Skattenytt nr 11 2014 s. 919

Skatteverkets ställningstaganden i rättsliga frågor

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.

Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Regler och ställningstaganden/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.

Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan. Ett sammandrag av en del av dessa ställningstaganden kommer också att redogöras för, om de har ett visst allmänt intresse. För att ta del av det fullständiga ställningstagandet måste man vända sig till Skatteverket. Dessa ställningstaganden har inget diarienummer.

1 INKOMSTSKATT

1.1 Näringsverksamhet

Återföring av periodiseringsfond vid övergång till inskränkt skattskyldighet enligt 7 kap. 3 § IL

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund ska återföra tidigare gjorda avdrag för avsättning till periodiseringsfond om skattskyldigheten för den näringsverksamhet som bedrivs har upphört. (2014-06-24, dnr 131 329149-14/111)

Kommentar: Till ställningstagandet finns två klargörande exempel som visar Skatteverkets uppfattning i olika situationer.

Löneunderlag och beaktande av närståendes lön för uppfyllande av löneuttagskravet

Närståendes lön under året före beskattningsåret får beaktas för uppfyllande av det krav som ställs på löneuttag för beräkning av lönebaserat utrymme om denne omfattades av närståendekretsen detta år. Däremot behöver personen inte vara närstående även vid beskattningsårets ingång.

Närståendes lön under hela ovan nämnda år får beaktas även om närståendeskapet endast förelegat under någon del av året. (2014-06-25, dnr 131 354420-14/111)

Kommentar: Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet med samma namn daterat 2008-03-28, dnr 131 163995-08/111. Anledningen till det nya ställningstagandet är att årets gränsbelopp numera beräknas vid beskattningsårets ingång. Tidigare var beräkningstidpunkten utdelningstillfället. Det nya ställningstagandet medför ingen ändring i sak. Skillnaden är endast att det nu i förtydligande syfte anges att närståendeskapet inte behöver kvarstå vid beskattningsårets ingång.

1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter

Bilförmån – nya miljöbilar våren 2014

För miljöbilar, dvs. bilar som drivs med el eller vissa miljöbränslen, finns särskilda regler om nedsättning av förmånsvärdet. För de miljöbilar som tillkommit under våren 2014 anges hur nedsättningen ska göras, dvs. vilka bilmodeller som bör anses som närmast jämförbara bil vid beräkning av förmånsvärde. (2014-06-25, dnr 131 348322-14/111)

Kommentar: Drygt ett 30-tal nya miljöbilar har tillkommit.

Förmånsbeskattning av elektronisk utrustning eller abonnemang mot fast avgift

Med elektronisk utrustning avses i detta dokument mobiltelefon, dator, läsplatta och router. Med abonnemang mot fast avgift avses tjänster som tillhandahålls via den elektroniska utrustningen mot fast avgift utan möjlighet att särskilja användandet. De tjänster som avses är mobil telefoni, sms, mms och surf eller datatrafik. Med ordinarie arbetsplats avses de platser där den anställde normalt utför sina arbetsuppgifter.

Privat användning av elektronisk utrustning eller abonnemang mot fast avgift, som sker på ordinarie arbetsplats i arbetsgivarens lokaler är inte en skattepliktig förmån. I de fall en anställd kan använda elektronisk utrustning eller abonnemang mot fast avgift för privat användning på ordinarie arbetsplats som inte är i arbetsgivarens lokaler ska en separat bedömning göras för den elektroniska utrustningen eller abonnemang mot fast avgift för varje ordinarie arbetsplats.

Om det är av väsentlig betydelse för att en anställd ska kunna utföra sina arbetsuppgifter att han eller hon har tillgång till elektronisk utrustning med abonnemang mot fast avgift utanför ordinarie arbetsplats, är privat användning inte en skattepliktig förmån om förmånen – t.ex. att kunna ringa privata samtal – är svår att särskilja från nyttan i anställningen och förmånen är av begränsat värde för den anställde.

I de fall en arbetsgivare tillhandahåller en anställd fler än en elektronisk utrustning med abonnemang mot fast avgift så ska det för varje del (mobiltelefon, dator, läsplatta, router) göras en separat bedömning av huruvida utrustningen är av väsentlig betydelse för arbetets utförande. En sådan separat bedömning ska även göras för varje tjänst (mobil telefoni, sms, mms och surf eller datatrafik) som ingår i abonnemanget.

Den skattemässiga bedömningen påverkas inte av vilken standard som den tekniska utrustningen har så länge utrustningen med denna standard är av väsentlig betydelse för att en anställd ska kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Om en anställd får ta med sig elektronisk utrustning med abonnemang mot fast avgift utanför ordinarie arbetsplats utan att det är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter och arbetsgivaren tillåter att utrustningen används för privat bruk är både den privata användningen och möjligheten att använda utrustningen privat en skattepliktig förmån. Förmånen att använda arbetsgivarens elektroniska utrustning och abonnemang ska värderas till marknadsvärdet. Arbetsgivaren ska redovisa utgiven förmån i en arbetsgivardeklaration och i den anställdes kontrolluppgift.

