eller b) ersättning för senare utförda arbetsprestationer. HFD tycks inte själv uppfattat utgången remarkabel.

2 Kvotering inom inkomstlaget kapital

Tänk om HFD skulle vara konsekvent i sin läsning av lagregler och även konsekvent i vilka rättskällor som kan användas för att fylla ut innebörden av de skrivna orden. Nu är det inte så och kanske lika bra. I HFD 2012 not 48 (fhb) tyckte HFD (som gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden) att ren och skär bokstavstolkning var på sin plats. Reglernas systematik och reglernas syfte såsom uttryckt i förarbetena, var ointressant.

Fråga var om tillämpningen av kvoteringen på onoterade andelar. I 42 kap. 1 § IL sägs att bl.a. utdelningar och kapitalvinster ska tas upp som intäkt om inte annat anges i kapitlet eller i 8 kap. Enligt 42 kap.15 a § första stycket ska utdelning och kapitalvinst på bl.a. aktier i svenska aktiebolag tas upp till fem sjättedelar. Enligt andra stycket i paragrafen ska första stycket inte tillämpas om:

”företaget under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser eller under något av de fyra föregående räkenskapsåren, direkt eller genom dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tio procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag ...”.

Även om bestämmelsen i första stycket avser både utdelning och kapitalvinst, anförde Skatterättsnämnden i sitt beslut att undantagsbestämmelsen enligt sin ordalydelse endast kan tillämpas på utdelning från ett (onoterat) företag. Det framgick enligt Skatterättsnämnden inte av övrig lagtext att en sådan innebörd skulle vara orimlig. En sådan begränsad tillämpning skulle visserligen enligt Skatterättsnämnden kunna anses strida mot lagstiftningens syfte. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning kunde dock med hänsyn till den skatterättsliga legalitetsprincipen tillämpningsområdet för en bestämmelse inte till skattskyldigs nackdel utsträckas till att omfatta även fall som inte omfattas av ordalydelsen. Minoriteten i Skatterättsnämnden tyckte däremot att en systematisk lagtolkning ledde till ett annat resultat. Enligt min mening har minoriteten en klar poäng i sin argumentation.

Det är intressant att sätta HFD 2012 not 48 jämsides med HFD 2012 not 60. I det ena målet: gärna förarbeten. Skillnaden bör rimligen uppfattas ha varit språkdräktens utformning: kan texten anses öppna upp för en bredare tolkning eller inte. Det tål att upprepas: tolkning av lagtext är inte en mekanisk-logisk syssla. Föreskriftskravet (legalitetsprincipen) kan inte gärna förstås som att ren bokstavstolkning alltid ska ske. Bara ibland ...

Anders Hultqvist har behandlat HFD 2012 not 48 utförligt i ”Legalitetsprincipen och lagtolkning – några reflexioner med anledning av 5/6-delsmålet” Skattenytt 2013 s. 10 ff.

Roger Persson Österman

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...