Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.
Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.
Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan och är inte heller med i den sammanställning som följer nedan.
1 INKOMSTSKATT
1.1 Näringsverksamhet
Redovisning av resultatandel från handelsbolag i aktiebolag med brutet räkenskapsår
För beskattningsår som påbörjas efter den 31 januari 2012 gäller den nya lydelsen av 1 kap. 14 § inkomstskattelagen (IL). Om ett aktiebolag som har brutet räkenskapsår är delägare i ett handelsbolag med annat räkenskapsår ska aktiebolaget ta upp sin resultatandel det beskattningsår som avslutas närmast efter handelsbolagets räkenskapsår. Vid det beskattningsår de nya bestämmelserna tillämpas första gången kan det innebära att aktiebolaget inte ska ta upp någon resultatandel från handelsbolaget. (2013-10-07, dnr 131 608834-13/111)
Behövande i ekonomisk mening – schablonmässig bedömning
Att bedriva hjälpverksamhet bland behövande är ett kvalificerat ändamål för en stiftelse, en ideell förening eller ett registrerat trossamfund. Med behövande avses att den som mottar hjälpen är behövande i ekonomisk mening.
Frågan är när en person kan anses som behövande i ekonomiskt mening och vad som ska påverka denna bedömning.
Som huvudregel krävs det en fullständig ekonomisk prövning för att bedöma det ekonomiska hjälpbehovet hos en mottagare.
I vissa situationer kan istället en schablonmässig bedömning, enligt två alternativa grunder, accepteras;
Om den sammantagna inkomsten understiger fyra prisbasbelopp och förmögenheten understiger ett prisbasbelopp anses en person normalt som ekonomsikt behövande (schablonregel). Med sammantagen inkomst avses inkomst av tjänst och näringsverksamhet enligt beslut om slutlig skatt för året före det år då ansökan görs. Tillägg får göras med ett prisbasbelopp per person för inkomst respektive förmögenhet för hemmavarande barn eller make/sambo eller annan i hushållsgemenskapen. Dessa personers inkomster och förmögenhet ska också beaktas.
Vid bidrag som understiger tio procent av prisbasbeloppet till en och samma mottagare under ett år räcker det med personkännedom hos bidragsgivaren för att bedöma om det föreligger ett ekonomiskt hjälpbehov (tumregel).
Oavsett på vilket sätt det ekonomiska hjälpbehovet prövas ska underlag för bedömningen finnas som gör en kontroll möjlig. (2013-11-20, dnr 131 407800-13/111)
Kommentar: Att bedriva hjälpverksamhet bland behövande är ett kvalificerat ändamål för en stiftelse, en ideell förening eller ett registrerat trossamfund. Med behövande avses att den som mottar hjälpen är behövande i ekonomisk mening.
Två krav ställs för att ändamålet hjälpverksamhet bland behövande ska anses vara uppfyllt. Fråga ska vara om hjälpverksamhet och den ska rikta sig till behövande. Dessa grundkrav framgår av 7 kap. 4 § IL.
