Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss fråga ska hanteras inom verket. Har den skattskyldige eller skattedomstolarna en annan uppfattning i en fråga behöver ställningstagandet givetvis inte följas av dem.
Nedan redovisas en sammanställning av ställningstaganden i frågor rörande främst inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Även ställningstaganden i övriga skatteslag m.m. kommer att redovisas, då under rubriken ”Övrigt”. De fullständiga ställningstagandena finns på Skatteverkets hemsida (www.skatteverket.se) under fliken Rättsinformation/Regler och ställningstaganden/Ställningstaganden, där även alla äldre ställningstaganden finns publicerade. De publiceras löpande under året och från 2007 publiceras ställningstagandena löpande i datumordning. Publiceringen på webben sker för att ge allmän kännedom om dem.
Inom parantes nedan anges datum och diarienummer hos Skatteverket för respektive ställningstagande. Samtliga nya diarieförda ställningstaganden anges, i vissa fall lämnas dock endast uppgift om att en viss fråga behandlats samt dess identifikationsuppgifter. Verket upprättar också ställningstaganden som inte diarieförs. Dessa kallades tidigare för stödsvar. Sådana ställningstaganden publiceras normalt inte på hemsidan. Ett sammandrag av en del av dessa ställningstaganden kommer också att redogöras för, om de har ett visst allmänt intresse. För att ta del av det fullständiga ställningstagandet måste man vända sig till Skatteverket. Dessa ställningstaganden har inget diarienummer.
1 INKOMSTSKATT
1.1 Näringsverksamhet
Upphävande av ställningstagande om beaktande av utbetalda löner i ett dotterföretag som även ägs indirekt via annat företag
(2014-04-09, dnr 131 202589-14/111)
Kommentar: Från och med den 1 januari 2014 har det införts en ny paragraf, 19 a §, i 57 kap. IL. I paragrafen anges att vid tillämpning av 16–19 §§ ska med dotterföretag avses ett företag där moderföretagets andel, direkt eller indirekt genom annat dotterföretag, överstiger 50 procent av kapitalet i företaget. Även ett mellanliggande företag ska således vara ett dotterföretag.
Ställningstagandet från 2009-11-14 ska därför upphöra att gälla från och med 2014-01-01. För tid före 2014-01-01 gäller ställningstagandet fortfarande.
Koncernbidrag vid upplösning genom likvidation
Rätt att erhålla avdrag för lämnat koncernbidrag föreligger inte det år som någon av inblandade parter upplöses genom likvidation. (2014-05-13, dnr 131 273811-14/111)
1.2 Tjänst, Arbetsgivaravgifter
Beskattningen av en ersättning för skattekostnader, s.k. skattekompensation
Detta ställningstagande behandlar beskattningen av en ersättning för att täcka skattekostnader i Sverige, s.k. skattekompensation. Det gäller inte sådana fall där den anställde och arbetsgivaren har avtalat om en viss nettolön och att arbetsgivaren ska stå för skatteinbetalningen.
En ersättning för att täcka skattekostnader i Sverige ska beskattas vid den tidpunkt då ersättningen kan disponeras av den skattskyldige d.v.s. när ersättningen betalas ut. Tidpunkten då Skatteverket beslutar om den slutliga skatten eller då den skattskyldige får beskedet om slutlig skatt saknar betydelse för när ersättningen kan anses disponibel. Är personen begränsat skattskyldig när ersättningen betalas ut sker beskattning enligt SINK. (2014-04-07, dnr 131 177930-14/111)
Kommentar: Till ställningstagandet finns två åskådliggörande exempel.
Hemresor med arbetsgivarens bil – vid stöldrisk och materialtransport m.m.
Många företag har anställda som utför tillfälliga uppdrag på några veckor eller månader på varierande orter och som använder arbetsgivarens bil under arbetsveckorna, t.ex. en servicebil eller lätt lastbil. Arbetsgivaren tillhandahåller inte alltid logi över helgen, och den anställde tar då ofta bilen till hemorten. I ställningstagandet ges exempel på olika situationer med bedömningar av hur resorna bör klassificeras, som tjänsteresa eller hemresa. OBS! Ställningstagandet finns inte publicerat på Skatteverkets hemsida. Det är daterat 2014-06-02.