För att det inte ska ske en förmånsbeskattning i de fall då en anställd tar med sig elektronisk utrustning utanför ordinarie arbetsplats utan att den är nödvändig för tjänstens utförande, ska det av avtal eller annan dokumentation framgå att utrustningen inte får användas för privat bruk.

Privata tjänster via elektronisk utrustning som faktureras utöver de tjänster som ingår i abonnemang mot fast avgift omfattas inte av skattefriheten. Ingår exempelvis inte sms, mms eller utlandssamtal i abonnemanget mot fast avgift omfattas inte dessa tjänster av skattefrihet oavsett om det privata användandet skett på eller utanför ordinarie arbetsplats och oavsett om det är av väsentlig betydelse för den anställde att ha tillgång till utrustningen eller abonnemanget. En skattepliktig förmån uppkommer också när arbetsgivaren betalar privatsamtalen för telefoner när det är möjligt att särskilja privatsamtalen med t.ex. förvalda prefix eller pinkod. (2014-07-09, dnr 131 555207-13/111)

Kommentar: Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande Mobiltelefoni mot fast avgift – arbetsredskap eller förmån?, publicerat 2009-02-11, dnr 131 126210-09/111. Det nya ställningstagandet innebär ett förtydligande när det gäller vilken elektronisk utrustning och abonnemang mot fast avgift som omfattas av undantaget från skattskyldighet och i vilka situationer användningen av sådan utrustning och abonnemang är skattefri.

Ställningstagande innehåller tre exempel som visar verkets syn.

1.3 Kapital

Löneunderlag och beaktande av närståendes lön för uppfyllande av löneuttagskravet

Se ovan under avsnitt 1.1

Avdrag för privatpersoners förluster på andel m.m. i golfklubb

Skatteverket anser att följande gäller för privatpersoner vid förluster på andel m.m. i golfklubbar i inkomstslaget kapital:

Aktie

  • Avdrag medges i de flesta fall. I de fall förlusten anses vara en personlig levnadskostnad medges inte avdrag.

Spelrätt

  • Avdrag medges normalt inte. Presumtionen är att förlusten är en personlig tillgång.

Lån

  • Avdrag medges normalt inte. Presumtionen är att förlusten är en personlig levnadskostnad.

Omvandling lån – spelrätt

  • Omvandling av lån till spelrätt anses vara ett byte som utlöser beskattning. Om lånet anses vara en personlig levnadskostnad är denna förlust inte avdragsgill.

(2014-07-02, dnr 131 96206-14/111)

Återtagande av utdelning

Skatteverket anser att om ett beslut om utdelning klandras och upphävs på civilrättsliga grunder ska aktieägarna inte beskattas för utdelningen. Detta gäller under förutsättning att bolaget aldrig har betalat ut utdelningen eller att aktieägaren betalar tillbaka en utbetald utdelning.

Skulle aktieägaren avstå från en beslutad utdelning eller betala tillbaka en utbetald utdelning av andra skäl är utgångspunkten att utdelningen ska beskattas eftersom den har varit disponibel. En återbetalning får behandlas som ett kapitaltillskott till bolaget. Detta gäller dock inte om det rör sig om en korrigering av en beloppsmässigt felaktig utdelning eller liknande. (2014-07-04, dnr 131 324849-14/111)

1.4 Internationell beskattning

Avräkning av utländsk skatt – spärrbeloppsberäkningen för fysiska personer och EU-rätten

Skatteverket anser att EU-domstolens praxis innebär att avräkningslagens bestämmelser om beräkning av spärrbelopp för fysiska personers förvärvsinkomster (tjänst och näringsverksamhet) strider mot EUF-fördraget och EES-avtalet.

De fördragsfriheter som är tillämpliga är i första hand den fria rörligheten för arbetstagare och den fria etableringsrätten. Därför är det i normalfallet bara spärrbeloppsberäkningen avseende förvärvsinkomster från EES som berörs.

Skatteverket anser att spärrbeloppet för förvärvsinkomster från EES ska beräknas på följande sätt. Täljaren ska bestå av den utländska inkomsten från EES-land och nämnaren (den sammanlagda inkomsten) ska utgöras av den beskattningsbara förvärvsinkomsten, d.v.s. förvärvsinkomsten efter allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Om den skattskyldige även har inkomster från tredjeland ska det göras en separat spärrbeloppsberäkning för dessa i enlighet med avräkningslagens regler där nämnaren består av förvärvsinkomsten före allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Dessa två spärrbelopp läggs ihop till ett gemensamt spärrbelopp för förvärvsinkomster.

Skatteverket anser inte att spärrbeloppsberäkningen för fysiska personers kapitalinkomster strider mot EU-rätten.

