Innehåll

Skattenytt nr 9 2013 s. 646

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.

1 Inkomstskatt

1.1 Näringsverksamhet

Kan en enskild näringsidkare vara en beroende representant för sin enskilda näringsverksamhet så att ett fast driftsställe uppkommer?

(Se nedan under avsnitt 1.4)

Verksamhetskravet enligt 7 kap. 5 och 9 §§ IL

Vid prövning av om verksamhetskravet är uppfyllt bortses från sådan verksamhet som inte främjar något ändamål. (2013-05-03, dnr 131 298420-13/111)

Kommentar: Frågan gäller huruvida verksamhet som en stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund bedriver och som inte främjar något ändamål utan endast bedrivs för att finansiera den allmännyttiga verksamheten ska läggas till grund för bedömningen av om verksamhetskravet är uppfyllt.

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Kan ett skattefritt utbildningsstipendium till doktorander kombineras med avlönat arbete för utgivaren?

Ett utbildningsstipendium kan behålla sin karaktär av skattefri inkomst även om mottagaren samtidigt utför eller har utfört visst avlönat arbete för utgivaren. Det gäller under förutsättning att det framstår som klart att stipendiet inte är förenat med något krav på motprestation för utbetalaren, och det inte heller finns omständigheter i övrigt som talar för att utbetalningen ska behandlas som annat än ett skattefritt stipendium. Detta kan anses uppfyllt beträffande utbildningsstipendier till doktorander vid högskolor och universitet om stipendierna blivit behörigen utlysta och tillsatta i konkurrens. En ytterligare förutsättning är dock att det avlönade arbetet är begränsat och sidoordnat till forskarutbildningen.

Som huvudregel gäller fortfarande att ersättningar från arbetsgivare eller som annars betalas ut i anledning av arbete, ska ses som ett utflöde av arbetet och beskattas som lön oavsett om ersättningarna benämns stipendier. (2013-05-06, dnr 131 221287-13/111)

Avdrag för hemresor till familj

Avdrag för hemresor medges till personer som räknas till den skattskyldiges familj. Med familj avses i detta sammanhang personer som den skattskyldige har hushållsgemenskap och ekonomisk gemenskap med, t.ex. make, sambo och barn med vilka det finns en avsikt att återförenas. (2013-05-14, dnr 131 702417-11/111)

Kommentar: Till ställningstagandet finns fyra exempel som åskådliggör Skatteverkets syn.

Tupperwareförsäljares kostnader vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Distributörsbolag för Tupperware som ger ut avgiftspliktig ersättning för arbete till återförsäljare bör efter ansökan hos Skatteverket normalt medges kostnadsavdrag med 65 %. (2013-05-23, dnr 131 348024-13/111)

Kommentar: Anledningen till ställningstagandet är att en gemensam begäran har kommit från distributörsbolag för Tupperware i Sverige via det danska huvudkontoret att Skatteverket vid beslut om kostnadsavdrag för Tupperwareförsäljare (konsulenter) använder en gemensam utgiftsschablon för ersättningar till återförsäljare.

1.3 Kapital

Var värdepapper utgivna av Värmlands Finans Sverige AB marknadsnoterade vid bolagets konkurs?

Aktierna i Värmlands Finans Sverige AB (556719-5531) var inte marknadsnoterade när bolaget försattes i konkurs den 21 juni 2012. Detsamma gäller av bolaget utgivna Konvertibel 1 B samt Obligationslån 1. (2013-05-08, dnr 131 20171-13/111)

Ska likvidavräkning för termin respektive premie vid utfärdad option ingå i kapitalunderlaget för ett investeringssparkonto?

Skatteverket anser att inbetalningar som sker på ett investeringssparkonto till följd av dagliga avräkningar på futureskontrakt och inbetalningar av premier för utfärdade optioner, ska ingå i kapitalunderlaget. Dessa inbetalningar omfattas således inte av undantagen i 42 kap. 39 § IL. (2013-05-16, dnr 131 237400-13/111)

Beskattning av delutbetalning till innehavare av valutaobligationer som givits ut av Lehman Brothers

Den delutbetalning som konkursförvaltaren har gjort från Lehman Brothers konkursbo till innehavare av valutaobligationer medför att en del av fordran är avyttrad och kapitalvinstbeskattning ska ske. Skattepliktig vinst uppkommer inte förrän de sammanlagda amorteringarna överstiger fordrans omkostnadsbelopp. Om förlusten dragits av vid konkurstidpunkten år 2008 är omkostnadsbeloppet förbrukat och en kapitalvinst ska tas upp vid utbetalningen. (2013-05-23, dnr 131 258835-13/111)

Schablonavdrag vid uthyrning av den egna boastaden (privatbostad)

Schablonavdrag kan göras för varje privatbostad på samma småhusenhet.

Schablonavdraget ska fördelas mellan delägarna i förhållandet till var och ens ägarandel i bostaden.

Schablonavdraget ska justeras med hänsyn till innehavstiden under året. (2013-05-29, dnr 131 362366-13/111)

Kommentar: Till ställningstagandet finns två åskådliggörande exempel som beskriver olika situationer.

1.4 Internationell beskattning

Kan en enskild näringsidkare vara en beroende representant för sin enskilda näringsverksamhet så att ett fast driftsställe uppkommer?