Svensk vårdpersonal som arbetar i Norge – ett stöd i arbetet
Många sjuksköterskor och läkare åker till Norge för att jobba under kortare eller längre perioder. En del frågor om folkbokföring, beskattning och pensionsgrundande inkomst kan då uppstå, exempelvis:
I vilket land ska beskattningen ske?
Inkomst från s.k. legevakt eller fastlege i Norge, hur beskattas den?
I vilket land ska de sociala avgifterna betalas, var får de PGI?
Ställningstagandet beskriver vad som gäller. OBS! Det finns inte publicerat på verkets hemsida. Det är daterat 2014-06-04.
1.3 Kapital
Upphävande av ställningstagande om beaktande av utbetalda löner i ett dotterföretag som även ägs indirekt via annat företag
Se ovan under avsnitt 1.1
Beskattning av bitcoin och andra s.k. virtuella valutor i inkomstslaget kapital
Bitcoin kan inte likställas med en utländsk valuta. Försäljning av bitcoin ska därför kapitalvinstbeskattas enligt bestämmelserna om övriga tillgångar i 52 kap. IL. Betalning med bitcoin vid exempelvis köp av en vara eller tjänst anses som ett byte och ska därför också kapitalvinstbeskattas. (2014-04-23, dnr 131 212709-14/111)
Kommentar: Till ställningstagandet finns ett åskådningsexempel.
Värdering av värdepapper med ledning av marknadsnotering när kontrolluppgift ska lämnas för inkomst eller ersättning i inkomstslaget kapital
Värdepapper som en skattskyldig får som inkomst eller ersättning på grund av innehav av värdepapper ska värderas till marknadsvärdet vid beskattningstidpunkten. Nedan följer en beskrivning av hur Skatteverket anser att marknadsvärdet bör fastställas. Marknadsvärdet kan fastställas på annat sätt om detta kan anses mer tillförlitligt.
Om värdepappret är marknadsnoterat vid beskattningstidpunkten används den lägst noterade betalkursen under denna dag. Om någon sådan kurs inte finns används den senaste köpkursen under dagen.
Om värdepappret inte är marknadsnoterat vid beskattningstidpunkten, men har varit marknadsnoterat senast fjorton dagar före beskattningstidpunkten eller blir marknadsnoterat senast fjorton dagar efter beskattningstidpunkten används medianen av kursen. Medianen bör beräknas utifrån de fem noteringsdagarna närmast beskattningstidpunkten.
Vid byte av ett slag av värdepapper mot ett annat utgör tillbytt värdepapper den ersättning och som ska värderas. Om tillbytt värdepapper inte kan värderas enligt ovan bör ersättningen istället värderas enligt ovan utifrån kurserna för bortbytt värdepapper.
Om värdepappret handlas på enbart en marknadsplats används de noterade kurser som finns där. Om ett värdepapper handlas på flera marknadsplatser inom Sverige används kurserna på den marknadsplats där värdepappret är primärnoterat. Om värdepappret handlas både inom och utanför Sverige används kurserna på den svenska marknaden. Om handel endast sker utanför Sverige och på flera utländska marknadsplatser används kurserna på den marknadsplats där värdepappret är primärnoterat.
Vid notering på en marknadsplats i Europa, Afrika, Asien eller Australien används kursen det datum då beskattningstidpunkten inträder. Vid en notering i Nordamerika eller Sydamerika används kursen närmast föregående börsdag.
Omräkning av kurs i utländsk valuta bör ske utifrån den dag beskattningstidpunkten inträder med ledning av den gemensamma mittkurs som NASDAQ OMX dagligen fastställer. Kurs med två decimaler bör användas. Övriga decimaler bör inte tas med. Värdet för ett värdepapper bör fastställas med två decimaler. (2014-04-29, dnr 131 215818-14/111)
Hur bestäms marknadsvärdet för ett finansiellt instrument på ett investeringssparkonto?
