Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket, vilket bidrar till ökad rättssäkerhet. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Detta skapar förutsägbarhet för skattebetalarna och en ökad rättssäkerhet. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.
Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Regler och ställningstaganden/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.
Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan. Ett sammandrag av en del av dessa ställningstaganden kommer också att redogöras för, om de har ett visst allmänt intresse. För att ta del av det fullständiga ställningstagandet måste man vända sig till Skatteverket. Dessa ställningstaganden har inget diarienummer.
1 INKOMSTSKATT
1.1 Näringsverksamhet
Second hand-försäljning av ideell förening eller registrerat trossamfund
Second hand-försäljning som bedrivs av allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund kan jämställas med sådana basarer och loppmarknader som enligt förarbetena till inkomstskattereglerna är verksamheter som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete och som undantas från beskattning. Förutsättningen är att second hand-försäljningen inte bedrivs i direkt konkurrens med den kommersiella second hand-branschen.
En allmännyttig ideell förening eller registrerat trossamfund som säljer second hand-varor i sådan omfattning att de är skattskyldiga till inkomstskatt är också skattskyldiga till mervärdesskatt för sin försäljning. Beskattningsunderlaget för mervärdesskatt är ersättningen, alltså hela försäljningspriset för varorna, minskat med mervärdesskatt. (2014-09-17, dnr 131 92444-14/111)
Hur beskattas gåvor till ideella föreningar och registrerade trossamfund i form av lös egendom som ska säljas vidare, exempelvis via secondhand-butiker?
Gåvor till ideella föreningar och registrerade trossamfund, nedan gemensamt benämnt föreningen, i form av tillgångar som ska säljas vidare av föreningen (lagertillgångar) ska redovisningsmässigt och skattemässigt värderas till nettoförsäljningsvärdet vid förvärvstidpunkten. Med nettoförsäljningsvärdet menas försäljningsvärdet efter avdrag för beräknade försäljnings- och hanteringskostnader och med beaktande av inkurans. Med hanteringskostnad menas de kostnader föreningen har för att hantera gåvan innan den blir säljbar, t.ex. kostnader för insamling, sortering och tvätt av skänkta kläder. Försäljningskostnader är kostnader som har samband med själva försäljningen. Föreningen kan lämpligen utgå ifrån en schablonmässigt bestämd kostnad för försäljning och hantering t.ex. efter en norm som bestämts av branschsammanslutning eller centralorganisation. (2014-09-17, dnr 131 514551-14/111)
Kommentar: I ställningstagandet finns ett exempel på hur man, såväl bokföringsmässigt som skattemässigt, kan redovisa gåvor och vidareförsäljningen av dessa.
1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter
Allmän löneavgift på ersättning till utsända från Sverige
En arbetsgivare som betalar allmän löneavgift på ersättning för arbete i Sverige ska även betala allmän löneavgift på ersättning för arbete som betalas ut till personer som är utsända för arbete utomlands. Detta gäller oavsett om personen under utsändningstiden ska tillhöra hela eller delar av den svenska socialförsäkringen.
Arbetsgivare som sänder ut anställda till Indien ska betala allmän löneavgift på utgiven ersättning för arbete förutsatt att ersättningen ska ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter. Allmän löneavgift ska betalas oavsett om personen ska omfattas av hela eller bara delar av den svenska socialförsäkringen.
För arbetsgivare som har utsända i USA, Kanada och Québec gäller att allmän löneavgift ska betalas på ersättning för arbete som betalas ut efter den 31 december 2014 till personer som omfattas av hela eller delar av den svenska socialförsäkringen.
Utländska företag som inte har verksamhet i Sverige och som sänder personer till Sverige för arbete berörs inte av ställningstagandet. (2014-09-10, dnr 131 485483-14/111)
1.3 Kapital
Skattskyldighet för schablonintäkt och utdelning från värdepappersfond och specialfond vid begränsad skattskyldighet del av beskattningsåret samt tillämpning av skatteavtal
Se nedan under avsnitt 1.4.