1.2 Kapital
Byte av konvertibla skuldebrev mot aktier genom kvittningsemission
Enligt Skatteverket blir det ett skattepliktigt byte när en konvertibel byts ut mot aktier i samband med en kvittningsemission och där bytet inte sker enligt de gällande konverteringsvillkoren för konvertibeln. Avyttringspriset för de genom kvittningsemissionen bortbytta konvertiblerna är värdet på de aktier som erhållits i bytet. Anskaffningsutgiften för de erhållna aktierna är värdet på konvertiblerna vid bytet, vilket normalt är samma värde som för de erhållna aktierna. Värdering bör ske med utgångspunkt i värdet den dag då båda parter är bundna av avtalet. (2013-10-28, dnr 131 561477-13/111)
1.3 Internationell beskattning
Avräkning av utländsk skatt vid beståndsöverlåtelse och fusion mellan livförsäkringsföretag
Ett svenskt övertagande livförsäkringsföretag kan inte medges avräkning mot avkastningsskatt på pensionsmedel för utländsk skatt som betalats av ett svenskt överlåtande livförsäkringsföretag vid fusion eller överlåtelse av ett helt försäkringsbestånd. Högsta förvaltningsdomstolen har uppställt ett starkt identitetskrav mellan den som är skattskyldig för den utländska skatten och den som begär avräkning. Skatteverket anser därför att det vid fusion och beståndsöverlåtelse inte är möjligt att medge avräkning mot avkastningsskatten utan lagstöd i 3 kap. avräkningslagen. Skatteverket anser inte heller att EU-rätten innebär någon skyldighet att medge avräkning i en sådan situation. Eftersom avräkning inte kan medges för utländsk skatt som betalats av det överlåtande företaget vid fusion eller överlåtelse av ett helt försäkringsbestånd mellan två svenska livförsäkringsföretag, anser Skatteverket inte att det är möjligt att medge avräkning med stöd av EU-rätten för försäkringstagarnas outnyttjade carry forwardbelopp vid en överlåtelse av ett helt försäkringsbestånd från ett utländskt livförsäkringsföretag till ett svenskt. (2013-10-28, dnr 131 654049-13/111)
2 MERVÄRDESSKATT
Begreppet ”särskilda skäl” vid frivillig skattskyldighet under ett uppförandeskede; mervärdesskatt
Frivillig skattskyldighet under ett uppförandeskede kan medges om det bland annat finns särskilda skäl för ett sådant beslut. Omständigheten att en fastighetsägare måste finansiera en avsevärd ingående skatt under en längre tid kan innebära att särskilda skäl finns. Skatteverkets uppfattning är att en tid omfattande minst sex månader är en längre tid. Vidare anser Skatteverket att det inte går att göra ett generellt uttalande om att den ingående skatten ska överstiga ett visst belopp för att anses som avsevärd. En ingående skatt som normalt sett inte är avsevärd för en viss fastighetsägare kan vara det för en annan fastighetsägare. Detta innebär att för ett mindre företag kan ett lägre belopp anses vara ett avsevärt belopp. En bedömning måste därför göras i varje enskilt fall. Vid bedömningen bör man utgå ifrån storleken av den ingående skatten på hela den byggnation som ska omfattas av den frivilliga skattskyldigheten. Särskilt för små och medelstora företag kan denna ingående skatt ställas i relation till företagets årsomsättning. En annan faktor som kan få betydelse vid bedömningen är hur länge företaget måste finansiera denna ingående skatt. Även andra omständigheter kan få betydelse vid bedömningen. (2013-11-21, dnr 131 680474-13/111)
3 ÖVRIGT
Obetydligt skattebelopp eller avgiftsbelopp vid uttag av skattetillägg och efterbeskattning enligt skatteförfarandelagen (Förfarande och process, Sanktionsavgifter)
Skatteverket anser att ett skattebelopp eller avgiftsbelopp är obetydligt om det uppgår till högst 10 procent av ett prisbasbelopp. Med skattebelopp avses den faktiska skatten utom i underskottsfall. I dessa fall jämställs med faktisk skatt en fjärdedel av minskningen av underskottet. Det är prisbasbeloppet för det år som den aktuella deklarationen rätteligen har eller skulle ha lämnats som ska tillämpas. Vid underlåtet skatteavdrag ska det prisbasbelopp tillämpas som gäller för det år skatteavdraget rätteligen skulle ha skett. Skatteverkets bedömning av beloppsgränser i bilagan till ställningstagandet från 2005 gäller även när bestämmelserna om obetydligt belopp i skatteförfarandelagen ska tillämpas. Vad som sägs om taxeringsår ska då gälla beskattningsår. (2013-11-01, dnr 131 658829-13/111)
Kommentar: Skatteverket har i ett ställningstagande den 17 juni 2005 ”Beloppsgräns för uttag av skattetillägg och för eftertaxering och efterbeskattning” (dnr 130 358414/111) ansett att 10 procent av ett prisbasbelopp är ett obetydligt skattebelopp. I förarbetena till skatteförfarandelagen anser regeringen att Skatteverkets bedömning i ställningstagande från 2005 även fortsättningsvis bör vara vägledande (prop. 2010/11:165 s. 1117).
Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.