Nedan anges allmänna riktlinjer för hur marknadsvärdet vanligtvis kan bestämmas. I vissa fall bör dock marknadsvärdet bestämmas efter annan grund om det medför ett mer rättvisande marknadsvärde jämfört med de allmänna riktlinjerna.
1 Värdering
Vid kvartalsvärdering används senast noterad betalkurs dagen innan kvartalets början.
Vid överföring av finansiella instrument till ett konto används senast noterad betalkurs närmast före överföringstidpunkten.
För ett finansiellt instrument som saknar avslut de senaste fem dagarna före värderingstidpunkten, används istället senaste köpkurs närmast före värderingstidpunkten.
Om överföring sker innan handeln startar den första handelsdagen är det möjligt att använda de avslut som sker efter det att handeln påbörjas.
2 Marknadsplatser
Om ett finansiellt instrument handlas på mer än en marknadsplats inom Sverige används betalkursen på den marknadsplats där det finansiella instrumentet är primärnoterad.
Om ett finansiellt instrument handlas både inom och utanför Sverige används betalkursen på den svenska marknaden.
Om handel sker på flera utländska marknadsplatser används betalkursen på den marknadsplats där det finansiella instrumentet är primärnoterad.
3 Värdepappersfonder och specialfonder
För fondandelar används den beräknade NAV-kursen.
För fondandelar där NAV-kurs inte beräknas varje vecka används istället indikativ NAV-kurs om denna tidsmässigt ligger närmare värderingstidpunkten.
För börshandlade fondandelar görs värderingen på samma sätt som för andra noterade tillgångar.
4 Utländsk valuta
Vid värdering av utländsk valuta och finansiella instrument noterade i utländsk valuta används den dagliga mittkursen.
Vid värderingen där utländsk valuta ska räknas om används en kurs med två decimaler. (2014-04-29, dnr 131 204738-14/111)
1.4 Internationell beskattning
Kan SINK-skatt överföras till annat nordiskt land?
Avdragen SINK-skatt får överföras till ett annat land som Sverige har träffat överenskommelse med om att ta ut och föra över skatt. (2014-04-15, dnr 131 181880-14/111)
Kommentar: Bedömningen överensstämmer i sak med den bedömning som gjordes i ett tidigare ställningstagande (Skatteverket 2007-11-20, dnr 131 695747-07/111). Anledningen till det nya ställningstagandet är att bestämmelserna fr.o.m. den 1 januari 2012 finns i skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, i stället för i SINK och SBL.
Är utländska kontraktsrättsliga fonder skattskyldiga för kupongskatt?
Skatteverket anser att utländska kontraktsrättsliga fonder kan vara utdelningsberättigade i kupongskattelagens mening. Eftersom de inte är utländska juridiska personer är de inte skattskyldiga för kupongskatt. De har därmed rätt till återbetalning av innehållen skatt. Det finns heller ingen skyldighet att innehålla kupongskatt vid utdelningen om fondens status är så klar att det framgår att den inte är skattskyldig. En förutsättning är dock att det är fråga om en kontraktsrättslig fond som är civilrättsligt reglerad på ungefär samma sätt som svenska värdepappersfonder och specialfonder. Den behöver emellertid inte vara en motsvarighet till en svensk värdepappersfond eller specialfond. Skatteverket anser däremot inte att aktiesparklubbar, partnerships, limited partnerships och liknande företeelser som skattemässigt behandlas som enkla bolag eller samägande kan ses som sådana kontraktsrättsliga fonder som inte är skattskyldiga för kupongskatt. Där får skattskyldigheten i stället prövas för delägarna. (2014-04-30, dnr 131 248141-14/111)
2 MERVÄRDESSKATT
Mervärdesskatt; beskattningsunderlag vid rättelse i efterhand
Beskattningsunderlaget för mervärdesskatt vid rättelse i efterhand ska vara ersättningen minskat med mervärdesskatten, jämför HFD 2012 ref. 56. Skatteverket anser att detta gäller även om säljaren och köparen i avtalet kommit överens om att mervärdesskatt kan komma att tas ut.