När uttrycket ”beskattningsbar förvärvsinkomst” används i detta ställningstagande bortses ifrån att den beskattningsbara förvärvsinkomsten kan behöva justeras i spärrbeloppsberäkningen för avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond, återföring av sådant avdrag samt avdrag för utländsk skatt. (2014-07-02, dnr 131 377352-14/111)

Kommentar: Till ställningstagandet finns åtta åskådliggörande exempel.

Omfattas franska egenavgifter för social trygghet av skatteavtalet med Frankrike?

Egenavgifter för social trygghet som betalas i Frankrike, s.k. prélévements sociaux eller contribution sociales i form av:

  • Contribution Sociale Généraliée (CSG)

  • Contribution au Remboursement de la Dette Sociale (CRDS

  • Prélévement Social (PS)

  • Contribution Additionelle

  • Prélévement de Solidarité

anses inte som inkomstskatter och omfattas därför inte av skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Avgifterna kan därmed inte avräknas mot svensk skatt.

Avgifterna kan heller inte tas med vid kapitalvinstberäkningen av de avyttrade tillgångarna. (2014-07-02, dnr 131 367519-14/111)

2 MERVÄRDESSKATT

Överlåtelse av projekteringsunderlag och vindkraft; mervärdesskatt

Detta ställningstagande behandlar vad som enligt Skattverkets uppfattning gäller vid några vanligt förekommande omsättningar som avser sådana vindkraftverk/vindkraftsparker som klassificeras som medelstora eller stora anläggningar och för vilka det krävs anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken eller regeringens tillstånd.

Överlåtelse av projekteringsunderlag för vindkraftverk

Om det i en överlåtelse av ett projekteringsunderlag ingår markupplåtelseavtal, utredningsmaterial, bygglov, miljötillstånd och nätanslutningsavtal anser Skatteverket att tillhandahållandet av markupplåtelseavtalet är en omsättning som är undantagen från skatteplikt. Överlåtelsen av bygglov och miljötillstånd får enligt Skatteverkets uppfattning anses som ett underordnat led i överlåtelsen av markupplåtelseavtalet och är därmed undantagen från skatteplikt. Omsättningen av övriga delar av projektet enligt förutsättningarna är skattepliktig. Ersättningen ska därför delas upp så att beskattningsunderlaget kan bestämmas. Om en gemensam ersättning betalas för tillhandahållandena ska beskattningsunderlaget bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.

Överlåtelse av vindkraftverk innan det har tagits i drift

Enligt Skatteverkets uppfattning ska en överlåtelse av ett vindkraftverk mervärdesskatterättsligt anses som en överlåtelse av ett verksamhetstillbehör. Överlåtelsen av ett vindkraftverk som inte har tagits i drift är därmed skattepliktig.

Om det i överlåtelsen av ett vindkraftverk även ingår en överlåtelse av ett markupplåtelseavtal ska denna del mervärdesskatterättsligt bedömas för sig. Överlåtelse av miljötillstånd är ett underordnat led i överlåtelsen av markupplåtelseavtalet och ska därför bedömas på samma sätt som upplåtelsen av marken. Den del av överlåtelsen som avser markupplåtelseavtalet är undantagen från skatteplikt. Om en gemensam ersättning betalas för tillhandahållandena ska beskattningsunderlaget bestämmas genom uppdelning efter skälig grund.

Överlåtelse av vindkraftverk som har tagits i drift

När ett vindkraftverk som har tagits i drift överlåts och köparen i syfte att fortsätta driften även övertar de rättigheter och skyldigheter som är förenade med verksamheten är detta en sådan överlåtelse som är undantagen från skatteplikt. Skatteverket anser att överlåtelsen kan vara en sådan verksamhetsöverlåtelse som är undantagen från skatteplikt även om det endast är ett av vindkraftverken i en vindkraftspark som överlåts. Det förutsätter dock att allt som ingår i denna del av verksamheten överlåts och att köparen förvärvar vad som krävs för att driva verksamheten vidare självständigt.

Skatteverket anser att ett vindkraftverk har tagits i drift och används i verksamhet som medför skattskyldighet när det efter testdrift börjar användas för elproduktion. (2014-07-11, dnr 131 155560-14/111)

Kommentar: Detta ställningstagande är en omarbetning av Skatteverkets ställningstagande 2011-06-20, dnr 131 428430-11/111. Omarbetningen beror på ett ändrat synsätt med anledning av utgången i ett förhandsbeskedsärende, Skatterättsnämnden 2014-01-23, dnr 37-13/I. Det nya synsättet gäller överlåtelse av ett vindkraftverk innan det har tagits i drift.

3 ÖVRIGT

Återkallat ställningstagande – Folkbokföring av EES-medborgare och deras familjemedlemmar

(2014-07-04, dnr 131 361604-14/111)

Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...