Skattenytts team i form av Ingrid Melbi och Roger Persson Österman träffade Johan Svanberg den 20 januari för att få höra lite närmare om hur Johan sett på sin tid som Allmänt ombud (AO) och även om hur AO-ämbetet skulle kunna vidareutvecklas.
Johan skrev för ungefär tio år sedan i Svensk Skattetidning att AO kan överklaga så gott som samtliga skattebeslut som fattas beträffande en person. Det uttalade syftet med AO:s möjlighet att överklaga är främst fiskalt. Det handlar om att överklaga fördelaktiga (men kanske felaktiga) beskattningsbeslut eller att ge in så kallade reservationsyrkanden. Kvantitativt är det en omfattande verksamhet. AO har åren 2004–2014 initierat hela 760 överklaganden. AO har visserligen formell möjlighet att överklaga till den enskildes förmån men denne förutsätts i första hand själv ta tillvara sin rätt. Johan är fortfarande av uppfattningen att den främsta uppgiften för AO är att värna det fiskala intresset. Det är inte fråga om någon allmänhetens ombudsman. AO kan inte överklaga styrsignaler eller brevsvar/dialogsvar, eftersom dessa inte antas vara beskattningsbeslut (utan snarare vara av en slags normativ karaktär). Är AO av någon anledning missnöjd med något sådant måste hen hitta ett beskattningsbeslut som vilar på det normerande ”uttalandet” och överklaga det. Det har aldrig inträffat.
I förarbetena talas också om att AO kan fylla en uppgift i termer av att verka för det så kallade prejudikatintresset. I den delen är Johan en aning besviken, han upplever inte att det har varit enkelt att försöka realisera den målsättningen. Möjligheten för AO att söka förhandsbesked har inte infriat de förhoppningar som fanns. Det finns åtskilliga trögheter: det gäller att hitta en bra rättsfråga, det gäller att inom en ganska kort tidsperiod hitta en skattskyldig som tycker att det är en bra idé att överklaga och det får inte förekomma lis pendens. Johan synes mena att han har haft alltför få egna resurser att hitta godbitarna och han förefaller vara av uppfattningen att Skatteverket inte har varit särskilt aktivt i arbetet med att hjälpa honom att hitta de mål som bort förtjäna snabbspåret in i Skatterättsnämnden. Han är ganska skarp i tonen och menar på att Skatteverket brustit i sin uppgift. Han skickar med andra ord en signal till regeringen och till sin efterträdare att denna uppgift, att värna prejudikatintresset, borde uppgraderas. Johan tror att utöver förslaget i SOU 2014:62 (Förbättrat Förhandsbeskedsinstitut), nämligen att Skatteverket ska redovisa hur många ansökningar som AO gjort; bör även AO åläggas att till regeringen rapportera om hur många ärenden Skatteverket initierat hos AO, och hur många av dessa som faktiskt gått in i Skatterättsnämnden.
Johan tycker att regeringen borde varit lite mer intresserad av AOs verksamhet, och att det är konstigt att han aldrig har avkrävts någon verksamhetsberättelse. Skatteverket har tidigare önskat ”stoppa in” AO i sin verksamhetsberättelse, men det har Johan inte velat veta av. Han tycker att det är viktigt att värna om AO:s oberoende, och några gånger har han sett det som nödvändigt att gentemot Skatteverket manifestera detta oberoende. Det har varit fråga om småsaker och det har aldrig funnits någon konflikt. Johan tycker dock att principen om AO:s självständighet är mycket viktig och att den bör framhållas. AO är på sätt och vis generaldirektör i en ”kvasimyndighet”. AO har en egen budget och ett eget diarium, låt vara att det praktiska arbetet med diariet ombesörjs av Skatteverkets huvudkontor.
En sak som Johan varit tydlig med, är att vem som helst på Skatteverket ska kunna initiera en fråga hos honom. Det ska inte vara fråga om att Skatteverket sätter upp någon rutin, som att ärendena måste gå via rättsavdelningen, utan det ska vara ett fritt flöde.
Det skulle kunna framstå som att AO:s verksamhet är en aning tråkig och koncentrerad kring formalia, att hålla reda på papper och ärenden. En fråga var hur AO får utlopp för sitt skattejuridiska intresse. Johan tyckte nog att det inte är så tråkigt, men kanske en aning ensamt. Det skulle sannolikt bli mer stimulerande om AO skulle ges bättre möjligheter att jobba mer med förhandsbesked, än vad AO har idag.
Avslutningsvis kom vi in på vilken kravspecifikation som kan ställas på en ny AO. Det är som Johan ser det lämpligt med kunskap om hur Skatteverket fungerar, personen måste ha ordningssinne, god skattekunskap, men framförallt vara oberoende, ha integritet och vara orädd.
Ingrid Melbi är skattejurist vid PwC och Roger Persson Österman är professor i skatterätt vid Stockholms universitet.