Innehåll

Skattenytt nr 7-8 2014 s. 587

Workshop: The Fiscal State and Social Citizenship II. 13–14.3.2014, Vadstena

Den 13–14 mars genomfördes den andra workshopen på temat ”Fiscal State och Social Citizenship. Theorizing tax avoidance from socio-cultural perspectives” som uppföljning till förra årets initierande workshop på Umeå universitet. I år flyttade vi fokus från teorier om beskattning från ett sociokulturellt perspektiv till att istället sätta skattefusket i fokus.

Huvudtalare var Bill Maurer, professor i antropologi och tillika rektor för samhällsvetenskapliga fakulteten från University of California, Irvine samt professor Lynne Oats, Tax Administration Research Centre vid Exeter University, UK.

Bill Maurer, visade på nya angreppssätt på hur skatter kan studeras. Maurer forskar om lag, pengar och finans utifrån ett antropologiskt perspektiv med fokus på framförallt tekniska infrastrukturer och sociala relationer som förenar dessa fält. Inspirerad av juristen Pierre Schlags analys att rätten och samhället bör betraktas som en relationell enhet, menar Maurer att vi måste ta hänsyn till helhetsperspektivet när vi skall förstå frågor om beskattning och skatter. Nya lagar utgör ofta en förstärkning av existerande maktstrukturer eftersom lagstiftare ofta argumenterar utifrån de intressen som legat till grund för existerande lagstiftning. För det första kan ett antropologiskt perspektiv på skatt och beskattning handla om nationalstaten, dess historia och utveckling. För det andra kan vi studera beskattning genom fokus på pengar och andra betalningsmedels förändrade betydelse och hur olika aktörer använder sig av dessa för t.ex. skatteplanering. I en svensk kontext kan man tänka sig de olika lokala bytesringar som var populära för 10 år sen och som bara ”försvann” när Skatteverket satte ner foten och förklarade att sådana byten borde vara föremål för beskattning. Ett annat exempel är de bonus program som t.ex. SAS har och där bonusresor som tas ut privat egentligen är en slags ”fringe benefit”. Avslutningsvis föreslog han att vi kanske bör fundera på skillnaden mellan att äga och ha tillgång till, där både lagstiftning och skattepraktik ofta fokuserar på det förra.

Lynne Oats, påminde oss om att oavsett disciplin så har vi ett gemensamt intresse i beskattning och dess samhälleliga konsekvenser. Det finns två slags forskare och det påverkar hur vi ser på beskattning: de som har funnit beskattning som ett intressant fält inom sin egen disciplin och de forskare som arbetat med beskattning i praktiken och snubblat in i akademin som ett sätt att kunna besvara frågor man ställt sig. Oavsett det perspektiv vi tar så är det viktigt att påminna oss om hur vi ser på skattebetalaren: är det en rationell ”homo economicus”, är det en potentiell skattefuskare, skall man se på skattebetalarens betalningsförmåga som redistributiv rättvisa eller skall vi följa mantrat att lagen är lagen är lagen (för att parafrasera Gertrud Stein). Med Lynnes bakgrund i det australiska skatteväsendet representerar hon den andra typen av skatteforskaren och visade hur man genom att använda sig av sociologen Pierre Bourdieus verktygslåda bättre kan förstå både skatteplanerare och skattefuskare. Skattejuristen Ulrike Spangenberg påpekade att också motståndet mot förändringar i skattelagstiftning, t.ex. den individuella beskattningen i hennes fält Tyskland, kan vara ett annat exempel där ett teoretiskt ramverk som Bourdieus kan vara användbart.

Dessutom hade vi inviterat till en mångdisciplinär paneldebatt för att diskutera utmaningarna med att forska om skatteplanering. Åsa Gunnarsson ledde debatten. Johanna Romare, doktorand i etik vid Linköpings universitet inledde genom att använda sig av filosofen Rawls principer om rättvisa och om rättvis fördelning för att belysa hur skattefusk kan göras moraliskt. Lennart Wittberg, strategiker på Skatteverket pratade om sin organisations ändrade fokus från kontroll och utpekande av dem som gjorde fel, till att istället förstå skattebetalarna och uppmuntra dem som faktiskt gör rätt. Denna ändrade strategi gör att Skatteverket är en av de myndigheter som idag åtnjuter det största förtroendet bland svenska medborgare. Avslutningsvis pratade Steven Sampson, professor i antropologi vid Lunds universitet, om hur Danska SKAT uppmuntrar folk att rapportera skattefusk och frågade sig om denna typ av angiveri kan kopplas till den minskade kraften i det sociala kontraktet i det danska samhället. Många spännande frågor och synpunkter följde från de 30-tal deltagare som kom från Storbritannien, Irland, Danmark, Norge, Österrike, Polen, Italien, Canada och Sverige.

Workshopen bjöd även på ett 20-tal inlägg i sex olika sessioner: om skattediskurser, om viljan att betala skatt som socialt ansvarstagande, om relationen mellan företag och skatteverk, om skatteindrivningens praktiker, om ändringar i skattelagstiftningen och den påverkan det har på samhället samt beskattning som en moralisk uppgift.

Sammanfattningsvis fick vi många insikter i både likheter och skillnader mellan olika länder och kulturer och mycket inspiration till vårt fortsatta utforskande av skatteplanerandets och skattefuskets konsekvenser och därmed på relationerna mellan kulturella aspekter, ekonomiska institutioner och det politiska ansvaret.

Vi vill rikta ett stort tack till Riksbankens jubileumsfond som gjort bägge dessa workshops möjliga.

Lotta Björklund Larsen, FD, Linköpings universitet & Åsa Gunnarsson, professor, Umeå universitet.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...