Skatteverket anser att en enskild näringsidkare inte kan vara en beroende representant för den egna enskilda näringsverksamheten vid tillämpning av bestämmelserna om fast driftställe i inkomstskattelagen. Fast driftställe kan därför inte uppkomma i Sverige på den grunden. Inte heller verksamhet som bedrivs i ett enkelt bolag kan få fast driftställe genom att en av delägarna agerat som beroende representant för verksamheten, om det inte klart framgår av omständigheterna att det varit delägarnas avsikt att denna delägare ska ingå avtal i de övriga delägarnas namn.

Ordalydelsen i OECD:s modellavtal avseende beroende representant ser något annorlunda ut än motsvarande bestämmelse i inkomstskattelagen. Skatteverket anser att enligt modellavtalet kan en enskild näringsidkare vara beroende representant för sin enskilda näringsverksamhet. Ett skatteavtal som Sverige ingått kan alltså innebära att den andra avtalsslutande staten får beskatta en enskild näringsidkare på grund av att verksamheten har fast driftställe där genom att näringsidkaren agerat som beroende representant för sin enskilda näringsverksamhet. Vid denna bedömning måste beaktas att ett skatteavtal kan ha flera språkversioner som alla har samma giltighet. I många skatteavtal har den engelska texten företräde. I de fall då beskattningen i den andra avtalsslutande staten är i enlighet med skatteavtalets bestämmelser ska dubbelbeskattningen undanröjas i enlighet med skatteavtalets metodartikel. (2013-04-24, dnr 131 253696-13/111)

Omfattas avkastningsskatt av skatteavtal och vilken artikel ska i så fall tillämpas?

Avkastningsskatten omfattas av skatteavtal i de fall detta uttryckligen anges. Om den numera upphävda skatten på premiebetalningar för utländska försäkringar omfattas av skatteavtalet ska avkastningsskatten anses ha trätt i dess ställe.

Avkastningsskatten omfattas av skatteavtal som undertecknats före 1991 oavsett om de innehåller en exemplifierande eller uttömmande uppräkning av vilka skatter som omfattas.

Skatteavtalet ska också anses omfatta avkastningsskatten i de fall avtalet undertecknats fr.o.m. 1991 och de skatter som omfattas av detta inte är fullständigt uppräknade men inkomstskatt anges i en exemplifiering av vilka skatter som omfattas.

Om avkastningsskatten omfattas av skatteavtal fördelas beskattningsrätten till schablonintäkten mellan länderna enligt artikeln som behandlar annan inkomst, artikel 21 i OECD:s modellavtal. (2013-05-15, dnr 131 310534-13/111)

Kommentar: Detta ställningstagande ersätter det tidigare ställningstagandet från 2008-10-29, dnr 131 440626-08/111, Skatteavtals tillämplighet på avkastningsskatt. I det nya ställningstagandet förtydligas dels vad som gäller i de fall skatt på vissa premiebetalningar för utländska personförsäkringar nämns i skatteavtalet, dels vilken artikel i skatteavtalet som ska tillämpas på den schablonmässigt beräknade avkastningen. I övrigt innebär ställningstagandet ingen ändring i sak.

Avräkning för utländsk skatt när skatt tagits ut i strid med EU:s ränte/royaltydirektiv men i enlighet med bestämmelserna i skatteavtal

Avräkning medges inte för utländsk skatt som har tagits ut av en annan medlemsstat inom EU i strid med bestämmelserna i EU:s ränte/royaltydirektiv trots att skatteuttaget är i enlighet med bestämmelserna i ett skatteavtal som Sverige ingått med den andra medlemsstaten. Det bolag som tar emot ränte- eller royaltybetalningen får istället begära återbetalning av den felaktigt uttagna skatten i den andra medlemsstaten. (2013-05-16, dnr 131 326099-13/111)

Motsvarar ett spanskt sociedad de responsabilidad limitada ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar?

Skatteverket anser att ett spanskt sociedad de responsabilidad limitada motsvarar ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefri utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar i IL. Andelar i ett spanskt sociedad de responsabilidad limitada kan därför vara näringsbetingade enligt bestämmelserna i 24 kap. 13 § IL under förutsättning att övriga villkor i 24 kap. IL är uppfyllda.

Av särskild vikt vid denna bedömning är att ägarna av ett spanskt sociedad de responsabilidad limitada inte personligen är ansvariga för bolagets skulder samt att ett sådant bolag är föremål för bolagsskatt i Spanien. Den omständigheten att ägarna av ett sådant bolag inte äger aktier i bolaget utan andelar föranleder ingen annan bedömning. (2013-05-27, dnr 131 361131-13/111)

2 Mervärdesskatt

Några nya ställningstagande avseende mervärdesskatt har inte gjorts under perioden.

3 Övrigt

Folkbokföring av EES-medborgare och deras familjemedlemmar (Folkbokföring)

(2013-05-06, dnr 131 297826-13/111)

Energiskatt på el – förbrukning för fryslagring av produkter som är färdiga för försäljning (Punktskatt)

Skatteverket anser att el som förbrukats för fryslagring av produkter som är färdiga för försäljning inte ska anses förbrukad i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet i den mening som avses i 11 kap. 3 § första stycket 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi. Det saknar betydelse för bedömningen om fryslagringen sker hos det företag som fryst in produkterna eller om fryslagringen sker hos någon annan än den som fryst in produkterna. (2013-05-06, dnr 131 266446-13/111)

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...