Innehåll

Skattenytt nr 7-8 2013 s. 495

Kära läsare!

Det råder politiskt turbotryck i en skattefråga. Det handlar om den internationella skatteplaneringen som storföretagen antas hålla på med. När jag skriver detta har jag precis läst en artikel i the Guardian, om Apples verksamhet på Irland och den skatt (synnerligen låga) som bolaget antas betala där, på en uppfattad orealistiskt stor inkomst. Det tas för givet att Apple styrt inkomster dit och att andra stater tappar sin rättmätiga del av kakan. Andra välkända företag som är i hetluften är Starbucks och Google. Företagen ”play games” och minimerar skatt. OECD:s BEPS projekt handlar om detta och det skriver David Kleist om i detta nummer.

Den stora frågan är: vad kommer att komma ut av detta? Nya rättvisa effektiva internationella skatteregler som minimerar olycklig skatteplanering till båtnad för alla eller nya orättvisa ineffektiva regler som i onödan försvårar för företag och därmed drabbar alla de miljoner som jobbar i och äger dessa företag? De svenska nuvarande ränteavdragsbegränsningarna kan nog sägas ligga i den senare beskrivningens härad.

Turbotrycket förklaras till stor del av det ekonomiska prekära läge som många länder befinner sig i. Skatterna måste nog upp – men hur? Storföretagen kan bli en tacksam grupp att angripa över partigränserna (så sker i vart fall i USA). ”Kryphålen” ska fyllas igen och mirakulöst ökar de välbehövliga skatteintäkterna. Det ”anonyma” kapitalet betalar kalaset. Borg härhemma kan verkligen inte sägas vara ”soft” i frågan.

Djävulen ligger naturligtvis i detaljerna. Om nu Apple betalar ”för låg” skatt, var ska den betala den högre skatten? USA? Europa (men inte Irland)? Nord? Syd? Kina? Här blir det antagligen problem. De internationella skatteprinciperna har i grunden knappast ändrats sedan de tillkom efter första världskriget. Är BEPS kanske bara fråga om gammalt vin i nya läglar? Risken kan vara att det blir fråga om ”plakat” regler, som inte gör så mycket åt de stora problemen men däremot ökar transaktionskostnaderna och i ännu högre grad än idag tvingar företagen att skatteplanera. Business as usual alltså. Skattenytt följer utvecklingen – det kan du lita på!

Stockholm i det absoluta slutet av maj,

Roger Persson Österman

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...