Avdrag för avgift för andrahandsupplåtelse vid uthyrning av privatbostadsrätt
Vid uthyrning av privatbostadsrätt är avgift för andrahandsupplåtelse avdragsgill vid beräkningen av hyresinkomsten. (2014-08-22, dnr 131 447454-14/111)
Fria månadsavgifter vid förvärv av nybyggd bostadsrätt
Den som erbjuds fria eller rabatterade månadsavgifter i samband med förvärv av en nybyggd bostadsrätt ska minska sin anskaffningsutgift med faktiskt erhållen rabatt. När bostadsrätten säljs kommer således rabatten att påverka beräkningen av kapitalvinsten. (2014-09-01, dnr 131 229662-14/111)
1.4 Internationell beskattning
Skattskyldighet för schablonintäkt och utdelning från värdepappersfond och specialfond vid begränsad skattskyldighet del av beskattningsåret samt tillämpning av skatteavtal
Schablonintäkt
Skatteverket anser att om en fysisk person, som äger andelar i en svensk värdepappersfond eller specialfond, är obegränsat skattskyldig vid ingången av ett beskattningsår och sedan blir begränsat skattskyldig ska personen beskattas för schablonintäkten för hela året. Om en fysisk person är begränsat skattskyldig vid ingången av ett beskattningsår ska han eller hon inte beskattas för schablonintäkt på andelar i fonderna detta år. Någon proportionering av schablonintäkten ska varken göras vid in- eller utflyttning.
Schablonintäkt på andelar i värdepappersfonder och specialfonder omfattas av skatteavtal. I skatteavtal som följer OECD:s modellavtal fördelas beskattningsrätten enligt artikeln som behandlar annan inkomst. Detta medför att den som är obegränsat skattskyldig i Sverige med hemvist i ett annat land inte kan beskattas här för schablonintäkten. Sverige har dock enligt vissa skatteavtal möjlighet att beskatta dessa inkomster i egenskap av källstat.
Utdelning
När en person är obegränsat skattskyldig beskattas utdelning från fonden enligt 42 kap. IL. Om personen får utdelning från fonden under den tid denne är begränsat skattskyldig ska han eller hon betala kupongskatt.
Utdelning från en svensk värdepappersfond eller specialfond till en mottagare med hemvist i en annan avtalsslutande stat omfattas av artikeln för annan inkomst i skatteavtal som motsvarar OECD:s modellavtal och beskattas därför endast i mottagarens hemviststat. Varje skatteavtal måste emellertid läsas noggrant eftersom det kan avvika från modellavtalet.
Avräkning
Den fysiska person som ska redovisa schablonintäkt eller utdelning från värdepappersfond eller specialfond kan inte få avräkning för den eventuella skatt som fonden betalat på inkomster från utlandet. (2014-08-14, dnr 131 387246-14/111)
2 MERVÄRDESSKATT
Sammanställning nr 7 med frågor och svar i anledning av reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn
Detta ställningstagande innehåller en sammanställning av ett antal frågor om vilka tjänster som omfattas av bestämmelserna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn samt Skatteverkets svar på dessa. (2014-09-01, dnr 131 379302-14/111)
Kommentar: I ställningstagandet behandlas följande tjänster.
Upptining av vattenledningar
Försäljning av badkar samt försäljning och montering av tak- och bassängliftar
Försäljning och installation av övervakningskamera
Högtrycksspolning av avlopp
Mätningstekniker
Torvbrytning
Borttagning av lösull
Snöskottning av tak
Persienner och diverse solskyddsprodukter
Transport inom gruvområde
Reparation och underhåll av storköksutrustning
Reparation av mätutrustning
Utbyte av köldmedia i värmepumpar
Relining (rörinfodring)
Byte av bensinpumpar
Second hand-försäljning av ideell förening eller registrerat trossamfund
Se ovan under avsnitt 1.1.
3 ÖVRIGT
Skatteverkets skyldighet att kommunicera inför nackdelsbeslut
Kommunikationsskyldigheten i 40 kap. 2 § skatteförfarandelagen, SFL, träffar ärenden där avgörandet innebär en ändring till den enskildes nackdel. Med detta menas avgöranden som med betungande verkan förändrar den enskildes tidigare rättsliga eller faktiska situation. Ett avgörande som inte innebär någon ändring av en tidigare situation är i detta sammanhang inte ett beslut till nackdel.
Detta innebär att Skatteverket vid avslag på ansökningsärenden, exempelvis ansökan om ändringsanstånd (enligt 63 kap. 4 § SFL) eller ersättning för kostnader (enligt 43 kap. SFL) oftast kan avstå från att kommunicera tilltänkta rättsliga grunder enligt 40 kap. 2 § SFL. (2014-09-11, dnr 131 504370-14/111)
Kommentar: Frågan har i första hand väckts i samband med handläggning av ärenden om ansökan om betalningsanstånd.
Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.