Om säljaren tar till vara sin möjlighet enligt avtalet och faktiskt tilläggsdebiterar köparen mervärdesskatten ska det belopp som motsvarar den ursprungliga ersättningen vara beskattningsunderlaget. (2014-05-12, dnr 131 253470-14/111)
Kommentar: Till ställningstagandet finns ett exempel. Frågan har aktualiserats med anledning av EU-domstolens dom i de förenade målen C-249/12 och C-250/12, Tulica.
Stöd och ersättningar från Arbetsförmedlingen; Mervärdesskatt
Skatteverket anser att det finns en omsättning vid följande utbetalningar från Arbetsförmedlingen:
Köp av arbetsmarknadsutbildning hos valda utbildningsanordnare
Köp av förberedande utbildning hos valda utbildningsanordnare
Köp av tjänster som jobbcoach, s.k. stöd till kompletterande aktör
Köp av tjänster avseende stöd till vissa nyanlända invandrare, s.k. stöd till Lots
Skatteverket anser att det inte finns någon omsättning vid följande utbetalningar från Arbetsförmedlingen:
Anställningsstöd
Anordnarbidrag kopplat till anställning med anställningsstöd
Övriga anordnarbidrag
Övrigt stöd kopplat till arbete
När projektstöd utbetalas från Arbetsförmedlingen till den som i samverkan med Arbetsförmedlingen anordnar ett projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning måste en bedömning göras utifrån den avtalade överenskommelsen i varje enskilt fall för att avgöra om det finns en omsättning. (2014-05-23, dnr 131 182589-14/111)
Kommentar: Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet med samma namn daterat 2013-12-16, dnr 131 697209-13/111. Det nya ställningstagandet innebär en ändrad bedömning när det gäller anordnarbidrag vid yrkeskompetensbedömning.
3 ÖVRIGT
Hur får information ur förhandsbeskedsärenden användas i beskattningsverksamheten? (Sekretess, IT-rätt och PuL)
Uppgifter i förhandsbeskedsärenden inklusive beslut omfattas av skattesekretess. Även när uppgifterna förvaras hos det allmänna ombudet omfattas uppgifterna av skattesekretess.
I de fall där det allmänna ombudet är part i ett förhandsbeskedsärende kan sekretessbelagda uppgifter överföras till Skatteverkets beskattningsverksamhet med stöd av 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, om informationen är relevant för att skapa en enhetlig rättstillämpning inom Skatteverket.
Det finns normalt inte några sekretesshinder för skattehandläggare att utnyttja uppgifter i ärenden i Skatterättsnämnden som Skatteverket fått kännedom om som part eller på annat sätt. Detta förutsätter dock att uppgifterna används på ett sådant sätt att de inte kan knytas till en sökande. Detta innebär, bortsett från de fall då den skattskyldige hävt sekretessen, att Skatteverket endast kan utnyttja den rättsliga argumentationen som sin egen utan att åberopa det aktuella förhandsbeskedsärendet. I de fall förhandsbeskedet refererats i Skatteverkets rättsfallsprotokoll (anonymiserat) kan en hänvisning ske till protokollet.
Det som uttalas i detta dokument avser inte refererade domar/notiser i Högsta Förvaltningsdomstolens årsbok eller refererade domar/notiser t.o.m. 2010 i Regeringsrättens årsbok (vissa överklagade förhandsbeskedsärenden som har intresse som prejudikat). Det sagda gäller inte heller refererade domar och notiser som publiceras på Högsta Förvaltningsdomstolens webbplats, Lagrummet eller i andra rättsdatabaser. (2014-04-29, dnr 131 237730-14/111)
Kommentar: Ställningstagandet ersätter ställningstagande ”Information ur förhandsbeskedsärenden”, 2004-10-12, 130 596623-04/111.
Dokumentet har uppdaterats med anledning av att sekretesslagen (1980:100) har ersatts av OSL.
Ingvar Håkansson är rättslig expert vid Skatteverkets rättsavdelning.